EU:s strategi för att forma den digitala omställningen

Ta reda på hur EU hjälper till för att utforma en digital omställning i Europa som ska gagna medborgare, företag och miljön.

Watch the video document
Europas digitala framtid
Vi genomgår en digital revolution. Artificiell intelligens och superdatorer kommer att förändra våra liv.

Den digitala omställningen tillhör en av EU:s främsta prioriteringar. Europaparlamentet hjälper till att forma politiken som ska stärka EU:s förmåga inom nya digital teknik, öppna nya möjligheter för företag och konsumenter samt stödja EU:s gröna omställning för att uppnå klimatneutralitet år 2050. Omställningen ska även främja medborgarnas digitala förmågor och utbilda arbetstagare, hjälpa till att digitalisera offentliga tjänster och samtidigt skydda grundläggande rättigheter och värden.

Vad är den digitala omställningen?

  • Digital omställning är företagens och offentliga tjänsters integration av digital teknik och teknikens påverkan på samhället.
  • Digitala plattformar, Internet of Things, molntjänster, blockkedja och artificiell intelligens tillhör teknik som påverkar...
  • ... sektorer från transport till energi, jordbruksproduktion och livsmedel, telekommunikation, finansiella tjänster, industriproduktion och sjukvård, och förändrar vår vardag.
  • Teknologier kan bidra till att optimera produktionen, minska utsläpp och avfall, ge företag konkurrensfördelar och erbjuda konsumenter nya produkter och tjänster.

Vad gör EU för att forma den digitala omvandlingen?

En ökad digitalisering ger många fördelar för samhället. EU vill stärka sin digitala suveränitet och fastställa normer, snarare än att följa andras normer, för att göra Europa redo för den digitala omställningen.

EU-kommissionen la fram policyprogrammet ”Europas digitala decennium”, som ska vägleda EU:s digitala omställning. Programmet innehåller konkreta mål för 2030 inom fyra nyckelområden; kompetens, säker och hållbar digital infrastruktur, digital omställning av företag och digitalisering av offentliga tjänster.

Parlamentet förbereder sig för att rösta om ett betänkande om att forma EU:s digitala framtid. Betänkandet uppmanar kommissionen att ytterligare tackla utmaningar som den digitala omställningen medför och särskilt dra nytta av de möjligheter som den gemensamma marknaden innebär, samt förbättra användningen av AI.

Artificiell intelligens och datastrategi

AI kan vara till nytta för människor genom att förbättra sjukvården, säkrare bilar och skräddarsydda tjänster. Det kan förbättra produktionsprocesser och ge europeiska företag konkurrensfördelar, inklusive sektorer där EU-företag redan har en stark position: inom den gröna och cirkulära ekonomin, maskiner, jordbruk och turism m.m.

För att se till att Europa utnyttjar AI:s möjligheter på bästa sätt har ledamöterna betonat behovet av humancentrerad AI-lagstiftning, som ska inrätta ett pålitligt ramverk, införa etiska standarder, stödja jobb, hjälpa till att bygga ett konkurrenskraftigt “AI tillverkat i Europa” och påverka globala standarder. Kommissionen presenterade sitt förslag till AI-lagstiftning den 21 april 2021.

Kommissionen presenterade sitt förslag till AI-reglering den 21 april 2021. Enligt förslaget ska AI-system klassificeras utifrån vilken risk de utgör för användarna. Om förslaget godkänns blir det världens första regler om AI. Förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU-länderna om den slutliga utformningen av reglerna pågår.

Läs mer om EU:s AI-akt.

AI-utvecklingens framgång i Europa är till stor del beroende av hur den europeiska datastrategin lyckas. Parlamentet har betonat potentialen hos industriell och offentlig data för EU-företag och forskare och efterlyste ”europeiska datarum”, infrastruktur för ”big data” och lagstiftning som kan bidra till trovärdigheten.

För att hjälpa till att frigöra potentialen hos ’’big data’’ och artificiell intelligens (AI) antog Europaparlamentet två lagar som ska främja datadelning under 2022 och 2023.

Mer om vad Europaparlamentet vill se i den europeiska datastrategin och hur man vill förverkliga EU:s möjligheter inom AI.

Säkerhet på nätet och plattformsekonomin

För att bättre skydda europeiska företag från hot från nätet antog EuropaparlamentetI november 2022  nya lagar som stärker EU:s cybersäkerhet inom viktiga sektorer.

Europaparlamentet godkände 2021 etableringen av ett nytt europeiskt centrum för cybersäkerhet. Regler för att förhindra spridningen av terroristinnehåll på nätet  antogs 2021 och har verkat sedan juni 2021.

Läs mer om varför cybersäkerhet är viktigt och de vanligaste cyberbrotten.

Digitala förmågor och utbildning

Pandemin har visat hur viktiga digitala förmågor är för arbete och interaktion, men har också visat den allt större digitala klyftan och behovet av utökad digital utbildning. Parlamentet vill att den europeiska kompetensagendan ser till att medborgare och företag fullt ut kan nyttja den teknologiska utvecklingen.

42 procent

av EU-medborgarna saknar grundläggande digitala färdigheter

Plattformsekonomi

Onlineplattformar är en viktig del av ekonomin och i människors vardag. De skapar stora möjligheter som marknadsplatser och är viktiga kommunikationskanaler. Men det finns också svåra utmaningar. EU har godkänt lagstiftning om digitala tjänster, som främja konkurrenskraft, innovation och tillväxt samtidigt som säkerheten online stärks, illegalt innehålll bekämpas och yttrandefrihet, pressfrihet och demokrati skyddas.

Läs mer om reglerna om digitala marknader och digitala tjänster.


Intelligenta vägtransportsystem

Europaparlamentet antog nya regler om utbyggnaden av intelligenta transportsystem (ITS) inom vägtransporter. Dessa regler syftar till att öka tillgängligheten för digital trafikdata, främja digitalisering inom transportsektorn och underlätta datadelning mellan mobilitetsapplikationer. Målet är att öka trafiksäkerheten, effektiviteten och hållbarheten inom mobilitet.

Reglerna gynnar inte någon specifik teknik som ska användas i intelligenta transporttjänster, utan vill se till att apparna kan fungera bra med varandra. De bör utformas för att ge tydlig och lättförståelig information till användarna om de olika transportalternativ som finns tillgängliga för dem och inte diskriminera utsatta trafikanter. EU:s medlemsländer kommer att behöva förbättra samarbetet, särskilt för gränsöverskridande projekt, för att säkerställa smidiga transporter över gränserna.


Onlinedatorspel - skydda spelarna och främja sektorns potential

Datorspelssektorn växer och bidrar till EU:s digitala omställning. Eftersom spelindustrin växer snabbt bör de ekonomiska, sociala, pedagogiska, kulturella och innovativa aspekterna av onlinedatorspel tas i beaktande.

EU vill stödja sektorn, som står för mer än 90 000 jobb i Europa och har en uppskattad omsättning på 23,3 miljarder euro 2021. Samtidigt måste en säkrare miljö för spelarna garanteras. Europaparlamentarikerna efterlyser regler för problematiska inköpsmetoder som ’’loot- boxes’’ (loot-lådor), bättre avbeställnings- och dataskyddspolicy samt mer skydd för yngre spelare och utsatta grupper.

EU:s förordning om halvledare

Sedan slutet av 2020 har det varit en stor brist på halvledare runt om i världen, bland annat på grund av covid-19-pandemin och kriget i Ukraina. Med förordningen vill EU öka produktionen av halvledare i Europa.

Produktionen av mikrochipp är beroende av extremt komplexa och ömsesidigt försörjningskedjor som sträcker sig över hela världen. För att öka EU:s oberoende, säkerställa framtida konkurrenskraft och behålla det tekniska ledarskapet måste EU:s kapacitet inom halvledartillverkning stärkas. Enligt den föreslagna lagstiftningen bör EU:s andel av den globala produktionskapaciteten öka från mindre än 10 procent till 20 procent.

Europeisk digital identitet - enkel tillgång till grundläggande tjänster online

Sedan covid-19-pandemin startade har fler offentliga och privata tjänster blivit digitala. Detta kräver säkra och tillförlitliga digitala identifieringssystem.

EU arbetar på en europeisk digital identitet (eID) som möjliggör ömsesidigt erkännande av nationella elektroniska identifieringssystem i alla medlemsländer. Med eID kommer medborgarna i EU-länderna att kunna identifiera och autentisera sig själva online utan att behöva vända sig till kommersiella leverantörer. De kommer också att få tillgång till onlinetjänster från andra EU-länder med hjälp av sitt nationella elektroniska identitetskort.

Rättvis beskattning och den digitala ekonomin

De flesta skattereglerna etablerades långt innan den digitala ekonomin existerade. För att minska skattesmitning och göra beskattningen mer rättvis jobbar Europaparlamentet på regler där vinst taxeras hos de företag med en signifikant digital närvaro. Europaparlamentet har även godkänt regler om en minimiskattenivå för multinationella företag i EU som går i linje med det globala avtal gällande ämnet.

För att främja utvecklingen av kryptovalutor och samtidigt skydda användarna arbetar EU med att reglera kryptotillgångar och tekniken bakom dem.

Säkerställa högkvalitativ digital infrastruktur

Europaparlamentet arbetar också med en lag för att hjälpa till att minska kostnaderna och byråkratin vid byggandet av höghastighetsnät. I oktober 2023 godkände Europaparlamentet sin förhandlingsposition inför samtal med EU-länder om utkastet till Gigabit-infrastrukturlagen, som syftar till att säkerställa tillgång till höghastighetsinternet för alla EU-hushåll och 5G-täckning i alla befolkade områden till 2030.

Finansiering av EU:s digitala prioriteringar

Det digitala spelar en viktig roll inom all EU-politik. Coronakrisen har ytterligare förstärkt behovet av ett framtidscentrerat svar som kan gagna samhället och konkurrenskraften på sikt. Digitala lösningar erbjuder viktiga möjligheter och är nödvändiga för att säkerställa Europas återhämtning och konkurrenskraft i den globala ekonomin. EU:s plan för den ekonomiska återhämtningen kräver att medlemsländerna avsätter åtminstone 20 procent av den 672,5 miljarder euro stora återhämtningsfaciliteten till den globala omställningen. Investeringsprogram såsom det forsknings- och innovationscentrerade Horisont Europa och den infrastrukturcentrerade Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer också att tilldela avsevärda summor till digital utveckling.

Medan de allmänna EU-politiken handlar om att främja digitala mål genom all program syftar vissa investeringsprogram och nya regler särskilt till att uppnå dem.

I april 2021 godkände Europaparlamentet programmet Digitala Europa, vilket är EU:s första finansiella instrument som är särskilt fokuserat på att föra tekniken till företag och medborgarna. Programmet syftar till att investera i digital infrastruktur så att strategisk teknik kan hjälpa till att öka Europas konkurrenskraft, främja grön omställning och trygga teknologisk självständighet.

Det kommer att investera ca 7,6 miljarder euro inom fem områden: högpresterande datorsystem (2,2 miljarder euro), AI (2,1 miljarder euro), cybersäkerhet (1,6 miljarder euro), avancerade digital färdigheter (577 miljoner euro) och trygga breddad användning av digitala teknologier i ekonomin och samhället (1,1 miljarder euro).

Andra relevanta artiklar

Mer information

Relaterade artiklar

Dela den här artikeln på: