Koldioxidläckage: hindra företag att smita från utsläppsreglerna
En koldioxidavgift på importerade varor syftar till att hindra företag från att flytta utanför EU för att undvika utsläppsstandarder, en metod som kallas "koldioxidläckage".
Innehållsförteckning
En koldioxidavgift på importerade varor syftar till att hindra företag från att flytta utanför EU för att undvika utsläppsstandarder, en metod som kallas koldioxidläckage.
EU har åtagit sig att minska sina koldioxidutsläpp. Samtidigt vill man skydda sin ekonomi och behålla kvalitetsjobb och produktionskedjor på hemmaplan.
Mellan 20 procent och 30 procent av de globala koldioxidutsläppen är kopplade till internationell handel och utsläppen från EU-import har ökat, vilket undergräver EU:s klimatinsatser.
Läs mer om hur EU:s återhämtningsplan efter covidepidemin prioriterar klimatet.
Vad är koldioxidläckage?
Koldioxidläckage uppstår då industrier som släpper ut växthusgaser flyttar verksamhet från EU till andra länder för att slippa tuffare standarder.
Hur kan EU hindra koldioxidläckage?
EU genomför insatser för att minska sitt koldioxidavtryck enligt den Europeiska gröna given. Men mål om att bli mer hållbart rustat och klimatneutralt till år 2050 riskerar att undergrävas av avsaknad av insatser från andra mindre klimatambitiösa länder. För att mildra detta föreslog kommissionen i juli 2021 en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism), genom vilken en koldioxidskatt tillämpas på vissa varor som importeras från länder utanför EU. CBAM är också en del av en rad lagar inom ramen för Fit for 55-paketet. Syftet är att uppfylla den europeiska klimatlagen genom att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
Läs mer om EU:s mål för att minska koldioxidutsläppen.
Hur fungerar den europeiska koldioxidskatten?
Om produkter kommer från länder med mindre ambitiösa regler än EU tillämpas avgiften, vilket säkerställer att importen inte är billigare än motsvarande EU-produkt.
Med tanke på risken för att mer förorenande sektorer flyttar produktionen till länder med lösare utsläppsbegränsningar för växthusgaser ses koldioxidprissättning som ett viktigt komplement till EU:s befintliga system för koldioxidutsläpp, EU:s utsläppshandelssystem (ETS).
Befintliga åtgärder för koldioxidprissättning i EU: ETS
Enligt det nuvarande utsläppshandelssystemet (ETS), som ger ekonomiska incitament för att minska utsläppen, måste kraftverk och industrier inneha ett tillstånd den koldioxid de producerar. Priset på dessa tillstånd styrs av utbud och efterfrågan.
Ekonomiska kriser påverkar efterfrågan på tillstånd och gör att efterfrågan minskar, vilket leder till ett prisfall, som i sin tur avskräcker företag från att investera i grön teknik. För att lösa detta problem har EU reformerat ETS som en del av Fit for 55-paketet.
Regler för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid
Parlamentet antog reglerna för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid i april 2023. Efter att ha antagits av rådet trädde lagstiftningen i kraft i slutet av 2023.
Den omfattar varor från energiintensiva industrier såsom järn, stål, cement, aluminium, gödningsmedel och väte. I början av 2026 kommer kommissionen att bedöma huruvida dess tillämpningsområde ska utvidgas till andra sektorer som riskerar koldioxidläckage.
Mekanismen för gränsjustering för koldioxid gäller direkta utsläpp - växthusgaser som släpps ut från produktionstillfället för varor till import av dessa varor till EU.
Vem betalar skatten?
Importörer måste betala eventuell skillnad mellan det koldioxidpris som betalas i produktionslandet och priset för EU:s utsläppshandelssystem för koldioxid. De måste kvartalsvis rapportera de direkta och indirekta utsläppen från varor som importerats under föregående kvartal samt eventuella koldioxidpriser som betalats utomlands.
Förenklade regler
För att förenkla EU:s verktyg mot koldioxidläckage antog Europaparlamentet i september 2025 ett förslag som undantar företag som importerar små mängder koldioxidintensiva varor. Om ett företags årliga import är kopplat till högst 50 ton koldioxidutsläpp, behöver företaget inte följa kraven i gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM).
Den stora majoriteten av importörerna (90 procent), särskilt småföretag, importerar endast små mängder sådana varor och de bör dra nytta av den minskade administrativa bördan.
Detta undantag bör inte ha någon större inverkan på EU:s miljömål, eftersom 99 procent av de totala koldioxidutsläppen från import av stål, aluminium, cement och gödningsmedel fortfarande skulle omfattas av reglerna.
Reglerna för importerna som fortfarande omfattas av lagstiftningen förenklas också, inklusive processen för att få tillstånd som importör av varor som omfattas av reglerna, beräkningen av utsläpp samt godkända importörers finansiella ansvar.
När kommer den nya koldioxidavgiften att tillämpas?
Övergångsperiodens längd och den fullständiga infasningen av CBAM är kopplad till utfasningen av gratis utsläppsrätter inom ramen för ETS, så den kommer att införas gradvis mellan 2026 och 2034.
Mer om EU:s åtgärder för att mildra klimatförändringarna
Mer information
- Parlamentets utredningstjänst: "Carbon emissions pricing", mars 2020 (en)
-
Världsbanken: Pricing carbon (en)
Öppnas i ett nytt fönster
-
Lagstiftningen steg för steg
Öppnas i ett nytt fönster
- Text antagen i plenum (april 2023)
- EU:s gränsjusteringsmekanism: påverkan på klimatet och konkurrenskraften (mars 2023) (en)
- Kort sammanfattning: Gränsjusteringsmekanismen (en)
- Kort sammanfattning: att förenkla och stärka gränsjusteringsmekanismen för koldioxid