Hur främjar EU förnybar energi?

Energi är den största källan till utsläpp av växthusgaser i EU. Läs om EU:s lösningar för att öka användningen av förnybar energi och minska koldioxidutsläppen inom sektorn.

Bild av en buss och ett tåg som båda går på förnybar energi.
En blå elbuss vid en laddningsstation och ett modernt tåg som passerar i bakgrunden.

Energi står för mer än tre fjärdedelar av EU:s växthusgasutsläpp. Sektorn omfattar elproduktion, uppvärmning och transporter - alla viktiga delar i vardagen. Ökad användning av förnybar energi är avgörande för att drastiskt minska utsläppen från energisektorn och nå EU:s ambitiösa mål om klimatneutralitet till 2050.

Utvecklingen av förnybara energikällor är också ett sätt för EU-länderna att bli mindre beroende av importerad energi och mindre sårbara för störningar som kan påverka priserna.

Parallellt arbetar EU med energibesparande åtgärder.

 

Läs mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen.

 

Öka EU:s mål för användningen av förnybar energi

År 2022 nådde andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning 23,0 procent, upp från 21,8 procent 2021. Siffran har mer än fördubblats sedan 2004. EU:s tidigare mål på 32 procent för 2030 uppdaterades i september 2023, då parlamentet godkände ett nytt mål på 42,5 procent förnybara energikällor till 2030. EU-länderna uppmanas att sträva efter en andel på 45 procent.

Läs mer om EU:s mål för förnybar energi

 

En karta över EU som visar andelen förnybar energi av den totala energiförbrukningen i EU-länderna 2022. Siffrorna varierar mellan 13,1 procent i Irland och 66,0 procent i Sverige.
Sverige har den högsta andelen förnybar energi i EU.

Snabbare tillstånd för kraftverk för förnybar energi

Mot bakgrund av Rysslands aggression i Ukraina och för att komma till rätta med EU:s beroende av ryska fossila bränslen, röstade parlamentet i december 2022 om ytterligare åtgärder för att påskynda andelen förnybara energikällor i blocket långt före 2030.

Parlamentsledamöterna utlyste snabbare utfärdande av tillstånd för nya eller anpassade kraftverk för förnybar energi, inklusive solpaneler och vindkraftverk.

Nya installationer i "områden där förnybar energi är viktigast" (som varje medlemsstat har utsett) bör få tillstånd inom 9 månader, och varje EU-land bör ange sin kapacitet att installera förnybar energi i snabbare takt. Principen om "positiv tystnad" skulle tillämpas i de fall då den behöriga myndigheten inte svarar inom tidsfristen, och ett uteblivet svar skulle betraktas som ett godkännande.

Nya anläggningar utanför dessa områden bör godkännas inom högst 18 månader, medan processen för befintliga anläggningar inte bör överstiga 6 månader.

De områden för förnybar acceleration som EU-länderna har utsett bör undvika eller minska all negativ miljöpåverkan. Skyddade områden, exempelvis Natura 2000-områden, naturparker och naturreservat samt vandringsvägar för djur bör undantas. Parlamentsledamöterna vill att medborgarna ska involveras i beslut om installation av anläggningar och utpekande av förnybara områden.

Parlamentsledamöterna röstade också för att göra det obligatoriskt för EU-länderna att utfärda tillstånd för installation av solenergianläggningar på byggnader inom en månad (för mindre anläggningar under 50 kW räcker det med ett enkelt anmälningsförfarande). Installation av solenergianläggningar skulle undantas från kravet på en miljökonsekvensbedömning, beslutade parlamentsledamöterna. Processen för att utfärda tillstånd för att installera värmepumpar ska inte överstiga en månad.

Satsning på förnybar vätgas

När vätgas används som energikälla släpper det inte ut växthusgaser, vilket innebär att det är fördelaktigt att använda i sektorer där det vanligtvis är svårt att minska utsläppen. År 2050 beräknas vätgas kunna försörja 20-50 procent av EU:s transportbehov och 5-20 procent av industriernas behov.

Men hållbar vätgasbaserad energi måste produceras av förnybar elektricitet. Ledamöter har därför krävt att det görs en tydlig skillnad mellan förnybar och lågutsläppande vätgas samt vätgas som är beroende av fossilbränslen.

I uppdateringen av reglerna för förnybara energikällor förespråkar parlamentsledamöterna en ökning av vätgasanvändningen och ett enklare system för att garantera dess ursprung.

Främjande av förnybar energi till havs

För närvarande är vindkraft den enda havsbaserade energikällan som används i kommersiell omfattning men EU arbetar för att främja andra metoder som tidvatten- och vågkraft, flytande solenergi och alger för biobränslen.

Kommissionen har föreslagit en strategi för att dramatiskt utöka produktionen av havsbaserad energi. Bara vindkraft till havs kan växa från 12 gigawatt idag, till 300 gigawatt år 2050. Parlamentet kommer att ge sin ståndpunkt senare under mandatperioden.

Valet av alternativa bränslen

Eftersom vägtransporterna står för ungefär en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp vill EU ersätta fossila bränslen med förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Till förnybara bränslen hör till exempel biomassabränslen och biobränslen, syntetiska och paraffiniska bränslen, inklusive ammoniak som framställs av förnybar energi.

Dessutom måste övergången till utsläppsfria fordon gå hand i hand med en omfattande infrastruktur av laddnings- och tankstationer.

I juli 2023 godkännde parlamentet nya reglerna om den infrastruktur som krävsför att göra laddnings- och tankstationer mer tillgängliga i hela Europa. Det ska finnas laddningsområden för elbilar minst var 60:e kilometer längs EU:s huvudvägar senast 2026, och laddningsområden för lastbilar och bussar minst var 120:e kilometer senast 2028.

Läs mer om alternativa bränslen.

Finansiering av grön energiinfrastruktur

EU har reviderat sina regler för finansiering av gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt för att uppnå sina klimatmål.

De innebär att EU:s finansiering av naturgasprojekt gradvis försvinner och att pengarna i stället går till infrastruktur för vätgas samt avskiljning och lagring av koldioxid. Reglerna trädde i kraft i juni 2022. Parlamentsledamöterna drev framgångsrikt på för fler projekt för förnybar energi till havs och för att underlätta deras integrering i EU:s nätverk. Alla nya infrastrukturprojekt måste bidra till EU:s klimatmål för 2030 och 2050, vilket i praktiken innebär att EU:s stöd till infrastruktur baserad på fossila bränslen upphör.

Läs mer om finansiering av gränsöverskridande energiinfrastruktur.

Säkerställa en rättvis energiomställning för alla

För att stödja utsatta hushåll och småföretag under energiomställningen ska EU inrätta en social klimatfond år 2026 med en beräknad budget på 86,7 miljarder euro.

Det skulle hjälpa finansiera övergången till förnybara energikällor samt inkludera åtgärder för att sänka energiskatter och avgifter, incitament för att renovera byggnader, bildelning och utveckling av en andrahandsmarknad för elfordon.

I april 2023 antog parlamentet texten och den måste nu godkännas av rådet för att träda i kraft.

Läs mer om den sociala klimatfonden.


Grön teknik

Produktion och lagring av förnybar energi kräver utveckling av grön teknik, såsom solpaneler och batterier. För att öka EU:s kapacitet att producera den nödvändiga gröna tekniken inom sina gränser godkände parlamentet i april 2024 lagen om nettonoll-industri som syftar till att minska den administrativa bördan för företag och stödja innovation.