Hållbar försörjning av kritiska råvaror är avgörande för EU:s industrier

Parlamentet vill att Europa ska bli mindre beroende av importer av kritiska råvaror, som är avgörande för strategiska industrier.

Man arbetar på solpaneler under arbetet av den första solkraftverksvägen i Tourouvre, Frankrike,  oktober 24, 2016.
Indium är en av de kritiska råvarorna som behövs för att tillverka solpaneler. ©CHARLY TRIBALLEAU / AFP

För att EU ska bli mer energismart, klimatneutralt och konkurrenskraftigt i den digitala ekonomin är tillgången på kritiska råvaror såsom litium och kobolt helt avgörande. Dessa behövs för att tillverka batterier, elektriska motorer och solceller. Utan kritiska råvaror kan inte EU utveckla de strategiska sektorerna: förnybar energi, elektriska bilar och IT.

Den gröna och digitala omställningen kommer också att leda till ökad efterfrågan på kritiska råvaror (2050 kan EU:s efterfrågan på litium vara upp till 21 gånger större än 2020).

De globala leveranskedjorna stod redan tidigare under stora påfrestningar, och pandemin har lett till ett underskott på kritiska råvaror i Europa. EU:s industrier står inför stora utmaningar när det gäller att säkra tillgången på nödvändiga resurser.

Det ryska kriget mot Ukraina och en alltmer aggressiv kinesisk handels- och industripolitik innebär att kobolt, litium och andra råvaror har blivit en geopolitisk fråga.

EU måste producera mer på egen hand


På grund av det stora beroendet av importer från enskilda exportörer är EU mycket utsatt för störningar i de globala leveranskedjorna och det minskande antalet leverantörer.

Kina producerar för närvarande 86 procent av världens utbud av sällsynta jordartsmetaller. EU importerar 100 procent av sina sällsynta tunga jordartsmetaller från Kina, 98 procent av sitt bor från Turkiet och 71 procent av sitt platinum från Sydafrika.

Kina är alltså en viktig leverantör av råvaror till EU, men en del produceras ändå inom unionen. Bland annat kommer kol och koppar från Polen, arsenik från Belgien, hafnium från Frankrike, strontium från Spanien och nickel från Finland.

Under plenarsammanträdet i december 2023 antog Europaparlamentet lagstiftningen om kritiska råvaror efter en informell överenskommelse med ministerrådet. Därefter ska rådet formellt godkänna lagen innan den kan börja gälla.
De nya bestämmelserna har som syfte att se till att mer råmaterial utvinns, processas och återvinns inom EU. De lägger fast ambitioner för hur EU:s konsumtion av materialen ska se ut år 2030:

  • EU ska själv genom gruvdrift utvinna minst 10 procent av de material man förbrukar
  • Genom bearbetning ska unionen producera minst 40 procent av de strategiska råmaterial man förbrukar
  • Genom återvinning ska unionen ha kapacitet att producera minst 25 procent av sin förbrukning



EU ska också

  • se till att hitta fler källor till strategiska råmaterial, så att unionen inte är beroende av ett fåtal leverantörer.
  • minska byråkratin så att fler nya uppfinningar och ersättningsmaterial kan göra att de sällsynta råmaterialen kan ersättas där det går.
  • stödja småföretag och ge bolag av olika storlekar förbättrade ekonomiska förutsättningar för att investera och producera på detta område i Europa. Dessutom ska man satsa på forskning och utveckling av alternativa material, och miljövänligare metoder för produktion och gruvbrytning.
  • skapa strategiska partnerskap med andra länder för att underlätta utbyte av kunskap, teknologi och kompetenshöjning.


År 2030 ska inget land utanför EU leverera mer än 65 procent av EU:s årsförbrukning av något enskilt strategiskt råmaterial, vare sig obearbetat eller bearbetat.

Återvinningen av råvaror i EU


Kritiska råvaror som kan återvinnas från äldre produkter kan också användas som sekundära råvaror. Den nya lagen ska stödja återvinnandet av råvaror från gruvdriften och avfallshanteringen för att på så sätt säkerställa pålitlig och hållbar tillgång till kritiska råvaror.

Lär dig mer om vikten och fördelarna av en cirkulär ekonomi.

Råvarosektorn genererade mer än 35 miljoner jobb i EU år 2017. En mer cirkulär ekonomi skulle kunna medföra en nettoökning med 700 000 jobb till år 2030.

Bakgrund


EU-kommissionen presenterade förslaget till ny lagstiftning i mars 2023. Europaparlamentet har nu godkänt den slutgiltiga versionen som förhandlats fram mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Nu återstår bara för ministerrådet att formellt godkänna texten.