Hur vill EU uppnå en cirkulär ekonomi senast till år 2050?
Läs mer om EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin och vilka ytterligare åtgärder ledamöterna vill vidta för att minska avfallet och göra produkterna mer hållbara.
Begränsade resurser och klimatfrågor kräver en övergång från slit- och slängsamhället till ett kretsloppssamhälle, som är koldioxidneutralt, miljömässigt hållbart, giftfritt och helt cirkulärt senast år 2050.
Covid-19-pandemin har belyst svagheter i resurs- och värdekedjorna, som drabbar små och medelstora företag och industrin. En cirkulär ekonomi kommer att minska koldioxidutsläppen och samtidigt stimulera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.
Läs mer om hur den cirkulära ekonomin definieras och dess fördelar
EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin
I linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050 inom ramen för den gröna given föreslog kommissionen i mars 2022 det första åtgärdspaketet för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi, som tillkännagavs i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Förslagen inkluderar ett stärkande av reglerna för ekodesign, mer makt till konsumenterna i den gröna omställningen, och en strategi för hållbarhet vad gäller textilier.
I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar och för koldioxidinfångning.
Ett tredje paket presenterades i mars 2023, inklusive ett förslag för att reglera miljöanspråk från företag och garantera en rätt att reparera produkter.
I juli 2023 föreslog kommissionen en revidering av ramdirektivet om avfall, för att främja hållbar hantering av textil- och matavfall.
I oktober 2022 godkände parlamentet en översyn av regler om långlivade organiska föroreningar (POP) för att minska mängden farliga kemikalier i avfall och produktionsprocesser. De nya reglerna kommer att införa strängare gränsvärden, förbjuda vissa kemikalier och hålla föroreningar borta från återvinning.
I april 2024 godkände parlamentet inrättandet av ett EU-omfattande certifieringssystem för kolavskiljning. Det kommer att säkerställa att kolborttagningsaktiviteter mäts på ett korrekt sätt, medan kol lagras så länge som möjligt.
Övergång till hållbara produkter
Produktionsprocessen börjar med råvaror, och de globala leveranskedjorna drabbades hårt av Covid-19-pandemin. År 2021 begärde parlamentsledamöterna en övergripande EU-strategi för kritiska råvaror som bygger på hållbara inköp och höga standarder för miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Parlamentsledamöterna vill minska EU:s beroende av ett fåtal länder utanför EU och vill främja återvinning och återanvändning av kritiska råvaror. Den europeiska akten om kritiska råvaror, som hanterar dessa frågor, antogs i december 2023.
För att uppnå en EU-marknad för hållbara, klimatneutrala och resurseffektiva produkter föreslår kommissionen att ekodesignsdirektivet utvidgas till att omfatta produkter som inte är energirelaterade. Därtill föreslås en form av digitala produktpass, som har syftet att synliggöra all relevant information under produktens livscykel. Parlamentet och rådet har enats om en text på denna punkt, och parlamentet gav sitt sltliga godkännande i april 2024.
Ledamöterna stöder också initiativ för att bekämpa planerat åldrande, förbättra produkternas hållbarhet och reparerbarhet samt att stärka konsumenternas rättigheter med ”rätten till reparation”. Parlamentet antog direktivet i april 2024. Nya regler ska säkerställa att det är enklare och billigare att reparera produkter istället för att köpa nya.
I januari 2024 godkände parlamentet en överenskommelse med ministerrådet om att uppdatera EU:s konsumentregler, förbjuda greenwashing och förse konsumenterna med mer information om produkters hållbarhet.
Parlamentet tog också i mars 2024 ställning till ett system för att verifiera företags miljörelaterade påståenden. Det nya parlamentet kommer att fortsätta arbetet med lagstiftningen.
Cirkulära nyckelsektorer
Cirkularitet och hållbarhet måste införlivas i alla steg i en värdekedja för att uppnå en helt cirkulär ekonomi: Från design till produktion och hela vägen till konsumenten. I kommissionens handlingsplan fastställs sju nyckelområden som är avgörande för att uppnå en cirkulär ekonomi: plast, textilprodukter, e-avfall, livsmedel som vatten och näringsämnen, förpackningar, batterier och fordon samt bygg- och anläggningsarbeten.
Plast
Ledamöterna stöder den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, som skulle fasa ut användningen av mikroplaster.
Läs mer om EU:s strategi för att minska plastavfallet.
Textilier
Textilier använder en stor mängd råvaror och vatten, med mindre än 1 procent återvunnet material.
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier som lades fram av kommissionen i mars 2022 syftar till att textilprodukter som släpps ut på EU:s marknad år 2030 ska vara långlivade, återvinningsbara och i största mån tillverkade av återvunna fibrer, fria från farliga ämnen.
Ta reda på hur textilproduktionen och textilavfallet påverkar miljön.
Elektronik och E-avfall
Elektroniskt och elektriskt avfall, eller e-avfall, är det snabbast växande avfallsflödet i EU. Ledamöterna vill att EU ska främja längre produktliv genom återanvändbarhet och reparerbarhet.
Ta reda på fakta och siffror om e-avfall.
Livsmedel, vatten och näringsämnen
Uppskattningsvis 10 procent av all mat går förlorad eller slängs i EU. Ledamöterna kräver att matsvinnet ska halveras fram till 2030 inom ramen för strategin från jord till bord.
Läs mer om minskning av matsvinn.
Förpackningar
Förpackningsavfall i Europa växer. Varje person i EU genererade i snitt 189 kilo förpackningsavfall under 2021. I april 2024 godkände parlamentet avtalet som slutits med rådet om förändring av regler för förpackningar och förpackningsavfall för att minska mängden och förbättra situationen.
Batterier och fordon
Ledamöterna har enats om nya regler som kräver att tillverkning och material av alla batterier på EU-marknaden ska ha ett lågt koldioxidavtryck, respektera mänskliga rättigheter samt sociala och ekologiska normer.
Läs mer om EU:s nya regler för mer hållbara och etiska batterier.
Bygg- och anläggningsarbeten
Byggsektorn står för över 35 procent av det totala avfallet i EU. Ledamöterna vill öka byggnadernas livslängd, sätta reduktionsmål för materials koldioxidavtryck och fastställa minimikrav på resurs- och energieffektivitet. I mars 2024 antog parlamentet en uppdatering av reglerna om byggnaders energiprestanda, som syftar till att skapa en klimatneutral byggnadssektor till 2050.
Avfallshantering och transport
EU genererar 2,1 miljarder ton avfall per år. EU:s export av avfall till länder utanför EU uppgick till 32,1 miljoner ton år 2022. Huvuddelen av det transporterade avfallet består av skrot av järn och stål, som i stor utsträckning går till Turkiet. EU exporterar också mycket pappersavfall (15 %), med Indien som huvuddestination.
I februari 2024 godkände parlamentet strängare regler för avfallstransporter till länder utanför EU. Reglerna kommer att förbjuda export av plastavfall till länder utanför OECD och införa strängare villkor för export till OECD-länder. Transport av avfall till ett annat EU-land kommer endast att vara möjligt under exceptionella omständigheter.
