Bostadskrisen: Varför går priserna upp och vad gör EU åt det?
Stigande bostadspriser och hyror är ett stort bekymmer för många i EU. Läs mer om problemet och vad EU gör för att hantera det.
I hela Europa har det blivit allt svårare att hitta en överkomlig, anständig och trygg plats att bo på. För många stiger hyrorna snabbare än lönerna. Att köpa sin första bostad uppfattas som något ouppnåeligt. Unga vuxna dröjer med att flytta hemifrån, familjer har svårt att hitta något större och en del tvingas bo långt från sina arbetsplatser. De höga boendekostnaderna sätter press på människors dagliga liv och långsiktiga planer.
Den här artikeln förklarar orsakerna till bostadskrisen i Europa och ger viktig statistik. Vi tittar också på de praktiska lösningar som EU-kommissionen och Europaparlamentet håller på att ta fram för att människor ska få tillgång till anständiga och hållbara bostäder till överkomliga priser i hela EU.
Är det verkligen bostadskris i EU?
Bostäder till överkomliga priser: fakta
Ett sätt att mäta om boendekostnaderna – hyra och amorteringar – är för höga är att titta på förhållandet mellan bostadspriserna och inkomsterna. Om boendekostnaderna överstiger 40 % av de disponibla inkomsterna är det ett tecken på att hushållen har problem.
Enligt EU:s statistikkontor Eurostat översteg bostadskostnaderna 40 % för nästan 10 % av hushållen i EU:s städer och 6,3 % av hushållen på landsbygden. Siffrorna är från 2024.
Bostäder är dock en mångfasetterad fråga, och det ser olika ut i varje EU-land. Till exempel hade mer än en fjärdedel av grekerna (29 %) som bodde i städer boendekostnader som översteg 40 % av deras inkomst, medan endast 2,6 % av cyprioterna i städerna var i samma situation.
35,5 % av hushållens inkomster i Grekland användes för boendekostnader 2024, vilket är den högsta andelen i EU.
Stigande bostadspriser och hyror
Mellan 2015 och 2024 steg bostadspriserna i EU med i genomsnitt 53 %. De största ökningarna noterades i Ungern (+ 209,5 %), Litauen (+ 135 %) och Portugal (+ 124,4 %).
Det har också blivit dyrare att hyra i EU. Mellan 2010 och första kvartalet 2025 steg hyrorna med i genomsnitt 27,8 %. Hyrorna steg i alla EU-länder utom Grekland (-11 %). De största ökningarna skedde i Estland (+220 %), Litauen (+184 %), Ungern (+124 %) och Irland (+115 %).
Varför är det bostadskris i EU?
EU-institutionerna pekar på det begränsade utbudet som en av de viktigaste orsakerna till bostadskrisen. Eftersom det inte finns tillräckligt med nya bostäder för att täcka efterfrågan stiger priserna.
Europeiska investeringsbanken har beräknat att det saknades 2,25 miljoner bostäder i EU 2025. Detta var omkring 50 % mer än det antal bostäder som faktiskt byggdes.
Varför är det brist på bostäder i EU?
Finanskrisens och coronapandemins roll
Den globala finanskrisen 2008 ledde till kraftigt minskade investeringar i nya bostäder. Coronapandemin bromsade bostadsbyggandet ännu mer på grund av störda byggnadstillstånd, försenade materialleveranser och brist på arbetskraft.
Ökad efterfrågan på bostäder i städer
I takt med att städerna fortsätter att locka människor till arbete och studier koncentreras befolkningen i allt högre grad till stora och medelstora stadskärnor. Samtidigt avfolkas många landsbygdsområden.
Denna obalans förstärker kontrasten mellan å ena sidan den kraftigt ökande efterfrågan på bostäder och trångboddheten i städerna och å andra sidan det ökande antalet tomma hus på landsbygden.
Inte tillräckligt med subventionerat boende
Samtidigt har utbudet av subventionerade bostäder i stadsområden inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten under de senaste åren. 2021 fanns det omkring 14 miljoner subventionerade bostäder i EU, vilket motsvarar endast 8 % av det totala beståndet (en minskning från 11 % sedan 2010).
Korttidsuthyrning
I kuststäder och på turistorter kan bostadsbristen också delvis förklaras av att allt fler bostäder konverterats till korttidsuthyrningar. Den marknaden har växt lavinartat under de senaste åren, vilket lett till att en del bostäder och lägenheter inte längre är tillgängliga för varaktigt bosatta.
Totalt 854,1 miljoner nätter bokades i EU 2024 på de fyra stora nätplattformarna Airbnb, Booking, Expedia och Tripadvisor. Det var en ökning med 18,8 % jämfört med 2023 (719,0 miljoner nätter) och var en ny rekordnivå.
Hur påverkar krisen människorna i EU?
Bostadsklyftor och ojämlikhet i EU är djupt rotade och förekommer i många olika skepnader.
Bostadsbrist, trångbodda bostäder, alltför höga kostnader
Undersökningar som parlamentet har gjort visar att hushåll med lägre inkomster har drabbats hårdast av bostadskrisen – 2024 var hela 27 % av låginkomsthushållen tvungna att lägga över 40 % av sin inkomst på sin bostad, som dessutom ofta hade allvarliga brister.
Adekvat boende innebär minst ett rum per vuxet par, ensamstående vuxen, syskonpar i åldern 12–17 år, ensambarn över 12 år eller två barn under 12 år, men 17 % av européerna bor i trångbodda hem som inte når upp till dessa krav.
Läget är ännu värre för migranter och etniska minoriteter: Över 33 % av icke-EU-medborgare bor i trångbodda bostäder (jämfört med omkring 14 % av EU-medborgarna), medan 19 % har alltför höga boendekostnader i förhållande till inkomsterna (jämfört med omkring 8 % av EU-medborgarna).
Bristen på lämpliga bostäder påverkar också personer med funktionsnedsättning, där färre än 29 % uppger att deras bostäder tillgodoser deras behov. Den gruppen har också högre kostnader i förhållande till sin disponibla inkomst än befolkningen i stort.
Hur bostadsmarknaden påverkar ungdomarna
Den bostadskris som miljontals människor i EU upplever drabbar ungdomar särskilt hårt. 2023 flyttade ungdomar i EU hemifrån i genomsnitt vid 26 års ålder, och i vissa medlemsländer hade nästan 70 % av unga vuxna i åldern 18–34 år inget annat alternativ än att fortsätta att bo hos sina föräldrar.
Att vänta så länge med att flytta hemifrån ökar ojämlikheten mellan generationerna och tvingar de yngre generationerna att skjuta upp viktiga livsbeslut, såsom att bilda familj, leva självständigt eller flytta av yrkesmässiga skäl.
Kampen mot bostadskrisen och EU:s insatser
Bostadspolitiken är främst de nationella, regionala och lokala myndigheternas ansvar, men det finns bakomliggande orsaker som är gemensamma för hela EU. Detta kräver en strategi för flernivåstyre som respekterar särdragen på varje nationell bostadsmarknad.
Överkomliga bostäder står högt på EU:s politiska dagordning
Efter EU-valet 2024 lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen därför fram bostäder som en av EU:s socialpolitiska prioriteringar för den nya mandatperioden och utsåg Dan Jørgensen till EU:s första bostadskommissionär.
Europaparlamentet inrättade 2025 ett särskilt utskott för att analysera de bakomliggande orsakerna till bostadskrisen och komma med förslag på vilka insatser EU skulle kunna göra.
Mer EU-pengar till överkomliga bostäder
Under 2025 tillkännagav Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken en handlingsplan för att investera omkring 10 miljarder euro under de kommande två åren. Detta ska finansiera nya bostäder, renovering av befintliga bostäder samt forskning och innovation inom byggnadsmaterial och byggverksamhet.
2025 godkände Europaparlamentet också nya regler för EU:s sammanhållnings- och socialfinansiering så att den kan användas för att renovera de bostäder som finns och investera i nybyggen, särskilt subventionerade bostäder. Ledamöterna uppmanade också EU-länderna att ”åtminstone fördubbla” sitt ekonomiska stöd till överkomliga bostäder.
Fler EU-lösningar på gång
Kommissionens plan för bostäder till överkomlig kostnad från december 2025 och Europaparlamentets förslag från mars 2026 om praktiska åtgärder för att höja bostadsstandarden ska öka EU:s bygg- och renoveringskapacitet och se till så att ekonomiskt stöd når fram till dem som drabbats hårdast av krisen.
Under 2026 ska följande prioriteringar förverkligas med nya förslag och ny lagstiftning:
- Begränsade effekter av korttidsuthyrning.
- Snabbare och enklare byggnads- och renoveringstillstånd.
- Mer offentliga och privata investeringar.
- Minskad brist på arbetskraft inom byggsektorn.
- Ökad produktivitet och mer innovation inom byggsektorn.
