Energibesparing: EU:s åtgärder för att minska energiförbrukningen
Energibesparingar är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna och minska EU:s energiberoende. Ta reda på vad parlamentsledamöterna gör för att minska förbrukningen.
Energieffektivitet innebär att man använder mindre energi för att uppnå samma resultat. Det gör det möjligt att spara energi och minska utsläppen från kraftverken.
Lagar om energieffektivitet från 2018 har reviderats för att hjälpa EU att nå nya ambitiösa klimatmål som fastställts i den europeiska gröna given 2021. De kommer även att bidra till att minska Europas beroende av import av fossila bränslen som till stor del kommer från Ryssland, i enlighet med RepowerEU-planen.
EU arbetar parallellt med regler för att främja förnybar energi.
Läs mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen.
Nya mål för energieffektivitet
Förbättrad energieffektivitet skulle inte bara kunna minska koldioxidutsläppen, utan också EU:s årliga energiimport på 330 miljarder euro.
Nya mål som antogs av parlamentet i juli 2023 innebär en kollektiv minskning av energiförbrukningen med minst 11,7 procent på EU-nivå till 2030 (jämfört med prognoserna i referensscenariot 2020). EU-länderna måste spara i genomsnitt 1,5 procent per år. Energibesparingarna bör börja med 1,3 % per år fram till slutet av 2025 och gradvis öka till 1,9 % fram till slutet av 2030.
För att nå dessa mål kommer lokala, regionala och nationella åtgärder att omfatta olika sektorer: offentlig förvaltning, byggnader, företag, datacentraler. Ledamöterna insisterade på specifika uppnåeliga mål:
- Den offentliga sektorn bör minska sin slutliga energiförbrukning med 1,9 % varje år.
- EU-länderna bör se till att minst 3 procent av de offentliga byggnaderna renoveras varje år till nära-nollenergibyggnader eller byggnader med nollutsläpp.
- Det finns nya krav på effektiva fjärrvärmesystem.
En robust övervaknings- och kontrollmekanism ska se till att medlemsländerna når sina mål.
Minska byggnaders energiförbrukning
Byggnader i EU står för 40 procent av all energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen.
Ett viktigt område för förbättringar är uppvärmning och kylning av byggnader och varmvatten som står för 80 procent av hushållens energiförbrukning.
I mars 2024 antog Europaparlamentet förslaget om en klimatneutral byggsektor senast 2050.
Alla nya byggnader måste vara utsläppsfria från 2030. Nya byggnader som är säte för eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2028.
EU-länderna måste minska den genomsnittliga årliga förbrukningen i sin byggnadssektor med minst 16 procent till 2030 och med 20-22 procent till 2035.
Regler säger också att fristående värmepannor baserade på fossila bränslen inte kan subventioneras från år 2025. Hybridsystem som kombinerar en panna med en annan mer miljövänlig lösning, som en solcellsinstallation eller en värmepump, kan dock fortfarande få ekonomiskt stöd. All uppvärmning och kylning med hjälp av fossila bränslen ska fasas ut till 2040.
Byggnader i EU
EU-länderna kommer att behöva renovera de 16 procent sämst presterande byggnaderna för kommersiella ändamål till år 2030, och de sämst presterande 26 procent av de byggnader som inte är bostäder till år 2033.
Energicertifikatet för byggnader bör vara giltigt i upp till 10 år. För byggnader med certifikat under nivå C bör dess ägare uppmanas att få renoveringsrådgivning.
Certifikatet bör också innehålla rekommendationer för kostnadseffektiv förbättring av energiprestandan och minskning av växthusgasutsläpp samt för förbättring av inomhusmiljökvaliteten i en byggnad.
Byggnader som producerar egen solenergi
De uppdaterade reglerna om byggnaders energiprestanda uppmuntrar en gradvis utbyggnad av solcellsanläggningar i offentliga och icke-bostadshus där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. År 2030 ska alla nya bostadshus ha solcellsinstallationer.
I november 2023, trädde en reviderad version av direktivet om förnybar energi i kraft. Den gör det obligatoriskt för EU-länderna att säkerställa att tillstånd att installera solenergiutrustning på byggnader ges inom en månad.
I december 2022 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt för att göra det obligatoriskt för EU-länderna att se till att tillstånd för installation av solenergianläggningar på byggnader utfärdas inom en månad.
Åtgärder för att sänka elräkningar
Det finns ofta ett samband mellan ineffektiva byggnader och energifattigdom och sociala problem. Utsatta hushåll tenderar att spendera proportionellt mer på energi vilket gör dem mer sårbara för stigande priser. Renoveringar kan hjälpa till att sänka energiräkningar och bidra till att människor tar sig ur energifattigdom. Eftersom byggnadsarbete är dyrt vill Europaparlamentet försäkra sig om att effekten av dessa kostnader begränsas till utsatta hushåll.
Enligt de nya reglerna om energiprestanda i byggnader ska länder ta fram nationella renoveringsplaner som ger tillgång till finansiering för utsatta hushåll.
Ett flertal europeiska initiativ kommer att stödja dessa ambitioner. Däribland finns den sociala klimatfonden, RePowerEU-paketet och den nya STEP-plattformen som är till för att stödja rena teknologier.
Undantag för vissa byggnader
EU-länderna kan undanta vissa byggnader från kraven på energieffektivitet, nämligen
- byggnader skyddade för sina speciella arkitektoniska eller historiska egenskaper,
- jordbruks- och tekniska byggnader,
- kyrkor,
- tillfälliga byggnader,
- byggnader som ägs av försvarsmakten eller centralregeringen och tjänar nationella försvarsändamål.
Finansiering av nationella insatser för att motverka energiberoende
I februari 2023 började RePowerEU-lagstiftningen gälla. Den innebär att länder som får ytterligare medel genom uppdaterade återhämtnings- och motståndskraftsplaner måste inkludera åtgärder för att spara energi, producera ren energi och diversifiera försörjningen.
Syftet med dessa nationella återhämtningsplaner är att stödja oberoende av ryska fossila bränslen och den gröna övergången. Andra åtgärder innebär:
- Investeringar för att bekämpa energifattigdom för utsatta hushåll, små och medelstora företag och mikroföretag.
- Mer medel från medlemsstaterna för gränsöverskridande energiprojekt och energiprojekt som omfattar flera länder.
Hushållsapparaters energieffektivitet
Under 2017 förenklade parlamentet energimärkningen av hushållsapparater som lampor, tv-apparater och dammsugare för att göra det lättare för konsumenterna att jämföra deras energieffektivitet.
