Matsvinn i Europa: fakta, EU‑politik och mål för 2030
Matsvinn kostar EU över 130 miljarder euro varje år och påverkar miljontals hushåll. Vi förklarar orsaker, konsekvenser och EU:s åtgärder.
Det uppskattas att omkring 10 procent av mat som finns tillgänglig för EU-konsumenter går till spillo, samtidigt som det finns cirka 40 miljoner människor i EU som inte har råd med en måltid av god kvalitet varannan dag.
Europeiska unionen syftar till att förebygga och minska matsvinn över hela Europa. Europaparlamentet godkände i september 2025 nya bindande mål för att minska matsvinn i EU-länderna till 2030.
Nyckelfakta och statistik för Europa
Varje år slängs omkring 60 miljoner ton mat i Europeiska unionen. Det motsvarar cirka 130 kilo per invånare.
Hushållen står för mer än hälften av matsvinnet i EU (53 procent). Cirka 9 procent av svinnet (12 kilo per invånare) kommer från den primära produktionen, såsom jordbruk, och 18 procent (23 kilo per invånare) från förädling och tillverkning.
Restauranger och livsmedelstjänster står för 12 procent av matsvinnet (15 kilo per invånare), och detaljhandel och livsmedelsdistribution för ytterligare 8 procent (10 kilo per invånare).
År 2022 var de EU-länder som genererade mest matsvinn per invånare Cypern, Danmark och Grekland. De länder som genererade minst matsvinn var Spanien, Slovenien och Kroatien. Sveriges matsvinn låg under EU-snittet.
Varför är matsvinn ett problem?
Många människor anser att matsvinn är etiskt fel. Men konsekvenserna är mycket större eftersom matsvinn skadar miljön, ekonomin och samhället.
Den miljömässiga påverkan
Matsvinn står för ungefär 16 procent av alla växthusgasutsläpp från EU:s livsmedelssystem. Att minska matsvinnet skulle innebära färre utsläpp och stödja åtgärder mot klimatförändringar.
Enligt Food and Agriculture Organization (FAO) utgör produktionen och transporten av mat som senare slängs 8 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Matsvinn konsumerar även naturresurser som redan är knappare. Till exempel står den vattenmängd som används för att producera mat som sedan kastas för 12 procent av det totala vatten som används för livsmedelsproduktion och -konsumtion i EU.
Den ekonomiska kostnaden
Matsvinn är även ett ekonomiskt problem. Hushåll betalar för mat som de aldrig äter upp, och bönder samt företag förlorar pengar i varje led av livsmedelskedjan eftersom en del av maten blir avfall.
Kostnaderna kopplade till matsvinn uppskattas till omkring 132 miljarder euro i marknadsvärde.
Därtill uppskattar undersökningar som citeras i Europeiska kommissionens konsekvensbedömning att det tillkommer omkring 9,3 miljarder euro i extra kostnader för insamling och hantering av matsvinn.
De sociala konsekvenserna
Matsvinn har viktiga sociala effekter. Det slösar bort resurser som kunde användas bättre. I EU spenderar människor ungefär 13 procent av sina pengar på mat.
Att kasta ätbar mat istället för att donera den missar en viktig möjlighet att förbättra livsmedelssäkerheten och hjälpa människor som har svårt att få tillgång till kvalitetsmåltider.
Vad orsakar matsvinn?
Olika aktörer i livsmedelskedjan bidrar till matsvinn.
På konsumentnivå bidrar bland annat impulsköp orsakade av butikserbjudanden, olämpliga förpackningsstorlekar, brist på kyl eller frys, otillräcklig planering av inköp och måltider, eller ovilja att köpa "fula" frukter och grönsaker till matsvinn.
Datummärkningar kan också vara problematiska. I EU finns olika typer av datummärkningar på livsmedel. En "bäst före"-märkning på livsmedel såsom pasta, ris, konserver, frysta livsmedel och snacks innebär att maten kan tappa smak eller fräschör efter angivet datum men fortfarande är säker att äta. En "sista förbrukningsdag"-märkning (på kött, fisk, sallader eller mjölk) betyder att maten inte bör ätas efter angivet datum.
Vissa konsumenter kan bli förvirrade av dessa märkningsregler och kasta mat som fortfarande är säker att konsumera. En studie som Europeiska kommissionen genomförde 2018 visar att upp till 10 procent av det årliga matsvinnet kan bero på feltolkning av datummärkningarna.
Livsmedelsproducenter slänger mat när de producerar mer än nödvändigt, när leveranskedjan är ineffektiv eller när maten hanteras eller lagras på ett dåligt sätt. Svinn uppstår även när butiker ändrar sina beställningar eller bara kräver väldigt färska produkter.
Standardiserade portioner och felbedömning av antal gäster är också orsaker till matsvinn i restauranger och livsmedelstjänster.
Hur kan matsvinn minskas? EU:s lösningar
Att minska matsvinn och livsmedelsförluster är två av EU:s huvudmål för att uppnå en cirkulär ekonomi till 2050.
Bindande mål för länderna
Kommissionen lade i juli 2023 fram ett förslag om en översyn av Waste Framework Directive för att göra mer för att minska mat- och textilavfall. Bland annat föreslogs bindande mål för nationell avfallsminskning till 2030.
Europaparlamentet och EU:s regeringar nådde en överenskommelse om lagändringarna i februari 2025. De antogs av parlamentet i september 2025.
Mängden matsvinn ska minska med 10 procent i livsmedelsförädling och tillverkning och med 30 procent i detaljhandel, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll till 2030, jämfört med det årliga genomsnittet för matsvinn mellan 2021 och 2023.
"Vi lyckades säkerställa genomförbara och realistiska bestämmelser för medlemsstaterna att implementera politik för att minska matsvinn och vi såg till att jordbrukssektorn inte skulle påverkas negativt", sade Anna Zalewska (ECR, Polen), ansvarig EP-ledamot för lagstiftningen efter överenskommelsen.
Gör datummärkningar tydligare
Europeiska kommissionen har gjort konsumentstudier för att identifiera möjliga nya sätt att märka användningsdatum och har utvecklat olika konsumentprofiler vad gäller matsvinn.
Underlätta livsmedelsdonationer
Donation av mat är ett sätt att minska onödigt matsvinn. EU:s riktlinjer för matdonation antogs 2017 med målet att underlätta insamling och omfördelning av säker, ätbar mat till behövande.
Vid uppdateringen av Waste Framework Directive 2025 säkrade Europaparlamentet åtgärder som gör det enklare att donera osåld mat som är säker för mänsklig konsumtion.
Skapa en gemensam metod för att mäta matsvinn
Dessutom antogs en gemensam EU-metodologi 2019 för att mäta matsvinn i varje led av livsmedelskedjan. Gemensam metod underlättar övervakning och rapportering av matsvinn i hela EU.
