EUROPEISKA RÅDET I BERLIN
DEN 24 OCH 25 MARS 1999

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

[Top] [Next]

I. INLEDNING

1. Europeiska rådet sammanträdde i Berlin den 24—25 mars 1999. Förhandlingarna inleddes med ett åsiktsutbyte med Europaparlamentets ordförande José-María Gil-Robles.

2. Europeiska rådet

  • nådde en övergripande överenskommelse om Agenda 2000 ( del I),
  • enades om en förklaring om utnämningen av kommissionens ordförande ( del II),
  • antog två uttalanden om Kosovo ( del III),
  • enades om tre andra uttalanden om fredsprocessen i Mellanöstern, om det framgångsrika ingåendet av ett handels- och samarbetsavtal med Sydafrika och om utvidgningen ( del IV).

[Top] [Previous] [Next]

DEL I - AGENDA 2000

3. Agenda 2000 handlar om att ge Europeiska unionen en effektivare politik och de finansiella medlen för att genomföra den i solidarisk anda och samtidigt säkerställa samma budgetdisciplin på unionsnivå som på nationell nivå. Europeiska rådet anser att de politiska reformer som anges i dessa slutsatser liksom finansieringsramen för att på medellång sikt finansiera dessa kommer att säkerställa att unionen kan möta utmaningarna under den förestående perioden och framgångsrikt genomföra sin framtida utvidgning.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

II. DEN NYA BUDGETPLANEN

A. Allmänt

4. Unionens utgifter måste ligga inom ramen för kravet både på budgetdisciplin och på kostnadseffektivitet och behovet att säkerställa att unionen får tillräckliga resurser till sitt förfogande så att dess politik till medborgarnas fromma kan utvecklas i god ordning och utvidgningsprocessen klaras av helt och fullt.

5. Den nya budgetplanen bör fastställas för en sjuårsperiod som omfattar perioden 2000—2006. Den bör utformas med arbetshypotesen att nya medlemsstater ansluts med början 2002.

6. Budgetplanen bör utformas med utgångspunkt i fasta priser i 1999 års penningvärde med, som för närvarande, automatiska årliga tekniska justeringar med hänsyn till inflationen.

7. Europeiska rådet anser att den lämpliga fördelningen av kostnaderna för EU-15 är den som redovisas i bifogade tabell A.

[Top] [Previous] [Next]

B. Redovisning av budgetplanen i ett utvidgningsperspektiv

Budgetplan för EU-15 ( tabell A)

Utgifter inför anslutningen

8. Utgifter för de tre föranslutningsinstrumenten (Phare, jordbruksinstrumentet och strukturinstrumentet) bör samlas under särskilda underrubriker till en ny rubrik 7 i budgetplanen. Det årliga taket för de tre underrubrikerna bör förbli oförändrat och inte överskrida:

Rubrik 7 Föranslutningsinstrumentet (Miljoner euro i 1999 års priser)

 2000200120022003200420052006
Föranslutningsinstrument3.1203.1203.1203.1203.1203.1203.120
Phare1.5601.5601.5601.5601.5601.5601.560
Jordbruksinstrumentet520520520520520520520
Strukturinstrumentet1.0401.0401.0401.0401.0401.0401.040

9. Europeiska rådet noterar att politisk enighet råder om lagtexterna till de tre förordningarna i dok. 6886/99. Det uppmanar rådet att anta dem så snart som möjligt efter det att det har mottagit Europaparlamentets yttranden.

Utgifter i samband med anslutningen

10. I budgetplanen för EU-15 ( tabell A) bör ett belopp "tillgängligt för anslutning" avsättas under taket för egna medel från 2002 till 2006 som maximalbelopp i betalningsbemyndiganden för täckande av kostnader i samband med nya anslutningar under perioden. De betalningsbemyndiganden som står till förfogande för anslutningen bör inte överstiga:

Tillgängligt för anslutning (betalningsbemyndiganden) (Miljoner euro, 1999 år priser)

 20022003200420052006

Betalningsbemyndiganden

4.1406.7108.89011.44014.210

Jordbruk

Övriga utgifter

1.6002.5402.0304.6802.4506.6402.9308.5103.40010.810

Finansieringsram för EU-21 ( tabell B)

11. En vägledande budgetplan för EU-21 som framgår av den bifogade tabell B bör åtfölja budgetplanen. Den bör omfatta de ytterligare egna medel som uppkommer genom anslutningen av sex nya medlemsstater samt en ny rubrik 8 (utvidgning) där de totala utvidgningskostnaderna anges för vart och ett av åren 2002—2006, uttryckta som maximibelopp i åtagandebemyndiganden inom jordbruket, strukturåtgärderna, den interna politiken och administrationen enligt följande:

Rubrik 8 (utvidgning) (åtagandebemyndiganden) (Miljoner euro, 1999 års priser)

 20022003200420052006

Rubrik 8 (utvidgning)

6.4509.03011.61014.20016.780

Jordbruk

Strukturåtgärder

Intern politik

Administration

1.6003.7507303702.0305.8307604102.4507.9207904502.93010.0008204503.40012.080850450

Öronmärkning av utgifter i samband med och inför anslutningen

12. Europeiska rådet bekräftar det krav som framställdes vid avslutandet av dess möte i Cardiff om att en tydlig åtskillnad måste göras i framläggandet och genomförandet mellan den budgetram som är relaterad till unionen i dess nuvarande sammansättning och den som är avsatt för tillkommande länder, även efter utvidgningen. Det nya interinstitutionella avtalet bör i tillräcklig utsträckning återspegla detta krav enligt följande:

13. Utgifter avsatta för EU-15 (rubrikerna 1—6) får inte någonsin användas till bistånd inför anslutningen (rubrik 7) och omvänt, utgifter avsatta för bistånd inför anslutningen får inte användas av EU-15.

14. Belopp som står till förfogande för anslutningen får endast användas till att täcka utgifter uppkomna som en direkt följd av utvidgningen, och får inte täcka oförutsedda utgifter som uppkommer för EU-15 eller utgifter inför anslutningen (rubrikerna 1—7). Omvänt får inte utgifter öronmärkta för EU-15 eller utgifter inför anslutningen (rubrikerna 1—7) användas för att fylla ut kostnaden för nya anslutningar.

15. Efter utvidgningen, för den händelse något slags faktiska utgifter uppkomna som en direkt följd av nya medlemsstaters anslutning visar sig genombryta taket för de betalningsbemyndiganden som avsatts i tabell A för nyanslutningar, måste de i budgetplanen för EU-15 avtalade finansiella åtagandena respekteras.

16. Vid utvidgningen bör budgetplanen för EU-15 justeras med hänsyn tagen till det faktiska antalet tillträdande länder och de maximibelopp som anges under rubrik 8 i den vägledande tabell B. Rådet skall, när det företar denna justering, besluta med kvalificerad majoritet.

[Top] [Previous] [Next]

C. Principer för förnyande av det interinstitutionella avtalet

17. Med tanke på att den befintliga finansieringsramen och det interinstitutionella avtalet har visat sitt värde genom att möjliggöra ett smidigt genomförande av det årliga budgetförfarandet hoppas Europeiska rådet att ett nytt avtal skall kunna ingås mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen på villkor som säkerställer strikt budgetdisciplin och samtidigt bevarar den allmänna maktbalansen mellan institutionerna och där utgifter inför och i samband med anslutningen tydligt öronmärks för budgetplanens hela varaktighet.

18. Det uppmanar rådet att utifrån en gemensam ståndpunkt, och förutsatt att acceptabla villkor kan nås, enas med Europaparlamentet och kommissionen om ett nytt interinstitutionellt avtal. Detta avtal bör spegla innehållet i dessa slutsatser, inbegripet möjligheten att föra in en bestämmelse som syftar till att säkerställa en viss flexibilitet i budgetplanen under det årliga budgetförfarandet upp till en gräns på 200 miljoner euro per år.

[Top] [Previous] [Next]

D. Rubrik 1 (Jordbruk)

Jordbruksriktlinjen

19. Jordbruksriktlinjen kommer inte att ändras. Den kommer att ses över med utgångspunkt i en rapport som kommissionen skall lägga fram för rådet före den första utvidgningen av unionen, för att de anpassningar som anses nödvändiga skall kunna göras. När det gäller riktlinjens räckvidd skall de belopp som avsatts i budgetplanen för jordbruksinstrumentet inför anslutningen, under rubrik 7, och för den del av det "för anslutningen tillgängliga" beloppet som avser utgifter för jordbruket, ligga under jordbruksriktlinjens tak.

Innehållet i GJP-reformen

20. Europeiska rådet välkomnar den överenskommelse som uppnåtts av rådet (jordbruk) vid dess möte i mars om en rättvis och meningsfull reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Innehållet i reformen kommer att säkerställa att jordbruket är multifunktionellt, hållbart, konkurrenskraftigt och utsträckt över hela Europa, inbegripet regioner med särskilda problem, att det har kapacitet för landskaps- och naturvård och väsentligt bidrar till landsbygdens livskraft, att det möter konsumenternas farhågor och krav i fråga om livsmedlens kvalitet och säkerhet, miljöskydd och skydd av djurens välbefinnande.

Den totala nivån på tilldelningen för rubrik 1

21. Europeiska rådet anser att denna reform kan genomföras inom en finansieringsram på i genomsnitt 40,5 miljarder euro plus 14 miljarder euro (1) under perioden för landsbygdsutveckling samt åtgärder för veterinär- och växtskydd. Detta skulle stämma bättre överens med de faktiska utgiftsnivåerna, och syftar till att stabilisera jordbruksutgifterna under perioden.

22. För att uppnå målet att stabilsera jordbruksutgifterna i fasta priser har Europeiska rådet beslutat att vidta följande åtgärder:

  • Mejerireformen kommer att träda i kraft från och med regleringsåret 2005/2006 utan att detta påverkar besluten om de särskilda tilläggskvoterna för mjölk.
  • Interventionspriset för jordbruksgrödor sänks med 15 % i två lika steg: 7,5 % (av nuvarande interventionspris) för regleringsåren 2000/2001 respektive 2001/2002. Arealersättningarna skall ökas i två lika steg från 54 till 63 euro per ton (multiplicerat med den tidigare regionala referensavkastningen för spannmål). Ett beslut om slutlig sänkning av interventionsprisert som skall tillämpas från och med 2002/2003 kommer att fattas mot bakgrund av marknadsutvecklingen. Varje senare ökning av arealersättningarna kommer att ske i samma proportion till prissänkningen som de som tillämpas för 2000/2001 och 2001/2002. Arealersättningen från och med 2002/2003 (stöd per ton multiplicerat med den tidigare referensavkastningen för spannmål) skall även gälla oljehaltiga frön. Basprocentsatsen för obligatorisk arealuttag har fastställts till 10 % för hela perioden 2000—2006. De månatliga ökningarna kommer att behållas tills vidare.
  • Europeiska rådet uppmanar kommissionen att noggrant följa utvecklingen på marknaden för oljehaltiga frön och lägga fram en rapport inom två år från det att det nya arrangemanget har börjat tillämpats. Denna rapport kommer om så behövs att åtföljas av lämpliga förslag om produktionspotenialen allvarligt försämras.
  • Intervention inom nötköttssektorn: Europeiska rådet uppmanar kommissionen att noga följa den europeiska marknaden för nötkött och vid behov vidta lämpliga åtgärder, särskilt med stöd i artikel 34 i utkastet till förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött. Dessa åtgärder skulle också kunna omfatta ad hoc-interventionsuppköp.
  • Kommissionen och rådet anmodas att vidta ytterligare besparingsåtgärder för att säkerställa att de totala utgifterna, med undantag för åtgärder för landsbygdsutveckling och veterinäråtgärder, under perioden 2000—2006 inte överstiger årliga utgifter på i genomsnitt 40,5 miljarder euro. Europeiska rådet uppmanar därför kommissionen att för rådet lägga fram en rapport under 2002 om jordbruksutgifternas utveckling, vid behov åtföljd av lämpliga förslag, och begära att rådet fattar de nödvändiga besluten i enlighet med målen för reformen.
  • Europeiska rådet som tar hänsyn till det portugisiska jordbrukets särskilda förhållanden erkänner behovet av att förbättra balansen i det stöd som ges till jordbruket genom åtgärderna för landsbygdsutveckling som finansieras genom EUGFJ-garantin. För Portugal kommer den nuvarande garanterade maximiarealen för durumvete att fördubblas från 59 000 ha till 118 000 ha.

23. Mot bakgrund av dessa beslut anser Europeiska rådet att de belopp som skall föras in under rubrik 1 i budgetplanen inte bör överskrida beloppen i följande tabell:

Rubrik 1 (Jordbruk) 2 (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
40920428004390043770427604193041660

GJP-utgifter (utom landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder) 3

36620384803957039430384103757037290

Landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder

4300432043304340435043604370

Det interinstitutionella avtalet bör innehålla en bestämmelse som säkerställer att alla dess parter kommer att respektera jordbrukstaket i budgetplanen.

24. Europeiska rådet erkänner de omfattande ansträngningar som har gjorts för att kontrollera budgeten och utöva disciplin när det gäller att genomföra den gemensamma jordbrukspolitik som har beslutats inom ramen för Agenda 2000. De ansträngningar som har gjorts, särskilt när det gäller att minska stödpriserna, utgör ett väsentligt bidrag från Europeiska gemenskapen för att stabilisera världens jordbruksmarknader. Europeiska rådet anser att de beslut som har fattats för reformering av GJP inom ramen för Agenda 2000 kommer att ha stor betydelse för att fastställa kommissionens förhandlingsmandat inför de kommande multilaterala handelsförhandlingarna i WTO.

[Top] [Previous]

E. Rubrik 2 (strukturåtgärder)

25. Att förbättra struktur- och sammanhållningsfondernas effektivitet för att uppnå fördragets mål om ekonomisk och social sammanhållning är en central reformuppgift i Agenda 2000. Denna målsättning måste behållas i framtiden medan prioriteringarna vidareutvecklas inom en mer mångskiftande union, med hänsyn tagen till målet att uppnå större koncentration av strukturstödet, förbättra den ekonomiska förvaltningen av strukturfonderna samt förenkla deras verksamhet och administration.

26. Större koncentration av fondernas strukturstöd på de områden där behoven är störst kommer att uppnås genom en väsentlig minskning av antalet mål till tre. Genom att gynna den ekonomiska och sociala sammanhållningen i strävan efter dessa mål skall gemenskapen bidra till att främja en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av den ekonomiska verksamheten, utveckling av sysselsättningen och de mänskliga resurserna, miljöskydd och miljövård, undanröja ojämlikheter och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommissionen och medlemsstaterna skall säkerställa att fondernas verksamhet överensstämmer med bestämmelserna i fördraget, de instrument som antagits i enlighet med detta och att de överensstämmer med andra politikområden och åtgärder inom gemenskapen.

Totala nivån på tilldelningen till rubrik 2

27. Med tanke på den fortsatta prioriteringen av ekonomisk och sociala sammanhållning och som ett resultat av en mer målinriktad koncentration av strukturutgifterna i linje med målet för detta fördrag anser Europeiska rådet att det totala belopp för struktur- och sammanhållningsfonderna som skall föras in under rubrik 2 bör vara totalt 213 miljarder euro under hela perioden, med följande uppdelning:

Rubrik 2 (strukturåtgärder) (Miljoner euro, 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
32045314553086530285295952959529170

28. Denna totalnivå på utgifterna gör det möjligt att behålla strukturutgifternas nuvarande genomsnittliga biståndsintensitet för att stabilisera och befästa unionens allmänna strävan på detta område.

Strukturfonderna

Totala nivån på tilldelningen till strukturfonderna

29. Europeiska rådet anser att den lämpliga nivån på åtagandebemyndiganden som skall tas upp i budgetplanen för strukturfonderna, inklusive övergångsstöd, gemenskapsinitiativ och innovativa åtgärder, bör vara 195 miljarder euro, med följande uppdelning:

Strukturfonder (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
29430288402825027670270802708026660

30. 69,7 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 1, inklusive 4,3 % för övergångsstöd (dvs. totalt 135,9 miljarder euro).

11,5 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 2, inklusive 1,4 % för övergångsstöd (dvs. totalt 22,5 miljarder euro).

12,3 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 3 (dvs. totalt 24,05 miljarder euro).

31. De utestående obetalda åtagandena vid utgången av den innevarande perioden bör regleras på grundval av ett beslut av budgetmyndigheten. Europeiska rådet noterar att kommissionen som en arbetshypotes beräknat att regleringstakten bör vara 45 %, 25 %, 20 % och 10 % under vart och ett av de fyra första åren av den nya budgetplanen.

Rätt till stöd

Mål 1

32. Enligt mål 1 skall utveckling och strukturell anpassning av de regioner som släpar efter främjas. Mål 1-status för perioden 2000—2006 kommer att ges åt

  • nuvarande NUTS II-regioner vars bruttonationalprodukt (BNP) per invånare är lägre än 75 % av gemenskapens genomsnitt,
  • regionerna i de yttersta randområdena (de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) som alla ligger under 75-procentströskeln,
  • områden berättigade till mål 6 för perioden 1995—1999 enligt protokoll nr 6 i anslutningsakten för Finland och Sverige.
Mål 2

33. Mål 2 skall stödja den ekonomiska och sociala omställningen i områden med strukturella svårigheter. I dessa skall ingå områden som genomgår ekonomisk och social förändring i industri- och tjänstesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång, tätortsområden med problem samt krisdrabbade områden som är beroende av fiske, allt definierat utifrån objektiva kriterier i lagtexterna.

34. Medlemsstaterna kommer att föreslå kommissionen en förteckning över områden som uppfyller de objektiva kriterierna, med förbehåll för ett befolkningstak som skall gälla för varje medlemsstat. Detta befolkningstak för varje medlemsstat kommer att fastställas av kommissionen på grundval av den sammanlagda befolkningen i de områden i varje medlemsstat som uppfyller gemenskapskriterierna och utifrån hur allvarliga strukturproblemen är, vilket skall bedömas på grundval av den totala arbetslösheten och långtidsarbetslösheten utanför mål 1-områdena.

35. Högst 18 % av unionens befolkning kommer att omfattas av nya mål 2. Den vägledande uppdelningen av befolkningen på gemenskapsnivå för de olika typerna av mål 2-områden bör vara 10 % för industriområden, 5 % för landsbygdsområden, 2 % för tätortsområden och 1 % för fiskeberoende områden. I de industri- och landsbygdsområden som uppfyller gemenskapskriterierna i förordningen måste minst 50 % av den befolkning som omfattas av mål 2 i varje medlemsstat ingå, utom när detta är objektivt omöjligt.

36. För att säkerställa att varje medlemsstat lämnar ett rimligt bidrag till den allmänna satsningen på koncentration får den befolkning som omfattas av mål 2 inte minskas med mer än 33 % jämfört med den som för närvarande omfattas av mål 2/5b. Vid beräkningen av största möjliga befolkningsminskning för det nya mål 2 skall inga f.d. mål 2/5b-områden som är stödberättigade för mål 1 under den nya perioden beaktas . Inga f.d. mål 1-områden som får stöd under en övergångsperiod och som motsvarar gemenskapskriterierna för rätt till stöd under mål 2 skall beaktas.

37. Samma stödintensitet per capita (utom i mål 3) kommer att gälla för alla mål 2-områden i hela gemenskapen. Den totala tilldelningen till varje medlemsstat under mål 2 kommer därför att vara direkt beroende av varje medlemsstats relativa andel av hela den befolkning i unionen som är stödberättigad för mål 2.

Mål 3

38. Mål 3 syftar till att stödja anpassning och modernisering av politiken och systemen för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. Det skall gälla utanför mål 1. Varje medlemsstat får en procentandel av de totala tillgängliga resurserna för mål 3, beroende på dess andel av de sammanlagda målbefolkningarna i unionen, som beräknas med hjälp av indikatorer som väljs på grundval av den objektiva kriterierna i punkt 45 nedan.

39. Europeiska rådet anser att man vid fastställandet av den genomsnittliga nivån på stödet per capita under mål 3 bör ta hänsyn till prioriteringen av sysselsättning, utbildning och yrkesutbildning.

Fiske

40. Åtgärder för fiskesektorn utanför mål 1-områden kommer att få stöd från Fonden för fiskets utveckling (FFU) med ett belopp på 1,1 miljarder euro under perioden, varav 875 miljoner bör komma från rubrik 1.

Gemenskapsinitiativ och innovativa åtgärder

41. Mot bakgrund av det mervärde som gemenskapsinitiativen erbjuder utöver de allmänna målen kommer antalet gemenskapsinitiativ att minskas till följande tre initiativ: Interreg (gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete), Equal (transnationellt samarbete för att bekämpa alla former av diskriminering och bristande jämställdhet på arbetsmarknaden) och Leader (landsbygdsutveckling). 5 % av strukturfondernas åtagandebemyndiganden bör anslås för gemenskapsinitiativen. Åtminstone 50 % av beviljade anslag bör tilldelas Interreg, varvid skälig uppmärksamhet bör ägnas åt gränsöverskridande verksamhet, särskilt inför utvidgningen, och för medlemsstater med långa gränser mot kandidatländerna samt åt förbättrad samordning med Phare-, Tacis- och Medaprogrammen. Vederbörlig hänsyn kommer att tas till asylsökandens integrering i samhället och i yrkeslivet inom ramen för Equal. Man är enig om att de tre nya allmänna målen bör omfatta alla befintliga gemenskapsinitiativ som har visats sig vara effektiva men som inte längre behålls som sådana.

Vederbörlig hänsyn kommer även att ägnas regionerna i de yttersta randområdena.

1 % av anslagen från strukturfonderna kommer att reserveras för innovativa åtgärder och tekniskt bistånd.

Övergångsstöd

42. Det är viktigt att en större koncentration av strukturfonderna följs av lämpligt övergångsstöd för områden som inte längre är stödberättigade för att förstärka de resultat som uppnåtts genom strukturstödet i f.d. mål 1-områden och för att stödja avslutningen av omvandlingsprocessen i områden som inte längre är stödberättigade enligt mål 2/5b.

43. Övergångsstöd kommer att ges till alla regioner och områden som inte längre uppfyller de relevanta kriterierna för rätt till stöd. Den totala tilldelningen från strukturfonderna till övergångsstödet bör vara 11,142 miljarder euro, för vilken kommissionen kommer att lämna en vägledande fördelning per medlemsstat. Övergångsstödet i alla regioner och områden där stödet avvecklas kommer att vara lägre under år 2000 än under 1999, och kommer att upphöra för både f.d. mål 1-regioner och f.d. mål 2/5b vid utgången av år 2005. Profilen för övergångsstödet får anpassas efter de särskilda behoven i enskilda regioner i samförstånd med kommissionen förutsatt att den finansiella tilldelningen till varje region respekteras. År 2006 kommer f.d. mål 1-regioner att motta allt stöd de har rätt till vid denna tidpunkt enligt gemenskapens eller nationens relevanta kriterier.

Särskilda situationer (2000—2006)

44. a) För utvecklingen av Lissabonregionen kommer ett särskilt bidrag för avveckling på 500 miljoner euro att anslås till mål 1.

b) Som ett erkännande av de särskilda ansträngningarna för fredsprocessen i Nordirland kommer Peace-programmet att fortsätta i fem år med ett belopp på 500 miljoner euro av vilka 100 miljoner euro kommer att tilldelas Irland. Detta program kommer att genomföras helt i enlighet med additionalitet av bidrag från strukturfonderna. EU:s bidrag till den internationella fonden för Irland (15 miljoner euro per år under rubrik 3) kommer att förnyas för en period på tre år. Kommissionen uppmanas att lägga fram de förslag som är nödvändiga.

c) En särskild ordning för stegvis avskaffande, som omfattar 100 miljoner euro, kommer att tillhandahållas enligt mål 1 för den övergångsregion på Irland som blir följden av den nya klassificeringen av områden. Själva omklassificeringen kommer att innebära att Irland tilldelas ytterligare 550 miljoner euro enligt mål 1.

d) Med hänsyn till vad som kännetecknar medverkan på arbetsmarknaden i Nederländerna kommer ett tilläggsbelopp på 500 miljoner euro att anslås till mål 3.

e) Ett särskilt stödprogram på totalt 150 miljoner under perioden 2000- 2006 kommer att inrättas för Sverige inom ramen för mål 3. Ett särskilt stödprogram på totalt 350 miljoner euro kommer att inrättas för de svenska NUTS II-områden som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till anslutningsakten för Sverige.

f) Med hänsyn till Östberlins specifika problem i omvandlingsprocessen kommer 100 miljoner euro att läggas till anslaget för avveckling för Östberlin (mål 1).

g) Ändringen av bestämmelserna om säkerhetsnätet kommer att innebära att ytterligare 96 miljoner euro för Italien och 64 miljoner för Belgien kommer att läggas till anslaget för avveckling för mål 1.

h) Ett ytterligare belopp på 15 miljoner euro kommer att tilldelas Hainaut-området i Belgien för avveckling enligt mål 1.

i) Med hänsyn till de särskilda strukturproblemen på grund av låg befolkningstäthet tillsammans med den stora fattigdomen kommer Skotska högländerna och Skotska öarna att erhålla ett särskilt avvecklingsprogram på totalt 300 miljoner euro.

j) Ett särskilt ekonomiskt bidrag kommer att tilldelas Grekland, Irland, Portugal och Spanien för att för perioden 2000- 2006 bibehålla den totala stödnivå per invånare som uppnåddes år 1999. Det rör sig om belopp på 450 miljoner euro för Grekland, 450 för Portugal, 40 miljoner för Irland och 200 miljoner euro för Spanien.

k) Ett belopp på totalt 350 miljoner euro kommer att tilldelas Österrike i samband med gemenskapsinitiativen.

l) Ett belopp på totalt 550 miljoner euro kommer att tilldelas Nederländerna i samband med gemenskapsinitiativen.

m) Vid granskningen av bidragsrätten för mål 2 kommer de områden i Abruzzi som är belägna intill mål 1-områden att ägnas särskild uppmärksamhet.

Vägledande fördelning bland medlemsstaterna

45. Vid fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för mål 1 och 2 kommer i enlighet med kommissionens förslag öppna förfaranden att användas och man kommer att utgå från följande objektiva kriterier: stödberättigad befolkning, regionalt välstånd, nationellt välstånd, och hur allvarliga strukturproblemen är, särskilt arbetslöshetsnivån. En lämplig avvägning kommer att göras mellan regionalt och nationellt välstånd. För mål 3 skall fördelningen efter medlemsstat huvudsakligen baseras på den stödberättigade befolkningen , sysselsättningssituationen och på hur allvarliga problemen är med t.ex. social utslagning, nivån på utbildning och yrkesutbildning och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, med relativ viktning enligt kommissionens utkast.

46. De sammanlagda inkomsterna från strukturåtgärder (dvs. inklusive Sammanhållningsfonden) bör inte i någon medlemsstat överstiga 4 % av den nationella BNP.

Stödsats

47. Europeiska rådet, som betänker att de faktiska satser för stöd från strukturfonderna som tillämpas i praktiken ofta är lägre än maximitaken, är enigt om att följande tak skall gälla för bidragen från strukturfonderna:

a) Ett maximibelopp på 75 % av den totala stödberättigande kostnaden och i allmänhet minst 50 % av de stödberättigande offentliga utgifterna när det gäller åtgärder som genomförs i de regioner som omfattas av mål 1. När regionerna befinner sig i en medlemsstat som omfattas av Sammanhållningsfonden får gemenskapsbidraget i vederbörligen motiverade undantagsfall stiga till maximalt 80 % av den totala stödberättigande kostnaden och till maximalt 85 % av den totala stödberättigande kostnaden för regionerna i de yttersta randområdena och för de längst bort belägna grekiska öarna som är missgynnade på grund av sitt avlägsna läge.

b) Ett maximalt belopp på 50 % av den totala stödberättigande kostnaden och i allmänhet minst 25 % av de stödberättigande offentliga utgifterna när det gäller åtgärder som genomförs i områden som omfattas av mål 2 eller mål 3.

48. När det gäller investeringar i företag skall bidraget från fonderna rätta sig efter taken för stödsatserna och för kombinationer av stöd på området för statligt stöd. Europeiska rådet stöder också de lägre satser kommissionen föreslagit för fondernas bidrag till sådana infrastrukturinvesteringar som ger avkastning och investeringar i företag.

Administrering och finansiell förvaltning av strukturfonderna

49. Administreringen av strukturfonderna bör förenklas väsentligt genom en praktiskt genomförd decentralisering av beslutsfattandet och en riktig avvägning mellan förenkling och flexibilitet så att medel kan utbetalas snabbt och effektivt. För att detta skall kunna genomföras kommer medlemsstaternas, deras partners och kommissionens ansvar att klargöras, byråkratin att minskas samt övervakning, utvärdering och kontroll att stärkas så att man uppnår en förbättrad, sund finansiell förvaltning.

Sammanhållningsfonden

50. Europeiska rådet anser att de grundläggande syftena med Sammanhållningsfonden, som bildades för främjande av ekonomisk och social sammanhållning i unionen samt solidaritet bland medlemsstaterna genom finansiellt bidrag till projekt på området miljö och transeuropeiska nät, är aktuella ännu idag. Europeiska rådet anser att de fyra nuvarande mottagarna bör fortsätta ha rätt till bidrag från fonden år 2000, dvs. medlemsstater med en BNI per capita under 90 % av unionens genomsnitt och ett program som leder till att villkoren för ekonomisk konvergens uppfylls.

51. Med tanke på det oavbrutna framåtskridandet mot verklig konvergens och med hänsyn tagen till det nya makroekonomiska sammanhang i vilket sammanhållningsfonden nu verkar kommer den totala tilldelningen av bidrag till medlemsstater som deltar i euron att anpassas för att ta hänsyn till förbättringen i nationellt välstånd under den föregående perioden.

52. Europeiska rådet anser sålunda att den totala nivån på de tillgängliga resurser som skall anslås enligt sammanhållningsfonden bör vara 18 miljarder euro fördelade enligt följande:

Sammanhållningsfonden (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
2615261526152615251525152510

53. En översyn av villkoren för rätt till stöd utifrån kriteriet 90 % av genomsnittlig BNI kommer att genomföras 2003, efter halva tiden. För den händelse en medlemsstat förlorar rätten till stöd, kommer tilldelningen till Sammanhållningsfonden att minskas i motsvarande mån.

54. Angående kriteriet om ekonomisk konvergens kommer nuvarande bestämmelser om makroekonomisk villkorlighet alltjämt att gälla. Sålunda skall inga nya projekt eller stadier av nya projekt finansieras av fonden i en medlemsstat om rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på rekommendation från kommissionen, skulle finna att medlemsstaten inte har respekterat stabilitets- och tillväxtpakten.

55. Andelen av gemenskapen beviljat stöd från sammanhållningsfonden skall oförändrat uppgå till mellan 80 % och 85 % av de offentliga eller likvärdiga utgifterna. Andelen kan minskas med hänsyn tagen till ett projekts förmåga att generera intäkter och till varje slags tillämpning av principen om att förorenaren betalar. Europeiska rådet noterar kommissionens avsikt att säkerställa att medlemsstaterna till det yttersta utnyttjar fondresurserna som påtryckning genom att verka för ett mer omfattande anlitande av privata finansieringskällor, att dra upp förfaranden för genomförande av principen om att förorenaren betalar och att när dessa tillämpas beakta den specifika situationen i varje medlemsstat som kommer i åtnjutande av förmånerna.

56. Europeiska rådet anser att bestämmelserna om finansiell förvaltning och kontroll bör vara förenliga med motsvarande bestämmelser i förordningen om strukturfonderna, med hänsyn tagen till sammanhållningsfondens särdrag.

Slutförande av lagstiftningsarbetet

57. Europeiska rådet anser att överenskommelsen om ovanstående politiska frågor innebär en överenskommelse om innehållet i följande lagtexter med anknytning till struktur- och sammanhållningsfonderna:

  • 6896/99 (allmän förordning om strukturfonderna) + COR 1, 2, 3
  • 6881/99 (förordning om ERUF)
  • 6882/99 (förordning om ESF)
  • 6876/99 (förordning om FFU) + COR 1
  • 6878/99 (förordningar om Sammanhållningsfonden) + COR 1

58. Europeiska rådet erinrar om att parlamentet och rådet vid Europeiska rådet i Cardiff visade att de var beredda att genomföra det slutliga antagandet av rättsakterna före nästa val till Europaparlamentet och uppmanar båda institutionerna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de antas före denna tidsfrist i synnerhet med tanke på behovet av att förbereda en mjuk övergång till den nya programplaneringsperiod för strukturfonderna som börjar den 1 januari 2000.

Continued

[Top]

Footnotes

(1) Minus 875 miljoner euro för Fonden för fiskets utveckling , FFU (se punkt 40)

(2) För beräkning av beloppen i löpande priser kommer en deflator på 2 % att användas

(3) Inkluderar åtgärder för veterinär- och växtskydd


© Europaparlamentet: 1999