Europeiska vatten: nyckelutmaningar och EU-lösningar
Från vattenbrist till föroreningar och klimatrisker – upptäck de viktigaste frågorna kring Europas vatten och Europaparlamentets förslag till vattenpolitik.
Vatten är en viktig resurs - inte bara för folkhälsa, miljö och ekosystem, utan också för energiproduktion, jordbruk och livsmedelssäkerhet. Men vatten är inte en oändlig resurs och måste skyddas mot föroreningar och överutnyttjande.
Komplexa vattenutmaningar påverkar miljontals människor i hela Europa. Problematiken med brist, föroreningar och de växande riskerna för översvämningar och torka är inte längre begränsad till isolerade regioner.
EU-parlamentet lade fram ambitiösa förslag för att hantera dessa vattenutmaningar i en rapport om den kommande europeiska strategin för vattenresiliens, som antogs i maj 2025. Europeiska kommissionen förväntas presentera den europeiska strategin för vattenresiliens före sommaren 2025.
Vattenbrist i Europa: påverkan och lösningar
Brist på vatten är en av de mest akuta frågor Europa står inför. Upp emot 34 procent av EU:s befolkning och 40 procent av dess territorium drabbades av säsongsbetonad vattenbrist 2022. I Sydeuropa råder vattenbrist för upp till 70 procent av befolkningen under sommarmånaderna.
Vattenutnyttjandeindexet (WEI+) mäter vattenförbrukning som procentandel av de förnybara sötvattentillgångarna för ett givet område och period. Kartan ovan visar att Cypern hade de största problemen med vattenförsörjningen bland EU-länderna 2022, följt av Malta och Rumänien.
Dock återspeglar inte årliga beräkningar av WEI+ på nationell nivå att vattenresurser kan vara otillräckliga i vissa regioner under vissa årstider.
Enligt FN anses ett land uppleva ”vattenstress” när dess årliga vattenresurser är under 1 700 m³ per invånare. Länder som Cypern, Malta, Polen och Tjeckien lider av kronisk vattenstress.
Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) påverkas omkring 20 procent av Europas territorium och 30 procent av befolkningen av vattenstress varje år.
Europaparlamentet kräver bindande mål för vatteneffektivitet som omfattar alla vattenanvändningar, inklusive industri, jordbruk och hushåll. Förslagen inkluderar att övergå till mer hållbara jordbruksmodeller med stöd av innovativa teknologiska lösningar, ge incitament för återanvändning av vatten, och minska föroreningar och vattenbehov.
Vattenföroreningar: de största hoten och hur man kan förebygga dem
Problem med vatten i EU handlar inte bara om kvantitet, utan även om kvalitet. Under 2021 hade endast 37 procent av Europas ytvattentäkter en klassning som ”god” eller ”hög” ekologisk status, och bara 29 procent uppfyllde kraven för ”god” kemisk status, enligt EEA. En god ekologisk och kemisk status innebär att mänsklig aktivitet inte har haft betydande påverkan på en ytvattenresurs.
De främsta föroreningarna av vatten är industriella kemikalier, inklusive tungmetaller och långlivade skadliga ämnen som kallas”permanenta” kemikalier, kemikalier som används inom jordbruket och som hamnar i floder, sjöar och andra vattenkroppar, samt framväxande föroreningar som mikroplast.
Parlamentet understryker att de nuvarande EU-lagarna för att bekämpa vattenföroreningar (som ramdirektivet för vatten och dricksvattendirektivet) måste implementeras och tillämpas bättre. De tillägger att EU måste ytterligare minska föroreningar från kemikalier, läkemedel, antibiotikaresistenta bakterier, mikroplast, kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel.
Dessutom bör kommissionen föreslå att ”permanenta” kemikalier i konsumentprodukter fasas ut, eftersom dessa har visat sig vara ett problem för människors hälsa och miljön, samt att gränsvärdena för dessa kemikalier i dricksvatten uppdateras.
Läs mer om hur EU vill förhindra förorening av grundvatten och ytvatten.
Klimatförändringarnas påverkan
Klimatförändringar förvärrar vattenproblemen i Europa. Extrem värme, långvariga torkor och förödande översvämningar skadar ekosystem och människors hälsa, samt orsakar stora störningar i ekonomiska aktiviteter.
Kolla in vår karta över klimatförändringarnas påverkan i Europa.
Fram till mitten av detta århundrade förväntas frekvensen och intensiteten av värmeböljor och torka öka i de flesta delar av Europa.
Europaparlamentarikerna föreslår brådskande åtgärder för att lindra effekterna av torka, såsom ökad återanvändning av avloppsvatten, större vattenbesparing i byggnader och industrisektorer samt förbättrad vatteneffektivitet inom jordbruket. Investeringar i vattenteknik för lagring är också avgörande för att säkerställa vattentillgången under torra perioder.
För att minska översvämningsriskerna föreslås naturliga lösningar, som att restaurera våtmarker och skapa gröna buffertzoner.
Läs mer om EU:s åtgärder för att bekämpa klimatförändringar.
Gemensamma vattenresurser: gränsöverskridande samarbete
Många av Europas floder och sjöar är gemensamma för flera länder, vilket gör gränsöverskridande vattenförvaltning till en nödvändighet.
Parlamentet betonar att vattenresiliens måste vara ett gemensamt europeiskt projekt, och att kommissionen bör säkerställa regional och transnationell solidaritet genom samordnade vattenpolitik och främja samarbete mellan EU-länder.
Investeringar i vatteninfrastruktur och smarta övervakningssystem är avgörande för att följa vattenkvalitet och vattenanvändning i realtid. Därför föreslår Europaparlamentarikerna en separat och öronmärkt fond i EU:s kommande långtidsbudget från 2028 för att förbättra vattenresiliensen i regioner med störst risk för vattenbrist.
Smart vattenförvaltning: teknik för en hållbar framtid
Dagens utmaningar kräver moderna lösningar. Framväxande teknologier kan hjälpa till att förändra vattenförvaltningen och göra vattenanvändningen mer hållbar.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera i artificiell intelligens (AI), sensorer för realtidsövervakning av vattenkvalitet och -mängd, smart bevattning samt teknologier för att förbättra vatteneffektiviteten.
Avloppsvattenrening kan också möjliggöra högre återanvändning av vatten i både stads- och landsbygdsområden.
