EUROPEISKA RÅDET I CANNES
26—27 JUNI 1995
ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

DEL B-Bilagor

Top of page

INLEDNING

Europeiska rådet har för första gången samlat 15 medlemsstater. Rådet har gått igenom de väsentliga frågor som unionen står inför i dag och lämpliga lösningar, både inom och utanför unionen. Det har på detta sätt skapat en solid grund för en ny start för det europeiska bygget med översynen av Fördraget om Europeiska unionen, genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen samt förverkligandet av en ny utvidgning av stor betydelse.

Vad beträffar inre förhållanden måste unionen uppfylla medborgarnas berättigade förväntningar, dvs. först och främst mobilisera alla resurser, inklusive medlemsstaternas egna, för att på ett effektivt sätt bekämpa arbetslöshetens gissel. Detta innebär att en rad åtgärder genomförs, både på nationell nivå och gemenskapsnivå, med hänsyn tagen till konvergenskriterierna, vilket också är ett villkor för införandet av en gemensam valuta. Därefter bör dynamiken i gemenskapens ekonomi förstärkas genom att dess konkurrenskraft bibehålls gentemot dess huvudsakliga konkurrenter genom effektiv användning av ny teknik, särskilt inom informationsområdet. Slutligen måste medborgarnas önskan om säkerhet tryggas.

Vad beträffar yttre förbindelser är unionen besluten att arbeta till förmån för stabilitet och fred på den europeiska kontinenten genom att förbereda anslutningen av de associerade europeiska länderna. Dessa länders närvaro i Cannes i dag bekräftar att de är beslutna att ansluta sig till unionen. Denna avser också att på alla områden stärka sina relationer med Medelhavsländerna, säkra genomförandet av tullunionen med Turkiet inom ramen för en utvecklingsbar relation, upprätta en nära och balanserad relation med Ryssland och OSS- länderna, stärka den privilegierade relationen med AVS-länderna, ge de transatlantiska relationerna ny kraft och stärka banden till Latinamerika och Asien.

För att vara i stånd att uppnå dessa ambitioner måste unionen inom de kommande månaderna slutföra förberedelserna av regeringskonferensen 1996, bl.a. tack vare det arbete som utförs av den reflektionsgrupp som tillsattes i Messina.

Europeiska rådet lyssnade till en förklaring av Europaparlamentets ordförande, Klaus Hänsch, om de behandlade huvudfrågorna.

Top of page

DEL A
I. EKONOMISKA, SOCIALA OCH MONETÄRA FRÅGOR

Top of page

1. Sysselsättning

1.1 Trots att den ekonomiska tillväxten tagit ny fart, ligger arbetslösheten år 1995 kvar på en oacceptabelt hög nivå. Det är därför av yttersta vikt att medlemsstaterna enligt de fem riktlinjer som fastställdes i Essen intensifierar de strukturella reformerna på arbetsmarknaden, vilka i några första exempel visat sig vara effektiva. Kampen mot arbetslöshet och jämstsälldhetsfrågorna kommer även i fortsättningen att vara de främsta uppgifterna för Europeiska unionen och dess medlemsstater. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att genomföra dessa insatser inom ramen för fleråriga program som skall läggas fram i höst. Rådet och kommissionen skall i samarbete förbereda den första årsrapporten om tillämpningen av dessa program, och denna rapport kommer att överlämnas till Europeiska rådet i Madrid. I detta sammanhang betonar Europeiska rådet nödvändigheten av att fördjupa förberedelserna av den rapport som Europeiska rådet i Essen beslutade om angående förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö samt konsekvenserna därav för den ekonomiska politiken.

Som ekonomisk enhet erbjuder Europeiska unionen ytterligare handlingsutrymme och ett mervärde för att möjliggöra skapandet av varaktig sysselsättning. Europeiska rådet uppmanar EKOFIN-rådet och kommissionen att studera den ömsesidigt gynnsamma effekt som uppnås genom en förstärkt samordning av den ekonomiska och strukturella politiken och rapporterna om detta vid mötet i Madrid.

Europeiska rådet uppmärksammar den interimsrapport som arbetsmarknadens parter gått igenom inom ramen för den ständiga kommittén för sysselsättning den 19 juni. För att arbetslösheten skall minskas krävs det att den förda penning- och budgetpolitiken tar sikte på stabilitet, i enlighet med de allmänna riktlinjerna för ekonomisk politik.

Europeiska rådet betonar att en sådan makroekonomisk politik direkt gynnar de arbetstillfällen som hotas av trycket från de offentliga underskotten. I synnerhet bidrar en stram budgetpolitik — förutom genom sina gynnsamma effekter för en stabil makroekonomiska ram — till lägre räntor, ökade investeringar och stimulans av tillväxten.

1.2 Europeiska rådet understryker i synnerhet nödvändigheten av att främja en tillväxt som kan skapa nya arbetstillfällen, att stärka de åtgärder som syftar till att föra in de unga och de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden och att få denna att fungera bättre, särskilt genom att sänka de indirekta arbetskostnaderna. Politiken för utbildning och lärlingssystem, viktiga faktorer för att förbättre sysselsättningen och konkurrenskraften, bör förstärkas och i synnerhet vidareutbildningen. Europeiska rådet noterar kommissionens avsikt att lägga fram en vitbok före årets slut.

Arbetsmarknadens parter, Europeiska fackliga samorganisationen, Sammanslutningen av industri- och arbetsgivarorganisationerna i Europa samt Europeiska unionen för de små och medelstora företag och hantverkare har i samband med den europeiska arbetsmarknadskonferensen i Paris den 30 mars i år visat att de var beredda att fullt ut ta sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska rådets slutsatser i Essen. Europeiska rådet välkomnar deras avsikt att inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter överlämna en rapport med en värdering av de framsteg som gjorts.

1.3 Även företagarnas initiativ och deras beslut om att anställa och investera bidrar till att tillväxten ökar. Därför måste följande gynnsamma kedja upprättas: initiativ, sysselsättning och tillväxt. För detta krävs det att de individuella incitamenten till produktivitet stärks, att konkurrensen stimuleras och att flexibiliteten på marknaden generellt sett ökas.

Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse kommissionens rapporter om utvecklingen av lokala initiativ för sysselsättning, om små och medelstora företag, samt Ciampi-gruppens rapport om konkurrenskraften, vilken togs emot med stort intresse.

Europeiska rådet understryker den vikt det fäster vid utvecklingen av lokala initiativ för sysselsättning, i synnerhet på tjänsteområdet när det gäller miljö och närmiljö liksom för hantverk och traditionella produkter. Det noterar kommissionens meddelande om detta. Det framhåller nödvändigheten av att sprida de experiment som företagits på nationell nivå. Kommissionens meddelande skall studeras av rådet för sociala frågor och arbetsmarknadspolitik, som skall avlägga rapport vid Europeiska rådet i Madrid.

Europeiska rådet betonar de små och medelstora företagens avgörande roll för ny sysselsättning och mer allmänt som en faktor för social stabilitet och ekonomisk dynamik. Det uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om den politik som för närvarande förs på detta område och om åtgärder för att öka politikens effektivitet, särskilt genom åtgärder på skatteområdet för att främja nyföretagandet, att reducera de administrativa avgifterna för småföretagen och för att underlätta deras deltagande i utbildnings- och forskningsprogram.

Europeiska rådet betonar vikten av att utveckla investeringarna på nationell nivå och gemenskapsnivå inom forskning, utveckling och undervisning. På samma sätt betonar det fördelen av att i avsikt att stimulera sysselsättning, konkurrenskraft och förnyelse bekämpa allt för långt driven reglering i de fall där en förenkling är berättigad och inte sätter uppnådda resultat i fara. I detta sammanhang uppmärksammar Europeiska rådet resultatet av de oberoende experternas arbete, och önskar att kommissionen skall föreslå konkreta åtgärder som de behöriga myndigheterna skall kunna företa för en administrativ förenkling före årets slut.

1.4 Även främjandet av investeringar spelar en viktig roll i kampen mot arbetslösheten. Europeiska rådet välkomnar i detta avseende redan gjorda framsteg i genomförandet av de prioriterade projekt som fastställdes i Essen, särskilt de överenskommelser som nåtts vad avser fastställandet av regelverket. I detta hänseende bör andra åtgärder vidtas för att åstadkomma en rättvisare konkurrenssituation mellan transportmedlen.

De 14 transportprojekten är igångsatta, även om de befinner sig i olika utvecklingsstadier: de förberedande studierna pågår för mer än hälften av dem eller är redan avslutade, och dessa är också de finansiellt sett största, medan anläggningsarbetena redan har påbörjats för de andra.

Europeiska rådet uppmanar kommissionen att se över kalkylerna för projekten för att undersöka om en nedskärning av kostnaderna för dem är möjlig utan att det påverkar deras bärkraft. Det uppmanar slutligen kommissionen att undersöka alla andra finansieringssätt i syfte att påskynda genomförandet av projekten.

Europeiska rådet uppmanar dessutom kommissionen att göra allt för att möjliggöra att de projekt som kan få stöd enligt budgetförordningen läggs fram så snart som möjligt för att tillgängliga krediter skall kunna tas i anspråk snarast efter antagandet av denna förordning 1995.

Europeiska rådet konstaterar utifrån kommissionens uppskattning att de 14 transportprojekt som fastställdes som prioriterade i Essen kommer att svara för 75 % av de tillgängliga krediterna för rubriken "nät", dvs. ett belopp i storleksordningen 500 miljoner ecu för 1995 och 1996.

1.5 Europeiska rådet betonar de möjligheter till utveckling av nya tillväxtssektorer (t.ex. multimedia) och skapande av arbetstillfällen som är kopplade till främjandet av informationssamhället. Rådet uppmanar till fortsatt införande av ett regelverk som kan säkerställa utvecklingen av detta, med beaktande av den kulturella mångfalden och av målsättningen att säkerställa en jämlik tillgång till dessa nya tjänster.

1.6 En grundläggande beståndsdel i den ekonomiska dynamiken, och därmed också i skapandet av arbetstillfällen, är att den inre marknaden fungerar väl. Gemenskapen och medlemsstaterna bör prioritera en effektivt fungerande inre marknad. Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande och rådets slutsatser om detta. En effektiv och enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen inom hela unionen kommer att stärka företagens och medborgarnas tilltro till den inre marknaden. Europeiska rådet påminner vidare om sitt åtagande att subsidiaritetsprincipen skall tillämpas strikt. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet kommissionen att så snart som möjligt genomföra 1993 års program om en revidering av den gällande lagstiftningen och att avlägga rapport vid Europeiska rådets möte i Madrid.

1.7 Europeiska rådet bekräftar på nytt sin övertygelse att ökad konkurrens inom flera sektorer i syfte att nå fram till förverkligandet av den inre marknaden skall vara förenlig med de uppgifter av allmänt ekonomiskt intresse som Europa måste åta sig, särskilt när det gäller en balanserad fysisk planering, lika behandling av medborgarna —- i synnerhet för jämställdheten mellan könen — en hållbar försörjning av tjänster med hög kvalitet till konsumenterna samt tillvaratagandet av strategiska långsiktiga intressen.

Top of page

2. Den ekonomiska och monetära unionen

Europeiska rådet bekräftar åter sin fasta beslutsamhet att förbereda övergången till gemensam valuta senast den 1 januari 1999 genom en strikt efterlevnad av konvergenskriterierna, tidsplanen, protokollet och förfarandena som föreskrivs i fördraget. I detta syfte gäller följande:

— Europeiska rådet godkänner de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik enligt rådets rapport i enlighet med artikel 103 i fördraget. Den pågående återhämtningen bör utnyttjas för att stärka de kontinuerliga ansträngningarna för sunda offentliga finanser. Dessa riktlinjer måste dessutom iakttas för att arbetslösheten skall kunna minskas i betydande omfattning, och arbetslösheten måste också bekämpas genom strukturella åtgärder. Europeiska rådet uppmanar ministerrådet att rapportera om genomförandet av riktlinjerna till Europeiska rådets möten i december 1995 och i juni 1996.

— Europeiska rådet önskar att arbetet med förberedandet av införandet av en gemensam valuta fortsätter oavbrutet. Det välkomnar det bidrag som dels kommissionens grönbok, dels Europeiska monetära institutet (EMI) gett i detta avseende. Det uppmanar ministerrådet att i samråd med de två nämnda institutionerna fastställa ett referensscenario för att garantera att fördraget efterlevs fullt ut, vilket är ett villkor eftersom starten av den tredje etappen, måste vara oåterkallelig, och att rapport kan läggas fram för Europeiska rådet i Madrid. Allmänt sett godtar Europeiska rådet slutsatserna i dessa frågor (jfr del B, s. 1) och uppmanar rådet att fortsätta med det arbete som är nödvändigt och att överlämna en rapport till Europeiska rådets möte i Madrid för att göra det möjligt för detta att besluta om ett scenario för hur den gemensamma valutan skall införas.

— Europeiska rådet understryker att en viss del av oron den senaste tiden på penningmarknaden riskerar att, om den fortsätter, påverka den inre marknadens funktion och förhindra en fortsatt harmonisk och jämn tillväxt. Europeiska rådet bekräftar att det uppmanat kommissionen att företa en grundlig undersökning av dessa problem och att lägga fram sina slutsatser till hösten. I detta sammanhang erinrar rådet om hur viktigt det är att alla medlemsstater gör de ansträngningar som behövs för konvergens, vilket är ett villkor för införandet av en gemensam valuta och skulle utgöra en varaktig lösning på dessa svårigheter.

Top of page

II — FÖRBINDELSER MED OMVÄRLDEN

1 — Deltagarna i Europeiska rådet har mött statscheferna och utrikesministrarna från de associerade länderna i Central- och Östeuropa, inklusive de baltiska länderna, samt Cypern och Malta. De har haft ett ingående åsiktsutbyte kring olika aktuella frågor. De gjorde också en första positiv utvärdering av den strukturerade dialogen och de framsteg som gjorts i genomförandet av förberedelsestrategin för medlemskap. I detta sammanhang måste det säkras att ett lämpligt forum för nya erfarenheter och ett utbyte av dessa skapas.

Europeiska rådet betonar att det är viktigt att förhandlingarna om Maltas och Cyperns anslutning till unionen inleds utifrån kommissionens förslag, sex månader efter att regeringskonferensen 1996 har avslutats och med beaktande av dess resultat. Det bekräftar åter den vikt det fäster vid förberedelserna av de associerade ländernas anslutning till unionen, och det godkänner rådets slutsatser beträffande vitboken om dessa länders inlemmande i den inre marknaden samt rådets rapport om genomförandet av förberedelsestrategin för medlemskap (se del B, s. 3). Det uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport vid Europeiska rådets nästa möte om framsteg som skett i genomförandet av vitboken och om de studier och analyser det hade efterfrågat i Essen. Framgången för konferensen om stabilitet i Europa (Paris den 20—21 mars 1995) kommer att underlätta närmandet av länderna i Central- och Östeuropa till Europeiska unionen. Europeiska rådet vädjar till de berörda länderna och samtliga parter att genomföra de avtal och överenskommelser som ingår i stabilitetspakten, som numbera anförtrotts OSSE, och uppmanar de berörda länderna till konkreta förbättringar vad avser goda grannförhållanden i Europa.

Europeiska rådet är i detta sammanhang särskilt oroat över situationen i f.d. Jugoslavien, och har därför antagit förklaringen i del B (s. 13).

Europeiska rådet bekräftar Europeiska unionens intresse av att bidra till politisk stabilitet och välstånd i Östersjöregionen. Det ser med intresse fram emot lägesrapporten om samarbetet i denna region.

Europeiska rådet påminner om att det är nödvändigt att harmonisera den slovenska lagstiftningen inom fastighetsområdet med gemenskapslagstiftningen (i enlighet med rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 6 mars 1995). Det önskar dessutom att associeringsavtalet med Slovenien kommer att undertecknas så snart som möjligt och att Slovenien därefter kommer att delta i den strukturerade dialogen.

2 — Europeiska rådet bekräftar den strategiska vikt det fäster vid att Europeiska unionens relationer med dess partner i Medelhavsområdet ges en ny dimension. Det önskar att konferensen i Barcelona i november skall lägga grunden för ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet syftande till ett långtgående samarbete, och välkomnar den rapport som rådet utarbetat den 12 juni (jfr del B, s. 15), i vilken de mål som unionen avser eftersträva i Barcelona preciseras. Det noterar med tillfredsställelse de positiva reaktioner som parterna i Medelhavsområdet redan har gett uttryck för. Det uppmanar rådet och kommissionen att aktivt fortsätta med förberedelserna inför konferensen i Barcelona tillsammans med de tolv berörda staterna.

Det noterar med tillfredsställelse att ett nytt avtal med Tunisien paraferats. Det önskar att avtal med Marocko och Israel träffas så snart som möjligt. Det uppmanar slutligen till snabba framsteg vad avser förhandlingarna med Egypten, Jordanien och Libanon. Det välkomnar närmandet mellan unionen och Turkiet.

Europeiska rådet är mycket oroat över situationen i Algeriet och uppmanar ånyo samtliga politiska aktörer att försöka få ett slut på våldet och finna en politisk lösning genom fredlig dialog samt fria och oantastliga val. Det bekräftar sin beredskap att stödja en politik för ekonomisk omstrukturering i Algeriet.

Europeiska rådet välkomnar de ansträngningar för en rättvis och hållbar fred i hela Mellanöstern som trots svårigheterna gjorts av de parter som berörs direkt av fredsprocessen i regionen. Det uttrycker en stark önskan att de israelisk-palestinska förhandlingarna kan slutföras den 1 juli. Det bekräftar Europeiska unionens engagemang för att beslutsamt främja och stödja denna process, både på det ekonomiska och på det politiska planet. Det bekräftar unionens fulla beredskap att när tiden är mogen sända observatörer för de kommande palestinska valen och att säkra samordningen av olika internationella observatörsuppdrag i samband med dessa val.

3 — Europeiska rådet bekräftar den betydelse det fäster vid utvecklingen av Europeiska unionens relationer med Ryssland, vilken är väsentlig för stabiliteten på den europeiska kontinenten. Europeiska rådet upprepar unionens vilja att etablera ett långtgående partnerskapsförhållande med Ryssland, på grundval av den strategi som fastslogs i Carcassonne i mars 1995. Europeiska unionen är beredd att bidra till OSSE:s globala säkerhetsmodell för 2000-talets Europa.

Europeiska rådet betonar särskilt, vad avser säkerhet, att det är önskvärt att dialogen mellan Ryssland och Atlantpakten intensifieras inom ramen för befintliga mekanismer. Det anser det möjligt att planera slutandet av ett avtal som kan ha formen av en stadga. Denna process bör vara förenlig med NATO:s och VEU:s politik och med en gradvis integrering av länderna i Central- och Östeuropa.

Vad gäller dagsläget, konstaterar Europeiska rådet att framsteg skett beträffande situationen i Tjetjenien och uttalar sig, i förväntan om att dessa framsteg skall befästas, för ett undertecknande av interimsavtalet.

Europeiska rådet välkomnar framstegen med de ekonomiska reformerna i Ukraina i nära samarbete med de internationella finansinstituten samt beslutet att till länderna i fråga bevilja första delen av ett lån för betalningsbalansen avseende 1995. Fullföljandet av denna politik har ett nära samband med genomförandet av president Koutchmas beslut att definitivt stänga kärnkraftverket i Tjernobyl 1999.

4 — Toppmötet mellan Europeiska unionen och Förenta staterna den 14 juni har bekräftat denna parts intresse av att utveckla öppna och balanserade relationer med Europeiska unionen. Europeiska rådet uttrycker sitt stöd för en fördjupad transatlantisk dialog på grundval av deklarationerna i november 1990, en förstärkning av den multilaterala ram som Världshandelsorganisationen utgör och en utveckling av säkerhetsbanden mellan den europeiska och den amerikanska pelaren av Atlantpakten. Rådet välkomnar i synnerhet det avtal som innebär att en grupp på hög nivå från Europeiska unionen och från Förenta staterna skall verka för att förstärka de transatlantiska relationerna.

Europeiska rådet välkomnar vidare att det årliga toppmötet mellan Europeiska unionen och Japan hölls i Paris den 19 juni och att mötet mellan Europeiska unionen och Kanada hölls den 17 juni samt konstaterar att dessa möten visade parternas vilja att stärka och återställa de inbördes relationerna.

5 — Europeiska rådet gläder sig åt utvecklingen av relationerna med Sydafrika och Latinamerika, särskilt Mexico, Chile och Mercosur-länderna, och konstaterar med tillfredsställelse att ett euroasiatiskt toppmöte skall hållas under det första halvåret 1996.

Det avser att med beslutsamhet arbeta för fred och nedrustning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på följande sätt:

— Europeiska rådet antog i samband med Förenta nationernas femtioårsjubileum den förklaring som återfinns i del B, s. 34.

— Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att den gemensamma åtgärden för en obegränsad och villkorslös förlängning av Icke-spridningsfördraget, vilken bestämdes vid mötet på Korfu, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

— Europeiska rådet önskar att konventionen om förbud mot kemiska vapen träder i kraft utan dröjsmål.

— Europeiska rådet uppmanar till ett skyndsamt genomförande av den gemensamma åtgärd som unionen antagit för att bekämpa urskillningslös användning och spridning av truppminor.

— Europeiska rådet har sänt ett meddelande om vänskap och stöd till organisationen för afrikansk enhet (OAN) med anledning av dess 31:a toppmöte (del B, s. 37) och har uttryckt sin upprördhet över mordförsöket på Egyptens president samt uttrycker sin sympati för denne.

— Europeiska rådet har antagit förklaringen om Burundi (del B, s. 38).

— Europeiska rådet hoppas att ett avtal om ett totalförbud mot kärnvapenprov skall kunna undertecknas och antas av samtliga kärnvapenmakter senast 1996.

6 — Iran: Europeiska unionen kommer även i fortsättningen att försvara yttrandefriheten. Den beklagar att Salman Rushdies situation inte förbättrats. Rådet behandlar fortfarande frågan.

7 — Europeiska rådet bekräftar också sitt starka engagemang i Världshandels-organisationen, vilken inrättades den 1 januari 1995. Det anser att organisationen utgör en lämplig ram för att på ett öppet och icke-diskriminerande sätt säkerställa att de multilaterala reglerna följs och för förlikningar i handelstvister mellan de avtalsslutande parterna. Rådet understryker behovet av att förhandlingarna om finansiella tjänster kan avslutas med verkliga och väl avvägda resultat.

8 — Europeiska rådet har nått en överenskommelse om vilka anslag som för perioden 1995—1999 bör planeras för det finansiella samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa och Medelhavsländerna (del B, s. 39), och har fastställt beloppet för och kommit överens om finanseringen av den 8:e EUF i enlighet med tabellen i del B, s. 40. Rådet konstaterar att från och med denna tidpunkt är villkoren uppfyllda för att förhandlingarna med AVS-länderna om att delvis revidera den fjärde Lomé-konventionen skall kunna slutföras före den 30 juni.

Top of page

III — INRIKES FRÅGOR

1 — Europeiska rådet har med tillfredsställelse noterat överenskommelsen om konventionen om upprättandet av Europol, ett betydelsefullt instrument för samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att stärka medborgarnas säkerhet. Det rekommenderar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att denna konvention skall kunna antas formellt och tillämpas snarast möjligt efter det att de nationella parlamenten ratificerat den. Det har även enats om att frågan om eventuella befogenheter för Europeiska gemenskapernas domstol skall avgöras senast vid Europeiska rådets möte i juni 1996.

2 — Europeiska rådet välkomnar den träffade överenskommelsen om konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, ett viktigt inslag för att det gemensamma tullsystemet skall fungera bättre, samt de framsteg som gjorts beträffande Europeiska informationssystemet (EIS).

3 — Europeiska rådet välkomnar slutförandet av arbetet beträffande förordningen och konventionen om skyddet av gemenskapens finansiella intressen. Det har noterat att en överenskommelse träffats om texten till denna konvention vilken bör undertecknas före den 31 juli.

Europeiska rådet noterar de rapporter som överlämnats av medlemsstaterna om de åtgärder de vidtagit på nationell nivå för att bekämpa slöseri med och förskingringen av gemenskapsmedel. Det uppmanar kommissionen att till Europeiska rådet i Madrid utarbeta en jämförande sammanställning. Det uppmanar medlemsstaterna och alla institutioner att på denna grund och utan att förtröttas fortsätta kampen mot bedrägeri och slöseri.

4 — Europeiska rådet välkomnar slutförandet av konventionen om förenklat utlämnande och konstaterar att viktiga framsteg har gjorts, speciellt vad beträffar viseringsfrågor för att säkerställa den fria rörligheten för personer inom unionen. Det uppmanar rådet att med början i juli slutföra sitt arbete som syftar till att åstadkomma en bättre integration av medborgare från tredje länder som vistas helt lagligt inom unionen.

Det uppmanar dessutom rådet för rättsliga och inrikes frågor att se till att konventionen om kontroll av människor vid överskridande av de yttre gränserna undertecknas vid dess nästa möte, under förutsättning att de frågor som kvarstår kan lösas. Det uppmanar de sista berörda staterna att avsluta ratifikationsförfarandet beträffande Dublinkonventionen.

5 — Kampen på unionsnivå mot rasism och främlingsfientlighet är av stor betydelse och Europeiska rådet välkomnar de arbeten som olika instanser i rådet och den rådgivande kommissionen bedrivit. Det uppmanar denna att i nära samarbete med Europarådet fortsätta sitt arbete beträffande möjligheterna för ett europeiskt övervakningscentrum för tecken på rasism och främlingsfientlighet.

6 — Europeiska rådet stödjer arbetet i samband med Europeiska unionens handlingsplan för kampen mot droger (1995—1999) och de antagna riktlinjerna för programmet "förebyggande av drogmissbruk". Det uppmanar medlemsstaterna att förena sina krafter och rekommenderar att de säkerställer ett konkret genomförande av strategin för att minska utbudet och för kampen mot smuggling liksom för internationellt samarbete. Det ger en grupp bestående av nationella experter i uppdrag att vid dess möte i Madrid lägga fram en rapport med förslag som gäller samtliga dessa frågor.

7 — Europeiska rådet inser att det är nödvändigt att säkra jämställdhet mellan könen, och önskar att åtgärder alltjämt kommer att vidtas för en förbättring av den aktuella situationen.

8 — Europeiska rådet välkomnar den politiska överenskommelsen om ett förnyande av programmet MEDIA (utbildning, utveckling och distribution) som kommer att bidra till att utveckla den fria rörligheten för europeiska audiovisuella verk inom gemenskapen och att stärka den europeiska programindustrins internationella konkurrenskraft. Det noterar förslaget till revidering av direktivet om television utan gränser. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att före årets slut förelägga rådet ett förslag till beslut om inrättandet av ett finansiellt garantiinstrument till förmån för europeiska audiovisuella verk under iakttagande av det finansiella perspektivet.

9 — Europeiska rådet understryker betydelsen av den språkliga mångfalden inom Europeiska unionen.

Top of page

IV — FÖRBEREDELSE AV REGERINGSKONFERENSEN 1996

Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att förberedelseprocessen för regeringskonferensen 1996 är på god väg. En reflektionsgrupp, bestående av personliga företrädare för utrikesministrarna och kommissionens ordförande, i vilken också två företrädare för Europaparlamentet deltar, inrättades i Messina den 2 juni 1995. Denna grupp har mottagit rapporter från institutionerna om hur Fördraget om Europeiska unionen fungerat, och dessa kommer att bidra till deras arbete. Gruppen har upprättat sin arbetsplan.

Europeiska rådet bekräftar att reflektionsgruppen, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet på Korfu, i en demokratisk och öppen anda skall undersöka och utarbeta förslag rörande bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen, som skall revideras, liksom andra möjliga förbättringar på grundval av den utvärdering av fördragets funktion som presenteras i rapporterna. Den skall, med en framtida utvidgning av unionen i sikte, utarbeta valmöjligheter beträffande de institutionella frågor som nämns i slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel och i överenskommelsen från Ioannina (viktning av rösterna, tröskel för beslut som tas med kvalificerad majoritet, antal medlemmar i kommissionen och alla andra åtgärder som

bedöms vara nödvändiga för att underlätta institutionernas arbete och säkerställa deras effektivitet med tanke på utvidgningen).

I ljuset av de lärdomar som kan dras, mer än ett och ett halvt år efter ikraftträdandet av Fördraget om Europeiska unionen, och med hänsyn tagen till de utmaningar och de insatser som är förenade med en ny utvidgning, anser Europeiska rådet dessutom att gruppens arbete bör koncentreras på några prioriterade mål för att unionen skall kunna infria medborgarnas förväntningar:

— Att analysera unionens mål och medel för de nya utmaningarna för Europa

— Att förstärka utrikespolitiken och den gemensamma säkerhetspolitiken och på så sätt lyfta den till den nivå som de nya internationella insatserna kräver.

— Att bättre motsvara vår tids krav på inre säkerhet och mer allmänt, på området för rättsliga och inre frågor.

— Att öka effektiviteten, demokratin och öppenheten inom institutionerna så att dessa bättre kan anpassa sig till en utvidgad unions krav.

— Att förstärka den allmänna opinionens stöd för det europeiska bygget genom att uppfylla behovet av en demokrati som ligger närmare den europeiske medborgaren, särskilt inom sysselsättnings- och miljöområdet.

— Att förbättra genomförandet av subsidiaritetsprincipen.

Gruppen kommer att försöka åstadkomma sådana förbättringar i institutionernas verksamhet som inte kräver ändringar i fördragen och som därför kan sättas i verket utan dröjsmål.

Inom ramen för förberedelsestrategin för de associerade ländernas medlemskap bör nödvändiga förfaranden fastställas för att säkerställa att de får fullständig information om hur arbetet inför regeringskonferensen fortskrider, med tanke på deras ställning som framtida medlemmar i unionen.

Stats- och regeringscheferna kommer att fortsätta sina diskussioner i detta ämne vid sitt informella möte på Mallorca den 22—23 september 1995 och reflektionsgruppen kommer att överlämna en komplett rapport till Europeiska rådet inför dess möte i Madrid i december 1995.


© Europaparlamentet: 1998