Europeisk digital identitet: enkel tillgång till grundläggande tjänster online
Förbättrade regler för den europeiska digitala identiteten kommer att hjälpa människor att använda offentliga tjänster och göra online-transaktioner på ett säkert sätt i hela EU.
Sedan covid-19 pandemin startade har fler och fler offentliga och privata tjänster blivit digitala. Detta kräver säkrare och tillförlitliga digitala identifieringssystem. I februari 2024 antog Europaparlamentet bestämmelserna rörande en europeisk digital identitet.
Läs mer om den digitala övergången, en av EU:s högsta prioriteringar.
Vad är den europeiska digitala identiteten?
Den europeiska digitala identiteten (eID) möjliggör ömsesidigt erkännande av nationella elektroniska identifieringssystem över de nationella gränserna. Det möjliggör för europeiska medborgare att identifiera sig själva online utan att behöva använda kommersiella leverantörers alternativ.
Det ger människor tillgång till online tjänster i andra EU länder när de använder sitt eget nationella elektroniska ID-kort.
Vad är fördelarna med den europeiska digitala identiteten?
Den europeiska digitala identiteten kan användas för att:
- få tillgång till personbevis, läkarintyg och rapportera adressändring
- öppna bankkonto
- lämna in skattedeklaration
- söka till högskola/universitet i Sverige men också i andra EU-länder
- lagra recept för medicin/läkemedel som kan användas i hela Europa
- bevisa sin ålder
- hyra en bil med ett digitalt körkort
- checka in på hotell
Förbättrade regler
Enligt förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eIDAS) från 2014 krävs att EU:s medlemsstater ska upprätta nationella system för elektronisk identifiering som uppnår specifika säkerhetsstandarder. Dessa nationella system sammankopplas sedan vilket leder till att medborgare kan använda sitt nationella elektroniska identifieringskort i andra EU-länder och även där få tillgång till olika onlinetjänster.
Under 2021 lade kommissionen fram ett förslag som bygger på eIDAS ramverk. Detta förslag syftar till att göra det möjligt för minst 80 % av EU:s medborgare att använda digital identifiering för att få tillgång till centrala offentliga tjänster i hela EU innan 2030.
Parlamentets ståndpunkt om den föreslagna uppdateringen betonade vikten av att säkerställa att nationella system fungerar med varandra, är enkla att använda och att medborgarna har kontroll över sina personuppgifter.
Parlamentet godkände det provisoriska avtaletmed rådet i februari 2024.
