EUROPEISKA RÅDET I BERLIN
DEN 24 OCH 25 MARS 1999

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

(continued)

[Top] [Next]

F. Rubrik 3 (Intern politik)

59. Nivån på rubrik 3 bör fastställas så att de viktigaste prioriterade utgiftsposterna under denna rubrik behålls, med hänsyn till de program som redan beslutats av rådet och parlamentet. Nivån på de åtaganden för unionens interna politik som omfattas av rubrik 3 i budgetplanen bör inte överstiga följande:

Rubrik 3 (Intern politik) (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
5900595060006050610061506200

[Top] [Previous] [Next]

G. Rubrik 4 (Externa åtgärder)

60. En lämplig balans bör även fortsättningsvis hållas i fråga om den geografiska fördelningen av unionens externa åtaganden, med hänsyn till unionens politiska åtaganden, politiska prioriteringar och de länder som har de största behoven. Nivån på de åtaganden för unionens externa politik som omfattas av rubrik 4 i budgetplanen bör inte överstiga följande:

Rubrik 4 (Externa åtgärder) (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
4.550456045704580459046004610

[Top] [Previous] [Next]

H. Rubrik 5 (Administrativa utgifter)

61. Med hänsyn till objektiva faktorer som bestämmer den nuvarande nivån på administrativa utgifter, restriktionerna i medlemsstaternas administrativa budget och de besparingar som kan göras genom att ny teknik införs samt förbättrad förvaltning av byggnader och förbättrad hantering av mänskliga resurser bör nivån på åtagandena för unionens administrativa utgifter under perioden inte överstiga följande:

Rubrik 5 (Administration) (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
4560460047004800490050005100

62. Principen om budgetdisciplin bör tillämpas likvärdigt på alla institutioner.

[Top] [Previous] [Next]

I. Rubrik 6 (Reserver)

Valutareserv

63. Valutareserven bör avvecklas till slutet av 2002 enligt följande:

(Miljoner euro i 1999 års priser)

200020012002
500500250

Reserv för katastrofhjälp

64. Anslaget för katastrofhjälp bör inte överstiga följande:

Reserv för katastrofhjälp (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
200200200200200200200

65. Nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 4 har fastställts med hänsyn till beloppet för minskning av reserven för att säkerställa att budgetposterna under rubrik 4 inte tär på denna reserv när budgeten utarbetas. Denna reserv bör endast användas för helt nya och oförutsebara behov av humanitärt bistånd.

Lånegarantireserv

66. Med hänsyn till målbeloppet och inbetalningssatsen i den reviderade förordningen om lånegarantifonden om vilken det redan finns en politisk överenskommelse (jfr dok. 13261/98 ADD 5 bilaga II) bör anslagen för lånegarantireserven inte överstiga följande:

Lånegarantireserv (Miljoner euro i 1999 års priser)

2000200120022003200420052006
200200200200200200200

[Top] [Previous] [Next]

III. EGNA MEDEL OCH OBALANSER I BUDGETEN

Principer som ligger till grund för systemet med egna medel

67. Unionens system med egna medel måste innebära att tillräckliga resurser står till buds för ett korrekt utarbetande av unionens politik, med beaktande av kravet på strikt budgetdisciplin. Systemet bör vara rättvist, öppet för insyn, kostnadseffektivt och enkelt. Eftersträvandet av andra mål, som finansiell autonomi, bör inte få undergräva dessa fyra allmänt erkända mål. Systemet måste bygga på kriterier som bäst ger uttryck för varje medlemsstats förmåga att bidra.

Obalanser i budgeten

68. Visserligen kan de fulla fördelarna med medlemskap i unionen inte mätas enbart i budgettermer, men Europeiska rådet i Fontainebleau erkände att obalanser i budgeten kan förekomma. Dessa bör i möjligaste mån klaras upp genom utgiftspolitiken, även om möjligheter till korrigeringar har ombesörjts för medlemsstater med en budgetbörda som är orimligt tung i förhållande till deras relativa välstånd. Europeiska rådet är medvetet om att det finns olika faktorer som direkt eller indirekt inverkar på obalanser i budgeten, som den allmänna utgiftsnivån, innehållet i politiska reformer, utgifternas sammansättning och strukturen i fråga om egna medel.

Mått och steg som bör vidtas

69. Med dessa principer i åtanke har Europeiska rådet beslutat om följande kombination av åtgärder för att uppnå en mera rättvis finansiell struktur med början 2000.

Åtgärder på utgiftssidan

70. Europeiska rådet har beslutat om ett antal åtgärder på utgiftssidan med omedelbar verkan, vilka både kommer att säkra utarbetandet av unionens handlingslinjer under den kommande perioden och jämna vägen för välkomnandet av nya medlemsstater. Taket för EU:s egna medel skall ligga kvar på den nuvarande nivån 1,27 % av unionens BNI. Genom att enas om en ny budgetplan som kommer att innebära samma slags strama budget på unionsnivå som nationellt, och där EU:s utgifter inte växer snabbare än de nationella offentliga utgifterna, håller EU de totala utgifternas nivå liksom nu stadigt inom en fastställd struktur. Särskilt kommer en konkret, genuin och rättvis GJP-reform till producenters och konsumenters fromma, inom strikta budgetparametrar och ledande till nedtrappning av utgifterna under hela perioden, att utgöra ett betydelsefullt bidrag till det övergripande målet att åstadkomma en rättvisare budgetram.

Ändringar i beslutet angående egna medel

71. Beslutet angående egna medel kommer att ändras så att ratificeringsprocessen kan fullföljas och ikraftträdande från början av 2002 möjliggöras. För att hänsyn också i fortsättningen skall tas till varje medlemsstats förmåga att bidra, och för att det nuvarande systemets regressiva aspekter skall korrigeras för de minst välmående medlemsstaterna, skall den högsta faktiska procentsatsen för medel härrörande från mervärdesskatt minskas till 0,75 % år 2002 och 0,50 % år 2004. Traditionella egna medel kommer att behållas, med det procenttal medlemsstaterna fastställer i form av indrivningskostnader som ökar till 25 % från och med 2001.

72. Förenade kungarikets avgiftsrabatt kommer att vara kvar. I enlighet med principerna i slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel 1988 och från Europeiska rådet i Edinburgh 1992 skall i det beloppet inte innefattas oväntade vinster genom ändringar i finansieringssystemet. Tekniska justeringar i det nya beslutet om egna medel kommer därför att som tidigare neutralisera oväntade vinster som härrör från den progressiva minskningen av mervärdesskattereserven och nu även genom ökningen i den procentandel av traditionella egna medel som medlemsstaterna behåller för att täcka sina insamlingskostnader. På samma sätt kommer en justering i samband med utvidgningen att minska utgifterna för den totala tilldelningen med ett belopp som motsvarar de årliga utgifterna för föranslutningen i kandidatländerna, varigenom man säkerställer att utgifter som är oförminskade även nu förblir oförminskade.

73. Den totala effekten av dessa två faktorer uppskattas till 220 miljoner euro 2006.

74. De andra medlemsstaternas finansiering av den brittiska rabatten kommer att ändras så att Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige får en minskning av sin finansieringsandel till 25 % av den normala andelen. Justeringen av finansieringsandelarna kommer att ske genom en justering av baserna för BNI. Dessa ändringar kommer att genomföras redan under det första år som man tillämpar det nya beslutet om egna medel på grundval av siffrorna för det föregående året.

75. När kommissionen i redogörelser hänvisar till budgetobalans, skall kommissionen utgå från driftsutgifterna.

76. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att göra en allmän översyn av systemet med egna medel, inklusive effekterna av utvidgningen, före den 1 januari 2006. Som en del av denna översyn bör man också ta upp frågan om att skapa nya autonoma egna medel.

[Top] [Previous] [Next]

TABELL A — BUDGETPLAN EU-15

Miljoner euro — 1999 års priser — Åtagandebemyndiganden

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1. JORDBRUK

40920

42800

43900

43770

42760

41930

41660

GJP-utgifter (exkl. landsbygdsutveckling)

Landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder

36620

4300

38480

4320

39570

4330

39430

4340

38410

4350

37570

4360

37290

4370

2. STRUKTURÅTGÄRDER

32045

31455

30865

30285

29595

29595

29170

Strukturfonder

Sammanhållningsfonden

29430

2615

28840

2615

28250

2615

27670

2615

27080

2515

27080

2515

26660

2510

3. INTERN POLITIK

5900

5950

6000

6050

6100

6150

6200

4. EXTERNA ÅTGÄRDER

4550

4560

4570

4580

4590

4600

4610

5. ADMINISTRATION

4560

4600

4700

4800

4900

5000

5100

6. RESERVER

900

900

650

400

400

400

400

Valutareserv

Reserv för katastrofhjälp

Lånegarantireserv

500

200

200

500

200

200

250

200

200

0

200

200

0

200

200

0

200

200

0

200

200

7. FÖRANSLUTNINGSSTÖD

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

Jordbruk

Strukturella föranslutningsinstrument

Phare (kandidatländer)

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

TOTALT ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

91995

93385

93805

93005

91465

90795

90260

TOTALT BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

89590

91070

94130

94740

91720

89910

89310

Betalningsbemyndiganden i % av BNI

1,13%

1,12%

1,13%

1,11%

1,05%

1,00%

0,97%

TILLGÄNGLIGT FÖR ANSLUTNING (betalningsbemyndiganden)

  

4.140

6.710

8.890

11.440

14.220

Jordbruk

Andra utgifter

  

1.600

2.540

2.030

4.680

2.450

6.640

2.930

8.510

3.400

10.820

TAK FÖR BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

89590

91070

98270

101450

100610

101350

103530

Tak för betalningsbemyndiganden i % av BNI

1,13%

1,12%

1,18%

1,19%

1,15%

1,13%

1,13%

Marginal

0,14%

0,15%

0,09%

0,08%

0,12%

0,14%

0,14%

Tak för egna medel

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

[Top] [Previous] [Next]

TABELL B — BUDGETRAM EU-21

Miljoner euro — 1999 års priser — Åtagandebemyndiganden

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1. JORDBRUK

40920

42800

43900

43770

42760

41930

41660

GJP-utgifter (exkl. landsbygdsutveckling)

Landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder

36620

4300

38480

4320

39570

4330

39430

4340

38410

4350

37570

4360

37290

4370

2. STRUKTURÅTGÄRDER

32045

31455

30865

30285

29595

29595

29170

Strukturfonder

Sammanhållningsfond

29430

2615

28840

2615

28250

2615

27670

2615

27080

2515

27080

2515

26660

2510

3. INTERN POLITIK

5900

5950

6000

6050

6100

6150

6200

4. EXTERNA ÅTGÄRDER

4550

4560

4570

4580

4590

4600

4610

5. ADMINISTRATION

4560

4600

4700

4800

4900

5000

5100

6. RESERVER

900

900

650

400

400

400

400

Valutareserv

Reserv för katastrofhjälp

Lånegarantireserv

500

200

200

500

200

200

250

200

200

0

200

200

0

200

200

0

200

200

0

200

200

7. FÖRANSLUTNINGSSTÖD

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

3.120

Jordbruk

Strukturella föranslutningsinstrument

Phare (kandidatländer)

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

520

1.040

1.560

8. UTVIDGNING

  

6.450

9.030

11.610

14.200

16.780

Jordbruk

Strukturåtgärder

Intern politik

Administration

  

1.600

3.750

730

370

2.030

5.830

760

410

2.450

7.920

790

450

2.930

10.000

820

450

3.400

12.080

850

450

TOTALT ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

91995

93385

100255

102035

103075

104995

107040

TOTALT BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

89590

91070

98270

101450

100610

101350

103530

av vilket: utvidgning

  

4.140

6.710

8.890

11.440

14.210

Betalningsbemyndiganden i % av BNI

1,13%

1,12%

1,14%

1,15%

1,11%

1,09%

1,09%

Marginal

0,14%

0,15%

0,13%

0,12%

0,16%

0,18%

0,18%

Tak för egna medel

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

1,27%

[Top] [Previous] [Next]

DEL II — UTNÄMNING AV KOMMISSIONENS ORDFÖRANDE

I. Stats- och regeringscheferna har med respekt noterat kommissionens avgång och uttrycker sin tacksamhet för det arbete den har gjort för Europa.

De beslutade enhälligt att be Romano PRODI att tacka ja till den viktiga uppgiften att bli ordförande för nästa Europeiska kommission.

I enlighet med de förfaranden som föreskrivs i Amsterdamfördraget skall detta beslut underställas det nuvarande Europaparlamentet för godkännande. Efter detta godkännande bör Romano PRODI anstränga sig för att förbereda utnämningen av den nya kommissionen så snart som möjligt i samarbete med medlemsstaternas regeringar. Medlemsstaternas regeringar och Romano PRODI skall gemensamt utse övriga personer som de avser att utnämna som medlemmar av kommissionen. Efter valen i juni bör det nyvalda Europaparlamentet godkänna både ordföranden och de personer som utsetts till kommissionen. Det nyvalda Europaparlamentet bör påbörja förfarandet för att utnämna den nya kommissionen redan i juli. Efter godkännande av det nyvalda Europaparlamentet skall ordföranden och kommissionens medlemmar utnämnas enhälligt av medlemsstaternas regeringar. Europeiska rådet önskar ge den nya kommissionen möjlighet att börja arbeta snarast möjligt och fortsätta att arbeta med fullständigt mandat från och med januari 2000 och fem år framåt.

II. Europeiska unionen behöver så snart som möjligt en stark, handlingskraftig kommission som iakttar regeln om öppenhet och närhet till medborgarna. Romano PRODI kommer att få i uppdrag att utarbeta ett program för den nya kommissionens arbetssätt. Ett första åsiktsutbyte om detta reformprogram mellan stats- och regeringscheferna och Romano PRODI kommer att äga rum om ett par veckor och under alla omständigheter innan PRODI godkänns av det nuvarande Europaparlamentet.

Den nya kommissionen bör skyndsamt genomföra de reformer som behövs, särskilt när det gäller att förbättra kommissionens organisation, förvaltning och finansiella kontroll.

För att åstadkomma detta bör den kommande kommissionen ge hög prioritet åt utarbetandet av ett program som omfattar långtgående modernisering och reform. I första hand bör alla medel tas i bruk för att garantera att kommissionen, när den förvaltar gemenskapens fonder, program eller projekt, har en struktur som säkerställer högsta möjliga integritet och effektivitet i förvaltningen.

[Top] [Previous] [Next]

DEL III — UTTALANDEN OM KOSOVO

UTTALANDE AV EUROPEISKA RÅDET OM KOSOVO

Europeiska rådet är djupt oroat över att ambassadör Holbrooke och de tre förhandlarna från Rambouillet, ambassadörerna Hill, Majorski och Petritsch, har misslyckats i sina medlingsförhandlingar med Förbundsrepubliken Jugoslaviens president Slobodan Milosevic. Dessa ansträngningar syftade gemensamt till att övertala Förbundsrepubliken Jugoslavien att godta ett eldupphör i Kosovo och en politisk lösning på konflikten i Kosovo för att förhindra en humanitär katastrof i Kosovo.

Över en kvarts miljon kosovoalbaner är nu hemlösa till följd av attackerna av Belgrads säkerhetsstyrkor. Förra månaden tvingades 65 000 personer lämna sina hem och ytterligare 25 000 sedan fredsförhandlingarna bröt samman i Paris i fredags. Medan kosovoalbanerna undertecknade Rambouilletavtalen strömmade Belgrads styrkor in i Kosovo för att inleda en ny offensiv. Sedan fientligheterna bröt ut i Kosovo i mars 1998 har 440 000 personer, mer än en femtedel av Kosovos befolkning, flytt eller fördrivits. Nya offer rapporteras varje dag. Civilbefolkningen utgör målet för fientligheterna.

Det internationella samfundet har gjort sitt yttersta för att finna en fredlig lösning på konflikten i Kosovo. I Rambouillet och nu senast i Paris har intensiva ansträngningar gjorts efter månadslånga förberedelser för att förhandla fram ett avtal som ger Kosovo självstyre, som är rättvist för båda parter i konflikten och som skulle säkerställa en fredlig framtid både för serberna i Kosovo och för kosovoalbaner och alla andra nationaliteter. Utkastet till avtal som undertecknades i Paris av kosovoalbanerna, uppfyller dessa krav: På grundval av Jugoslaviens suveränitet och territoriella integritet ger det Kosovo en hög grad av självstyre, garanterar individuella mänskliga rättigheter för alla medborgare i Kosovo i enlighet med de högsta europeiska normerna, innehåller vidsträckta rättigheter för alla nationaliteter som lever i Kosovo och lägger grunden för den återuppbyggnad av det krigshärjade området som krävs.

Den jugoslaviska ledningen under president Milosevic har ihärdigt vägrat att på allvar försöka finna en politisk lösning. Den har gett det jugoslaviska folket en förvrängd bild av förhandlingsförloppet och av de frågor som behandlats. Dessutom har den serbiska polisen och Förbundsrepubliken Jugoslaviens väpnade styrkor under de senaste veckorna på ett omfattande sätt förstärkt sin närvaro i Kosovo och därigenom ytterligare överskridit de gränser som fastställdes i avtalet mellan Holbrooke och Milosevic den 12 oktober 1998. Slutligen genomför de jugoslaviska säkerhetsstyrkorna militära operationer mot civilbefolkningen i Kosovo i strid mot bestämmelserna i säkerhetsrådets resolution 1199.

På tröskeln till 2000-talet kan en humanitär katastrof mitt i Europa inte accepteras. Det kan inte tillåtas att majoriteten av befolkningen i Kosovo i Europas mitt kollektivt berövas sina rättigheter och blir offer för svåra brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi, länder i Europeiska unionen, har moralisk förpliktelse att garantera att urskillningslöst beteende och våld, som blev påtagligt vid massakern i Racak i januari 1999, inte upprepas. Vi har skyldighet att se till att de hundratusentals personer som flytt eller fördrivits får återvända hem. Aggression får inte belönas. En angripare måste veta att han måste betala ett högt pris. Det är vad 1900-talet har lärt oss.

Det internationella samfundet kommer inte heller att tolerera brott mot mänskligheten. De som nu driver konflikten i Kosovo bör inte glömma att domstolen i Haag har behörighet som omfattar Kosovo. De och deras ledare kommer att personligen få stå till svars för sina handlingar.

Vi har när allt kommer omkring ansvar för att säkerställa fred och samarbete i området. Därigenom garanteras våra grundläggande europeiska värderingar, dvs. respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, för internationell rätt, för demokratiska institutioner och gränsers okränkbarhet.

Vår politik riktas varken mot den jugoslaviska eller den serbiska befolkningen eller mot Förbundsrepubliken Jugoslavien eller Republiken Serbien. Den riktas mot den oansvariga jugoslaviska ledningen under president Milosevic. Den riktas mot säkerhetsstyrkor som cyniskt och brutalt slåss mot sin egen befolkning. Vi vill få slut på dessa våldshandlingar. President Milosevic måste stoppa den serbiska aggressionen i Kosovo och underteckna Rambouilletavtalen, som innefattar en NATO-ledd fredsstyrka för att garantera stabilitet.

Vi uppmanar enträget den jugoslaviska ledningen under president Milosevic att fatta mod i detta kritiska ögonblick och radikalt ändra sin egen politik. Det är fortfarande inte för sent att stoppa det interna förtrycket och att acceptera det internationella samfundets ansträngningar för att medla. Det internationella samfundets enda mål är att hitta en politisk framtid för Kosovo grundad på Förbundsrepubliken Jugoslaviens suveränitet och territoriella integritet och som respekterar den oro och de förhoppningar som hyses av alla invånare i Kosovo.

Kosovoalbanerna visade att de önskar en fredlig lösning genom att underteckna Rambouillet-avtalen. Det är nu avgörande att de visar maximal återhållsamhet.

Vi betonar att det inte är vårt syfte att hålla kvar Förbundsrepubliken Jugoslavien i sin självpåtagna isolering från Europa och världen. Tvärtom skulle vi vilja göra slut på Förbundsrepubliken Jugoslaviens isolering i Europa. Men för att detta skall kunna genomföras måste Milosevic välja den väg som leder till fred i Kosovo och till reformer och demokratisering samt pressfrihet i hela Jugoslavien.

UTTALANDE AV EUROPEISKA RÅDET OM KOSOVO

I den förklaring som Europeiska rådet avgav tidigare idag betonades de ansträngningar det internationella samfundet hade gjort för att undvika ett militärt ingripande. Vi uppmanade den jugoslaviska ledningen under president Milosevic att i detta kritiska ögonblick ha modet att radikalt ändra sin egen politik. NATO genomför nu insatser mot militära mål i Förbundsrepubliken Jugoslavien för att få ett slut på den humanitära katastrofen i Kosovo.

Förbundsrepubliken Jugoslavien står nu inför de mycket allvarliga konsekvenserna, som landet upprepade gånger varnats för, av sin underlåtenhet att samarbeta med det internationella samfundet för en fredlig lösning på krisen i Kosovo. President Milosevic måste nu ta hela ansvaret för vad som händer. Det åligger honom att hejda de militära insatserna genom att omedelbart avbryta sina angrepp mot Kosovo och genom att godta Rambouilletavtalen.

[Top] [Previous]

DEL IV — ÖVRIGA FÖRKLARINGAR

FREDSPROCESSEN I MELLANÖSTERN

Europeiska unionens stats- och regeringschefer bekräftar åter sitt stöd för en förhandlingsuppgörelse i Mellanöstern som bör bygga på principerna om "land för fred" och garantera både den kollektiva och individuella säkerheten för de israeliska och palestinska folken. I detta sammanhang välkomnar Europeiska unionen beslutet från Palestinska nationella unionen och associerade organ som åter bekräftar upphävandet av de bestämmelser i den palestinska nationella stadgan enligt vilka Israel skall förstöras och som även bekräftar deras åtagande att erkänna och leva i fred med Israel. Men Europeiska unionen är fortfarande orolig över det nuvarande dödläget i fredsprocessen och uppmanar parterna att fullständigt och omedelbart genomföra Wye River-avtalet.

Europeiska unionen uppmanar också parterna att åter bekräfta att de ansluter sig till de grundläggande principer som fastställdes inom ramen för avtalen i Madrid, Oslo och påföljande avtal i enlighet med resolutionerna 242 och 338 från Förenta nationernas säkerhetsråd. Europeiska unionen vädjar till parterna att komma överens om en förlängning av den övergångsperiod som fastställdes i Osloavtalet.

Europeiska unionen vädjar särskilt om att förhandlingarna om slutstatus snarast återupptas under de kommande månaderna i snabbare takt och utan att förlängas i oändlighet. Europeiska unionen anser att det bör vara möjligt att ha målsättningen att avsluta förhandlingarna inom ett år. Den uttrycker sin vilja att arbeta för att underlätta ett snabbt avslutande av förhandlingarna.

Europeiska unionen vädjar till båda parterna att avstå från sådana handlingar som kan störa utgången av förhandlingarna om slutstatus och från alla handlingar som står i motsättning till internationell rätt, även bosättningar och att bekämpa provokationer och våld.

Europeiska unionen bekräftar åter palestiniernas fortsatta och oinskränkta rätt till självbestämmande samt möjligheten till en stat och ser fram emot att denna rätt tillgodoses snarast. Den vädjar till parterna att uppriktigt kämpa för en förhandlingslösning på grundval av de befintliga avtalen utan att ifrågasätta denna rätt som inte är underkastad något veto. Europeiska unionen är övertygad om att bildandet av en demokratisk, livskraftig och fredlig oberoende palestinsk stat på grundval av de befintliga avtalen och genom förhandlingar skulle vara den bästa garantin för Israels säkerhet och för att Israel skall godtas som en jämställd partner i regionen. Europeiska unionen förklarar att den är villig att överväga erkännandet av en palestinsk stat när det blir aktuellt i enlighet med de grundläggande principer som vi hänvisar till ovan.

Europeiska unionen vädjar också om att förhandlingarna om de syriska och libanesiska spåren i fredsprocessen i Mellanöstern återupptas snarast, så att säkerhetsrådets resolutioner 242, 338 och 425 kan genomföras.

SYDAFRIKA

Europeiska rådet godkände det handels- och samarbetsavtal med Sydafrika som har varit föremål för förhandlingar under en viss tid. Det välkomnade detta historiska ögonblick och gav rådet i uppdrag att snarast vidta nödvändiga åtgärder för det formella godkännandet. Detta avtal är ytterligare ett viktigt steg för att befästa och stärka det solida partnerskapet mellan Europeiska unionen och Sydafrika i fråga om politik, ekonomi och handel. Europeiska rådet betraktar detta historiska avtal som en symbol för de starka vänskaps- och solidaritetsbanden mellan folken i Europa och Sydafrika.

UTVIDGNINGEN

Mot bakgrund av resultatet av förhandlingarna om Agenda 2000 den 24—25 mars vill Europeiska rådet sända ett lugnande budskap till de länder som förhandlar om anslutning. Utvidgningen fortsätter att vara en historisk prioritering för Europeiska unionen. Anslutningsförhandlingarna kommer att fortsätta för varje land i sitt eget tempo och så snabbt som möjligt. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att se till att takten i förhandlingarna bibehålls i enlighet härmed.


© Europaparlamentet: 1999