EUROPEISKA RÅDET I CARDIFF
15 OCH 16 JUNI 1998

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

[Top] [Next]

I. INLEDNING

1. Under de senaste sex månaderna har historiska beslut fattats beträffande den ekonomiska och monetära unionen. Processen för ytterligare utvidgning har inletts. Det har även förhandlingarna om de förslag till politiska reformer och den framtida finansieringen av unionen som ingår i Agenda 2000. De ekonomiska framtidsutsikterna har blivit bättre. En ny process för ekonomisk reformering och främjande av sysselsättningen är på gång så att alla europeiska medborgare fullt ut kan dra nytta av EMU och den inre marknaden.

2. Europeiska rådet i Cardiff har tagit ytterligare steg i denna process genom att

  • ange de väsentliga elementen i Europeiska unionens strategi för ytterligare ekonomiska reformer för att främja tillväxt, välstånd, sysselsättning och social integration,
  • fastställa praktiska metoder för att föra unionen närmare människorna genom större öppenhet, integration av miljön och en intensifierad kamp mot narkotika och organiserad brottslighet,
  • fastställa riktlinjer och en tidsplan för vidare förhandlingar om Agenda 2000,
  • se över andra framsteg när det gäller att utveckla unionen och dess yttre förbindelser,
  • inleda en debatt på längre sikt om unionens framtida utveckling.

3. Europeiska rådet inleddes med ett åsiktsutbyte med Europaparlamentets ordförande om de viktigaste frågorna som skall diskuteras vid mötet.

4. Europeiska rådet gläder sig mycket över att Republiken Sydafrikas president, Nelson Mandela, har kommit till Cardiff. Nelson Mandelas personliga mod och statsmannaegenskaper har på ett djupgående sätt påverkat hans lands historia och har även tjänat som exempel för dem som arbetar för medborgerliga rättigheter och demokrati i hela världen.

[Top] [Previous] [Next]

II. DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

5. Europeiska rådet välkomnar det historiska beslut som fattades den 3 maj 1998 i vilket det bekräftades att elva medlemsstater uppfyller villkoren för att ansluta sig till den gemensamma valutan, samt även upprättandet av den europeiska centralbanken den 1 juni 1998. Europeiska rådet uppmanar rådet, medlemsstaterna och den privata sektorn att raskt fullborda de återstående lagstiftande och praktiska åtgärder som behövs för att säkerställa ett framgångsrikt införande av euron den 1 januari 1999. Det ber rådet att vidta de åtgärder som krävs för att på ett effektivt sätt säkerställa yttre representation av euro-medlemsstaternas område.

6. En situation då alla europeiska medborgare fullt ut drar nytta av EMU och den europeiska inre marknaden kan uppnås endast genom en strategi för att främja sysselsättningen genom ökad konkurrenskraft samt ekonomisk och social sammanhållning inom en ram av makroekonomisk stabilitet. De framsteg som har gjorts av alla medlemsstater i riktning mot en hög grad av konvergens och stabilitet bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning i hela unionen. Införandet av euron kommer att bidra till att säkerställa stabila makroekonomiska förhållanden.

Europeiska rådet välkomnar medlemsstaternas fasta föresats att säkerställa en effektiv samordning av sina politiska riktlinjer för ekonomin.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

III. EKONOMISKA REFORMER OCH SUNDA OFFENTLIGA FINANSER: GRUNDEN FÖR TILLVÄXT, VÄLSTÅND OCH SYSSELSÄTTNING

7. Varaktig budgetkonsolidering och ekonomiska reformer är väsentliga om unionen med framgång skall kunna möta utmaningarna globalisering, konkurrenskraft samt främjande av sysselsättning och integration. Europeiska rådet välkomnar den förklaring om budgetdisciplin och strukturella reformer som antogs av Ekofin-rådet den 1 maj 1998. Europeiska rådet bekräftar dessutom än en gång den vikt det fäster vid en strikt budgetdisciplin på gemenskapsnivå.

8. Betydelsen av att arbetsmarknadens parter medverkar underströks genom deras åsiktsutbyte med ordförandeskapstrojkan den 14 juni. Europeiska rådet understöder en kraftfull dialog med bred bas mellan arbetsmarknadens parter och välkomnar det österrikiska ordförandeskapets avsikt att i Wien anordna ett seminarium tillsammans med arbetsmarknadens parter, inbegripet företrädare för små och medelstora företag, för att undersöka hur den sociala dialogen kan förbättras.

ATT UTVECKLA DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN SOM ETT VERKTYG FÖR TILLVÄXT

9. Europeiska rådet instämmer i rådets rekommendationer beträffande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i medlemsstaterna och i gemenskapen och rekommenderar rådet att anta dem. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som har gjorts i alla medlemsstater i riktning mot stabila priser, sunda offentliga finanser och ekonomiska reformer, vilka utgör grunden för ökad tillväxt, ökat välstånd och ökad sysselsättning i hela Europa. Europeiska rådet bekräftar sin uppfattning att fasta grundprinciper och de sunda riktlinjerna inom de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken åstadkommer förutsättningar för en ytterligare förstärkning av återhämtningen och dess utvidgning till en bärkraftig, icke-inflatorisk ekonomisk tillväxtprocess på medellång och längre sikt - en nödvändig förutsättning för väsentligt och varaktigt ökad sysselsättning. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet den förklaring finansministrarna avgav den 15 juni om den internationella ekonomiska situationen ( bilaga I).

10. Efter den 1 januari 1999 kommer det att vara viktigt att ytterligare förstärka denna process. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken måste vara ett effektivt instrument för övervakning, samordning av den ekonomiska politiken och för att främja varaktig konvergens.

11. Den ekonomiska politiken bör inriktas på att främja tillväxt och sysselsättning samt på att säkerställa den makroekonomiska stabiliteten och en effektiv funktion av arbetsmarknaden, produktmarknaden (varor och tjänster) och kapitalmarknaden. Europeiska rådet välkomnar rådets beslut att inrätta ett enkelt förfarande genom vilket medlemsstaterna och kommissionen skall utarbeta korta rapporter vid årets slut inom sina behörighetsområden om produkt- och kapitalmarknaden. Detta förfarande kommer fullt ut att respektera subsidiariteten, bidra till utbyte av bästa praxis och komplettera den information som redan finns att tillgå i nationella sysselsättningsplaner och andra befintliga rapporter. Europeiska rådet välkomnar också kommissionens förslag att utifrån detta material utarbeta en rapport om strukturella frågor och strukturpolitik som skall läggas fram för Ekofin-rådet och andra rådskonstellationer.

ÅTGÄRDER FÖR SYSSELSÄTTNINGEN

12. Ett samhälle med företagaranda och god integration måste ge alla medborgare, särskilt unga och långtidsarbetslösa, tillfälle att arbeta och att bidra till en bredare ekonomisk och social utveckling. För första gången har alla femton medlemsstaterna lagt fram handlingsplaner för sysselsättningen enligt överenskommelsen vid Europeiska rådet i Luxemburg. Utifrån kommissionens och rådets första bedömning av handlingsplanerna är det tydligt att medlemsstaterna

  • gör allvarliga ansträngningar för att förbättra den aktiva befolkningens anställbarhet, särskilt när det gäller ungdomar, långtidsarbetslösa och kvinnor,
  • aktivt främjar utveckling av färdigheter och livslångt lärande,
  • försöker förbättra villkoren för små och medelstora företag samt egenföretagare,
  • vidtar åtgärder för att främja arbete framför beroende.

13. Europeiska rådet välkomnar dessa framsteg och uppmanar enträget medlemsstaterna att genomföra handlingsplanerna så snart som möjligt, med marginal för fortgående utvärdering och uppdatering.

14. Rådet (sociala frågor) och Ekofin-rådet bör fortsätta att arbeta tillsammans för att utbyta bästa praxis, utveckla former för inbördes utvärdering av medlemsstaternas handlingsplaner och tänka över 1999 års riktlinjer för sysselsättningen som förberedelse inför Europeiska rådet i Wien och framtida Europeiska råd. Europeiska rådet betonade behovet av att koppla de ekonomiska reformerna till en dialog mellan arbetsmarknadens parter för att förstärka förståelsen och acceptansen.

Det behövs också mera arbete på definitionen av jämförbara framstegsindikatorer, när sådana behövs, samt för att säkerställa ett effektivt bidrag från arbetsmarknadens parter. Kommissionen har åtagit sig att avge rapport till Europeiska rådet i Wien om metoder för att förbättra jämförbarheten för sådan statistik som används i det sammanhanget.

15. Riktlinjerna för vårt framtida arbete med sysselsättningen skall inbegripa

  • en förstärkning av utvecklingen av en yrkeskunnig och anpassningsbar arbetskraft, bl.a. genom livslångt lärande; särskild uppmärksamhet bör ägnas åt äldre arbetstagare,
  • en förstärkning av åtgärderna för lika möjligheter genom att säkerställa att jämställdhet mellan kvinnor och män integreras i alla politiska riktlinjer för sysselsättningen; främjande av familjevänliga arbetsformer, inbegripet lämplig barnomsorg och system för föräldraledighet,
  • åtgärder mot diskriminering av människor med funktionshinder, etniska minoriteter och andra grupper som är missgynnade på arbetsmarknaden,
  • främjande av nya sätt att organisera arbetet, vid behov genom att se över den nuvarande rättsliga ramen på alla nivåer, för att kombinera flexibilitet och trygghet,
  • översyn av skatte- och bidragssystemen för att göra det lättare för arbetsgivare att skapa nya arbetstillfällen och mera attraktivt för arbetstagare att ta ett arbete,
  • utveckling av en entreprenörskapskultur och främjande av utvecklingen av mindre företag.

16. Europeiska rådet noterar interimsrapporten från expertgruppen på hög nivå för förändringar på arbetsmarknaden och betonar betydelsen av den slutliga rapporten till mötet i Wien med praktiska råd om hur den europeiska industrins sätt att reagera på förändringar kan förbättras. Europeiska rådet ser inför sitt möte i Wien fram emot den årliga uppdateringen av rapporten "Europa som en ekonomisk enhet".

ATT FÅ DEN INRE MARKNADEN ATT GENERERA NYA ARBETSTILLFÄLLEN

17. Betydande framsteg har gjorts när det gäller att modernisera, utvidga och förenkla den inre marknaden. För att den inre marknaden fullt ut skall kunna bidra till konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen återstår det mycket att göra. Detta betyder att Europeiska rådet

  • välkomnar kommissionens arbete med en utvidgad resultattavla med indikatorer på effektiv marknadsintegration, inbegripet prisskillnader och genomförande av åtgärder som rör den inre marknaden, så som anges i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken,
  • noterar att det är av yttersta vikt för ett framgångsrikt EMU att få den inre marknaden att fungera bättre; detta arbete kommer också att bidra till att säkerställa att konsumenterna fullt ut kan dra nytta av de lägre priser som är en följd av den inre marknaden och EMU,
  • bekräftar sitt åtagande att överföra de återstående försenade direktiven om den inre marknaden till nationell lagstiftning före årets utgång,
  • uppmanar rådet och kommissionen att ta initiativ beträffande verkställigheten av lagstiftningen om den inre marknaden, inbegripet förbättrade förfaranden för klagomål och större användning av informella förfaranden såsom utvärdering genom andra experter,
  • välkomnar det arbete som redan har påbörjats för att förbättra relativt svaga områden, till exempel standardisering, ömsesidigt erkännande och offentlig upphandling, samt anmodar rådet och kommissionen att aktivt fortsätta med detta arbete,
  • uppmanar kommissionen att senast inför Europeiska rådet i Wien lägga fram en handlingsram för att förbättra den inre marknaden beträffande finansiella tjänster, särskilt genom att undersöka hur effektivt den nuvarande lagstiftningen genomförs och fastställa svagheter som kan nödvändiggöra ändringar i lagstiftningen,
  • bekräftar åter sitt åtagande att främja skatteeffektivitet och motverka skadlig skattekonkurrens; Europeiska rådet välkomnar den nya uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) och dess avsikt att sända rådet en preliminär rapport före årets utgång, och
  • understryker behovet av att främja konkurrensen och minska snedvridningar, såsom statligt stöd.

18. Europeiska rådet har för avsikt att vid sina kommande möten se över framstegen på dessa områden.

FRÄMJANDE AV ENTREPRENÖRSKAP OCH KONKURRENSKRAFT

19. Medlemsstaterna och gemenskapen måste samarbeta för att skapa villkor som gynnar entreprenörer och små företag. Rådet har påbörjat arbetet med att fastställa de faktorer som har störst inverkan på konkurrenskraften, bl.a. arbetskraftens skicklighet och anpassningsförmåga, en effektiv kapitalmarknad och ett förbättrat klimat för företagsetableringar och innovation. Arbetet på dessa områden bör gå vidare tillsamman med näringslivet.

20. Arbetsgruppen för enklare företagsvillkor (BEST) har fastställt olika sätt att förbättra företagsklimatet för entreprenörer och främja entreprenörskap. Kommissionen uppmanas att mot bakgrund av rekommendationerna i BEST-rapporten utarbeta en tidsplan för åtgärder för att bedöma i vilken mån den nuvarande politiken uppmuntrar till entreprenörskap.

21. En huvudfaktor när det gäller att uppmuntra entreprenörer och mindre företag att nå sin fulla potential är kapitaltillgången. Europeiska rådet välkomnar kommissionens rapport om främjande av riskkapital i EU och uppmanar rådet och medlemsstaterna att beakta dess rekommendationer, inbegripet den föreslagna handlingsplanen.

22. Kommissionens rapport "Lagstifta mindre men bättre: resultat" visar på betydelsen av subsidiaritetsprincipen och bättre lagstiftning. Detta är ett ansvar som delas av alla och som kräver att institutionerna och medlemsstaterna samarbetar.

23. Europeiska rådet välkomnar det faktum att kommissionen har inrättat en företagens testpanel i syfte att förbättra samråden om förslag till nya bestämmelser och uppmuntrar panelen att utveckla sitt system för bedömning av effekten på företagen.

24. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att föra sitt initiativ för en förenkling av lagstiftningen för den inre marknaden (SLIM) vidare på alla områden som rör lagstiftningen på den inre marknaden. Kommissionen anmodas också att samordna och sprida information om god praxis när det gäller föreskrifter, på grundval av de bidrag som lämnas av medlemsstaterna.

25. Kommissionen uppmanas att inför Europeiska rådet i Wien lämna in en rapport om de framsteg som har gjorts på alla dessa områden.

26. Innovation är avgörande för att främja företagsamhet. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som rådet har gjort när det gäller det femte FoU-programmet och begär att det skall antas i god tid före slutet av 1998.

[Top] [Previous] [Next]

IV. EN UNION NÄRMARE FOLKET

27. Det krävs ständiga insatser från medlemsstaterna och samtliga institutioner för att föra unionen närmare folket och se till att den blir öppnare, tydligare och mer relevant i det dagliga livet. Europeiska rådet är därför speciellt angeläget om att framsteg skall ske på sådana områden av politiken som människor verkligen ser som angelägna, särskilt genom större öppenhet, och att framsteg skall ske när det gäller miljöfrågor samt rättsliga och inrikes frågor.

ÖPPENHET

28. Europeiska unionen har åtagit sig att ge största möjliga tillgång till information som rör dess verksamhet. Internet används för att tillhandahålla mer information om Europeiska unionen och kommer inom kort omfatta ett offentligt register över rådsdokument. Kommissionen, rådet och Europaparlamentet bör förbereda ett snabbt genomförande av de nya bestämmelserna om öppenhet i Amsterdamfördraget.

29. Europeiska rådet välkomnar kommissionens användning av Internet för att främja en verklig dialog med medborgarna och företagen om deras rättigheter och möjligheter på den inre marknaden.

30. Europeiska rådet noterade resultatet från konferensen om Medborgarnas Europa 98. Det välkomnade det faktum att företrädare för samhällets alla delar och skikt runt om i Europa hade deltagit och att konferensen hade bidragit till den allmänna debatten. Det uppmanade de kommande ordförandeskapen och kommissionen att främja en sådan offentlig debatt.

31. Europeiska rådet uppmanar rådet och medlemsstaterna att ta ställning till hur man kan främja mer kontakt mellan ungdomar, t.ex. genom Internet, och hur man kan motverka social utslagning bland ungdomar, bl.a. genom idrott.

MILJÖ

32. En hälsosam miljö är något som är mycket viktigt för livskvaliteten. Våra ekonomier måste förena välstånd med miljöskydd. Det är därför som Amsterdamfördraget betonar att miljöskydd skall integreras i gemenskapens politik så att en hållbar utveckling uppnås. Europeiska rådet välkomnar att kommissionen har lagt fram ett utkast till strategi och åtar sig att snabbt ta ställning till detta inför genomförandet av de nya bestämmelserna i fördraget. Det uppmanar kommissionen att rapportera till kommande Europeiska råd om de framsteg som gemenskapen gör när det gäller att uppfylla kraven i fördraget, och det välkomnar att det österrikiska, tyska och finska ordförandeskapets engagemang för att uppnå praktiskt genomförbara framsteg.

33. Europeiska rådet stöder principen att mer betydande policyförslag från kommissionen skall åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning. Det noterar att kommissionen strävar efter att integrera miljöhänsyn i all gemenskapspolitik och behovet att utvärdera detta i enskilda beslut, inbegripet om Agenda 2000.

34. Europeiska rådet uppmanar alla relevanta rådskonstellationer att upprätta sina egna strategier för att ge den miljömässiga integrationen och den hållbara utvecklingen verkan inom deras respektive politikområden. De bör övervaka framstegen och då beakta kommissionens förslag till riktlinjer samt fastställa indikatorer. Rådet (transport), rådet (energi) och rådet (jordbruk) uppmanas att inleda denna process. Rådet och kommissionen uppmanas att kontinuerligt se över de av sina organisatoriska system som behövs för att föra detta framåt. Europeiska rådet i Wien kommer att noga granska de framsteg som har gjorts.

35. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som gjorts i uppföljningen av Kyoto-konferensen om klimatförändringar. Gemenskapen och medlemsstaterna måste nu utveckla strategier för att uppfylla sina åtaganden enligt Kyoto-protokollet. Hur gemenskapen och medlemsstaterna uppnår dessa krävande mål kommer att utgöra ett praktiskt prov på om de förmår integrera miljöhänsyn i sin politik. Europeiska rådet kommer 1999 att granska hur arbetet framskridit.

36. Europeiska rådet uppmanar enträget till tidigast möjliga enighet i fråga om de delar av Auto-Oil-paketet om vilka förlikning för närvarande pågår med Europaparlamentet. Dessa åtgärder kommer att utgöra ett viktigt bidrag till förbättringen av luftkvaliteten i Europa.

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

37. Det är av mycket stor vikt för människors säkerhet och trygghet att det sker ett gemensamt arbete för att ta itu med de allt större faror som gränsöverskridande brottslighet innebär. Europeiska rådet välkomnar de stora framsteg som har gjorts beträffande genomförandet av handlingsplanen för bekämpande av organiserad brottslighet, inbegripet samtliga medlemsstaters ratificering av Europolkonventionen och ingåendet av en föranslutningspakt med länderna i Central- och Östeuropa samt Cypern. Det uppmanar rådet att till Europeiska rådet i Wien avge en lägesrapport om genomförandet av handlingsplanen i dess helhet.

38. Europeiska rådet uppmanar enträget de medlemsstater som ännu inte gjort det att snarast ratificera konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (bedrägerikonventionen) och konventionen av den 27 september 1996 om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater. Det uppmanar också enträget rådet att senast i december 1998 avsluta sitt arbete med den gemensamma åtgärden om korruption inom den privata sektorn och uppmanar medlemsstaterna att ratificera konventionen om korruption senast i december 1999.

39. Europeiska rådet betonar betydelsen av ett effektivt rättsligt samarbete i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten. Det inser behovet av att förbättra de nationella rättssystemens möjligheter till ett nära samarbete och anmodar rådet att fastställa räckvidden för ett mer omfattande ömsesidigt erkännande av avgöranden som fattas i de olika ländernas domstolar.

40. Allvarliga miljöbrott utgör ett stort problem och har ofta gränsöverskridande effekter. Europeiska rådet uppmanar rådet att, på grundval av arbetet i andra forum, ta ställning till närmare samarbete och gemensamma åtgärder för att skydda miljön genom effektiv straffrättslig lagstiftning och brottsbekämpning i samtliga medlemsstater.

41. Europeiska unionen är mycket oroad över det hot som narkotika utgör mot våra samhällen. Det stöder huvudpunkterna i EU:s strategi för att ta itu med alla aspekter av problemet under 2000-2004 och anmodar rådet och kommissionen att utarbeta en övergripande plan som skall ligga till grund för åtgärder. Det är av avgörande betydelse att alla länder samarbetar i kampen mot narkotika, och Europeiska rådet välkomnar därför framgången för Förenta nationernas initiativ att hålla ett särskilt möte i generalförsamlingen om denna fråga. Detta samarbete bör omfatta alla aspekter av narkotikaproblematiken; naturlig och syntetisk narkotika, narkotikamissbruk, narkotikahandel och penningtvätt samt behandling och rehabilitering. Europeiska rådet understryker vikten av att vidareutveckla befintliga EU-initiativ i olika regioner och i synnerhet att vidareutveckla samarbetet med kandidatländerna, bl.a. genom Europeiska konferensen.

42. Gemenskapen och medlemsstaterna bör fortsätta att genomföra och uppdatera handlingsplanen om migrationsströmmen från Irak och angränsande områden. Det uppmanar rådet att fortsätta med detta arbete så att det finns en beredskap vid liknande tillströmningar i framtiden.

43. Europeiska rådet välkomnar att styrelsen för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet har påbörjat sitt arbete. Det ser fram emot att själva centrumet snart skall öppna. Det välkomnar också kommissionens handlingsplan mot rasism och ser fram emot förslag till ytterligare gemensamma åtgärder.

PROBLEM INOM DATAOMRÅDET I SAMBAND MED TUSENÅRSSKIFTET

44. Problem med informationsteknik och andra elektroniska system i samband med år 2000 kan få allvarliga gränsöverskridande effekter. Därför är det viktigt att medlemsstaterna delar med sig av goda erfarenheter av hur problemet kan angripas.

45. Genom nationella program bör medvetenheten om problemet ökas och åtgärder för att minimera störningarna föreskrivas. Genom sådana åtgärder bör bl.a. säkerställas att viktiga system inom den offentliga sektorn klarar problemen i samband med tusenårsskiftet, att beredskapsplaner upprättas och att lämplig utbildning ordnas för att motverka bristen på utbildad personal. Problemet bör även fortsättningsvis ges högsta prioritet. Kommissionen uppmanas att inför Europeiska rådet i Wien rapportera vilka resultat som har uppnåtts.

[Top] [Previous] [Next]

V. UTVECKLINGEN AV UNIONEN

FÖRBEREDELSER INFÖR GENOMFÖRANDET AV AMSTERDAMFÖRDRAGET

46. Ratificeringen av Amsterdamfördraget är på god väg. Europeiska rådet ser fram emot att det snart träder i kraft.

47. Förberedelsearbetet för att inrätta en enhet för politisk planering och tidig förvarning inom GUSP och befästa relationerna mellan EU och VEU har gått framåt. I Amsterdamfördraget fastställs att rådets generalsekretariat skall lyda under en generalsekreterare, som är den höge representanten för den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken och som skall biträdas av en ställföreträdande generalsekreterare. I enlighet med det åtagande som gjordes i Amsterdam om att säkerställa att det nya fördraget skall kunna tillämpas till alla delar så snart som det träder i kraft, avser Europeiska rådet att fatta de nödvändiga besluten vid sitt möte i Wien.

48. Mot bakgrund av de betydande framsteg som har gjorts för att integrera Schengensekretariatet i rådets generalsekretariat och fastställa de korrekta rättsliga grunderna för Schengenregelverket, ser Europeiska rådet fram emot en tidig överenskommelse om dessa frågor. Det ser också fram emot att man vid nästa möte i rådet (allmänna frågor) enas om mandatet för förhandlingarna med Norge och Island och uppmanar enträget till ett tidigt slutförande av dessa. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att vid mötet i Wien lägga fram en handlingsplan om bästa sättet att genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

49. Europeiska rådet noterar att Europaparlamentet utarbetar förslag till regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall fullgöra sina uppgifter och att dessa förslag skall behandlas av kommissionen och rådet i enlighet med Amsterdamfördraget.

AGENDA 2000

50. Agenda 2000 har grundläggande betydelse för Europeiska unionens framtida utveckling. Unionen måste fatta viktiga beslut om politiska nyckelfrågor och om den finansieringsram på medellång sikt inom vilken dessa kommer att genomföras. Europeiska rådet inser att en slutlig överenskommelse måste uppnås om förslagen i Agenda 2000 som en helhet.

51. Utan att det påverkar en sådan slutlig överenskommelse anser Europeiska rådet att betydande framsteg redan kan skönjas mot bakgrund av rapporten från ordförandeskapet och rådet.

Den framtida finansieringsramen

52. En ny budgetplan är väsentlig för budgetdisciplin, utgiftseffektivitet och för en lämplig finansieringsram som möjliggör en samordnad utveckling av de viktigaste utgiftskategorierna i enlighet med de prioriteringar som fastställts för att utveckla gemenskapens politik. Det föreligger bred enighet om att den bör upprättas för en sjuårsperiod (2000-2006) med föreskrift om anpassning vid tiden för den första utvidgningen. Utan att det påverkar de belopp som skall avsättas till föranslutningsstöd, finns det vidsträckt stöd för att bibehålla de nuvarande utgiftskategorierna inom budgetplanen. I linje med slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg, måste en tydlig åtskillnad göras i presentationen och genomförandet i finansieringsramen mellan utgifter i samband med unionen såsom den föreligger för närvarande och de utgifter som är reserverade för framtida anslutande länder, även efter utvidgningen.

53. Det interinstitutionella avtalet har fungerat bra som en ram för de årliga budgetförfarandena. Tillvägagångssättet vid förhandlingarna om ett nytt avtal bör styras av principerna om att en lämplig balans mellan institutionernas befogenheter skall bibehållas, att det nya avtalet skall säkerställa strikt budgetdisciplin och tydligt separera utgifter före anslutningen och utgifter i samband med anslutningen. Rådet bör nu inleda en teknisk granskning av kommissionens förslag tillsammans med Europaparlamentet.

54. Europeiska rådet noterar kommissionens arbetshypotes att det befintliga taket för egna medel kommer att bibehållas, men att några medlemsstater inte har godtagit detta. Europeiska rådet noterar kommissionens åtagande att redan hösten 1998 lägga fram sin rapport om egna medel, vilken även kommer att innefatta frågan om relativa budgetpositioner mot bakgrund av de politiska reformerna, liksom alla andra frågor som har diskuterats av Europeiska rådet i Cardiff. I detta sammanhang noterar Europeiska rådet att en del medlemsstater har uttryckt åsikten att bördorna skall fördelas rättvisare och har begärt att det upprättas ett system för att korrigera budgetobalanser, men att andra medlemsstater motsätter sig detta. I samma sammanhang noterar det även att en del medlemsstater har lämnat egna förslag om att förändra de egna medlen, t.ex. genom att skapa en progressiv form av egna medel, men att andra motsätter sig detta.

55. Europeiska rådet fäster vikt vid genomförandet av de transeuropeiska näten, däribland de fjorton prioriterade projekten. Det noterar de inledande diskussionerna om ändringarna av förordningen om finansieringen av transeuropeiska nät och uppmanar rådet att komma fram till en gemensam ståndpunkt i december.

56. Europeiska rådet betonar betydelsen av en sund ekonomisk förvaltning och bekämpning av bedrägerier. Det uppmanar särskilt institutionerna att säkerställa att de möjligheter som tillhandahålls genom de politiska reformerna används för att införa strategier och förfaranden som är så bedrägerisäkra som möjligt och som uppmuntrar en hög standard för ekonomisk förvaltning. Det betonar också betydelsen av att förbereda kandidatländerna till att delta i gemenskapens finanser. I den utvidgade unionen måste åtminstone den nuvarande nivån för skydd av gemenskapens ekonomiska intressen upprätthållas.

Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken

57. Europeiska rådet anser att kommissionens förslag utgör en grund för de fortsatta reformer som planerades vid dess möte i Luxemburg i december 1997. Det välkomnar de framsteg som gjorts i granskningen av förslagen.

58. I linje med den övergripande tidsplanen för Agenda 2000, bör man vid förhandlingarna om grundläggande delar av reformen beakta behovet av att uppnå ekonomiskt sunda lösningar och grunda dem på slutsatserna från rådet (jordbruk) av den 26 maj 1998.

Reformeringen av struktur- och sammanhållningsfonderna

59. Europeiska rådet har noterat rådets lägesrapport om granskningen av kommissionens förslag till reformering av struktur- och sammanhållningsfonderna mot bakgrund av vunna erfarenheter och framtida behov.

Tidsplan

60. Europeiska rådet välkomnar Europaparlamentets och rådets beredvillighet att säkerställa en grundlig genomgång av förslagen i Agenda 2000 i så god tid att dessa kan antas slutligt före nästa val till Europaparlamentet i juni 1999. Det är nu dags för rådet att intensifiera sitt arbete. Vid Europeiska rådet i Wien bör väsentliga framsteg göras beträffande paketets grundläggande delar så att en politisk överenskommelse om paketet som helhet kan nås senast i mars 1999.

EUROPAS FRAMTID

61. Europeiska rådet höll en omfattande diskussion om Europeiska unionens framtida utveckling, mot bakgrund av den betydande politiska utvecklingen under det senaste året: Amsterdamfördraget, inledandet av EMU och av utvidgningsförhandlingarna, ekonomisk reform och handlingsplanerna för sysselsättningen, det intensifierade samarbetet i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det enades om följande punkter:

  • Ratificeringen av Amsterdamfördraget skall ges högsta prioritet.
  • Så snart fördraget är ratificerat, kommer ett tidigt beslut att krävas om hur och när man skall ta itu med de institutionella frågor som inte lösts i Amsterdam.
  • Europeiska rådet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå sätt att förbättra kommissionens effektivitet och administration mot bakgrund av unionens framtida utveckling. Det noterar att rådet också överväger vilka förbättringar som kan göras i dess eget arbetssätt. Det uppmanar rådet och kommissionen att rapportera om framsteg i dessa frågor under nästa ordförandeskap.
  • Det finns behov av att föra EU närmare människorna och att inrikta unionen på de frågor som är av störst betydelse för de europeiska medborgarna - bl.a. att förbättra den demokratiska legitimiteten och att göra subsidiariteten till en realitet.

Som ett första steg kommer Europeiska rådets ordförande att kalla till ett informellt möte med EU:s stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande för en fördjupad diskussion och för att undersöka hur dessa frågor bäst kan förberedas inför Europeiska rådet i Wien med tanke på deras fortsatta diskussion om Europas framtid.

UTVIDGNINGEN

62. Europeiska rådet noterar att Europeiska rådet i Luxemburg bedömde kandidaturerna i Agenda 2000 och fattade de beslut som krävdes för att initiera den övergripande utvidgningsprocessen samt välkomnar de väsentliga framsteg som gjorts efter Luxemburg i fråga om förberedelserna för utvidgningen.

63. Unionen prioriterar utvidgningsprocessen för de länder som nämns i slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg, inom vilken de som kandidater aktivt kan gå vidare i riktning mot att ta på sig de skyldigheter som ett medlemsskap innebär, bl.a. Köpenhamnskriterierna. Varje kandidatland kommer att bedömas utifrån samma kriterier och kommer att gå vidare i processen i sin egen takt beroende på hur väl förberett det är. Kandidatländernas egna ansträngningar för att uppfylla kriterierna kommer att vara avgörande. Samtliga kommer att dra nytta av de förstärkta förbindelserna med EU, inbegripet genom en politisk dialog och skräddarsydda strategier för att bistå dem i förberedelserna inför anslutningen.

64. Europeiska rådet välkomnar kommissionens bekräftelse att den i slutet av 1998 kommer att lägga fram den första av sina regelbundet återkommande rapporter om varje kandidats framsteg mot anslutning. När det gäller Turkiet kommer rapporterna att grundas på artikel 28 i associeringsavtalet och slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg.

65. Europeiska rådet välkomnar att anslutningsprocessen inleddes i Bryssel den 30 mars. Detta är en pågående och allomfattande process. Den 28-29 maj hölls vidare ett givande möte mellan justitie- och inrikesministrarna i Europeiska unionens 15 medlemsstater och deras kolleger i de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa samt Cypern. Ytterligare ministermöten kommer att äga rum vid behov.

66. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att snabbt se till att bistånd ges inom ramen för partnerskapet för anslutning. Föranslutningsstödet kommer att höjas betydligt. Europeiska rådet godkänner i detta sammanhang i stort de rättsliga ramar som kommissionen föreslagit samt uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete Prioriteringarna för de projekt som finansieras genom dessa instrument bör återspegla de prioriteringar av jordbruk, miljö och transport som fastställs i partnerskapen för anslutning. Det är avgörande med en effektiv samordning mellan dessa instrument och Phare-programmet samt med verksamhet som finansieras av EIB, EBRD och andra finansinstitut. Europeiska rådet noterar att grunden för finansiering för de länder som är med i utvidgningsprocessen fastställdes i Luxemburg.

67. Efter öppnandet den 31 mars 1998 av anslutningsförhandlingarna med Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckien och Slovenien noterar Europeiska rådet att genomgångarna av sju kapitel av regelverket har slutförts. Det välkomnar även att den analytiska granskningen av regelverket med Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien har påbörjats.

68. Europeiska rådet välkomnar även kommissionens meddelande av den 4 mars 1998 om att tidigarelägga den europeiska strategin för att förbereda Turkiet för medlemsskap. Europeiska rådet anser att denna strategi som helhet utgör en grund för att förbättra och vidareutveckla relationerna. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att gå vidare med denna strategi och då lägga fram alla förslag som krävs för att genomföra den i praktiken. Strategin kan kompletteras med tiden, med hänsyn till Turkiets egna idéer. Europeiska rådet uppmanar vidare EU:s ordförandeskap och kommissionen samt vederbörande turkiska myndigheter att även i fortsättningen sträva mot att harmonisera Turkiets lagstiftning och praxis med regelverket samt anmodar kommissionen att avlägga rapport till ett tidigt associeringsråd om de framsteg som skett. Europeiska rådet erinrar om att det behövs ekonomiskt stöd till den europeiska strategin och noterar kommissionens avsikt att reflektera över hur man kan stödja genomförandet av den europeiska strategin och att lägga fram lämpliga förslag för detta ändamål.

69. Europeiska rådet välkomnar Europeiska konferensens första möte i London den 12 mars 1998 samt slutsatserna från detta möte. Principerna för deltagande i konferensen och dess medlemsantal i initialskedet fastställdes vid Europeiska rådets möte i Luxemburg.

[Top] [Previous] [Next]

VI. EXTERNA FRÅGOR

INTERNATIONELL HANDEL

70. Europeiska rådet välkomnar resultatet av 1998 års WTO-möte i Genève i maj mellan ministrar och regeringschefer, vilket markerade att GATT funnits i 50 år. Det bekräftar åter sitt engagemang för Världshandelsorganisationen och dess tvistlösningssystem och för ytterligare multilateral handelsliberalisering som kommer att öka levnadsstandarden och den globala ekonomiska tillväxten. Det understryker vikten av att initiativ tas till en ny övergripande förhandlingsomgång för liberalisering vid WTO:s tredje ministerkonferens mot slutet av 1999.

71. Europeiska rådet betonar också betydelsen av EU:s strategi för marknadstillträde när det gäller att avlägsna handelshinder i tredje land.

72. Det stödjer ordförandeskapets avsikt att snarast sluta ett avtal om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer, vilket omfattar importbestämmelser som överensstämmer med gemenskapens internationella förpliktelser.

EU/USA

73. Europeiska rådet noterade den gemensamma förklaringen om det transatlantiska ekonomiska partnerskapet som antogs i London vid det transatlantiska toppmötet den 18 maj 1998. Fortsatt utveckling av de transatlantiska förbindelserna på bred grund kommer även i framtiden att utgöra ett av Europeiska unionens viktiga mål.

SYDAFRIKA

74. Med anledning av president Mandelas närvaro i Cardiff bekräftar Europeiska rådet åter unionens beslutsamhet att stärka de nuvarande vänskaps- och samarbetsbanden med Sydafrika och att utveckla dessa på nya områden.

75. Europeiska rådet välkomnar de intensiva ansträngningar som Sydafrika gör inom ramen för sitt program för tillväxt, sysselsättning och omfördelning (GEAR) för att modernisera den sydafrikanska ekonomin och integrera den i världshandelssystemet. Det erkänner också de framsteg som redan har uppnåtts med att erbjuda bättre samhällsservice och grundläggande sjukvård för att förbättra levnadsvillkoren för alla människor i Sydafrika.

76. Europeiska rådet framhåller unionens beslutsamhet att framgångsrikt avsluta förhandlingarna om ett övergripande handels-, utvecklings- och samarbetsavtal med Sydafrika senast hösten 1998. Europeiska unionen bör i god tid före nästa förhandlingsomgång svara i samma anda på de förslag Sydafrika har fört fram i sitt nyligen reviderade handelserbjudande.

77. Europeiska rådet ser fram emot det viktiga första mötet på utrikesministernivå i Wien den 3-4 november mellan EU och medlemmar av den sydafrikanska utvecklingskonferensen.

RYSSLAND

78. Europeiska rådet välkomnar de väsentliga framsteg som har gjorts när det gäller ekonomiska reformer i Ryssland, något som har erkänts genom EU:s beslut nyligen att inte längre beteckna Ryssland som ett land utan marknadsekonomi när det gäller antidumpning. Det välkomnar Rysslands nya program med skattemässiga, monetära och strukturpolitiska åtgärder, särskilt åtgärderna för att stärka skatteförvaltningen. Genomförandet av dessa åtgärder och andra tillväxtfrämjande reformer är de mest avgörande åtgärder Ryssland kan vidta för att bygga upp förtroende. Europeiska rådet fortsätter att stödja IMF:s och Världsbankens aktiva engagemang för att stödja reformerna i Ryssland. Det noterar att medlemsstaterna är villiga att, när så är nödvändigt och lämpligt, överväga ytterligare villkorat stöd från dessa institutioner.

79. Europeiska rådet erinrar om sin slutsats i Luxemburg och noterar betydelsen av det finländska förslaget om en nordlig dimension i unionens politik samt kommissionens avsikt att lägga fram en rapport för övervägande vid dess nästa möte i Wien. Det upprepar på nytt EU:s åtagande att bistå Ryssland i ansträngningarna att ta itu med problemet med använt kärnbränsle och kärnavfall i nordvästra Ryssland och noterar att detta arbete kan föras framåt inom ramen för den föreslagna nordliga dimensionen.

KOSOVO

80. Europeiska rådet enades om den förklaring som återges i bilaga II.

FREDSPROCESSEN I MELLANÖSTERN

81. Europeiska rådet gick igenom den situation som råder i fredsprocessen i Mellanöstern mot bakgrund av besöket i området av Europeiska rådets ordförande den 17-21 april och av ministerrådets ordförande den 15-18 mars samt ordförandeskapets och det särskilda sändebudets fortlöpande kontakter med parterna.

82. Europeiska rådet erinrade om sina tidigare förklaringar, särskilt uppmaningen till fred i Mellanöstern som antogs i Amsterdam den 16-17 juni 1997, och bekräftade åter de riktlinjer för EU:s politik som syftar till att underlätta framsteg och återställa förtroendet mellan parterna och som antogs i Luxemburg den 12-13 december 1997.

83. Europeiska rådet ger uttryck för sin mycket djupa oro över bristen på framsteg i fredsprocessen och det hot som detta utgör för stabiliteten och säkerheten i regionen. Det poängterar att alla berörda måste visa prov på mod och framsynthet i en strävan efter fred som grundar sig på relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och de principer som man enades om i Madrid och Oslo, inbegripet ett fullständigt genomförande av de befintliga åtagandena enligt de israelisk-palestinska interimsavtalen och Hebron-protokollet.

84. Europeiska rådet framhåller att den möjlighet som nu finns till framsteg på det palestinska spåret inte får gå förlorad. Det upprepar på nytt Europeiska unionens starka stöd för Förenta staternas ansträngningar att få parterna att godkänna ett idépaket som, om det godtas, skulle bana väg för genomförande av de befintliga avtalen och återupptagande av förhandlingarna om slutstatus. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet Israel att erkänna palestiniernas självbestämmanderätt utan att utesluta alternativet en palestinsk stat. Samtidigt uppmanade Europeiska rådet det palestinska folket att åter bekräfta att det erkänner Israels legitima rätt att leva inom säkra och erkända gränser.

85. Europeiska rådet ger också uttryck för sin djupa oro över bristen på framsteg på det syriska och det libanesiska spåret och betonade behovet av en fortlöpande ansträngning för att stärka dessa så att en allsidig fred kan uppnås på grundval av principen mark mot fred och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Europeiska rådet välkomnar visserligen att Israel har godtagit resolution nr 425 från FN:s säkerhetsråd, men uppmanar till ett fullständigt och ovillkorligt tillbakadragande av de israeliska styrkorna från södra Libanon.

86. Europeiska rådet välkomnar Europeiska unionens positiva roll i fredsprocessen i Mellanöstern samt de ansträngningar som har gjorts av EU:s särskilda sändebud. Denna roll har innefattat ett nära engagemang i de samtal som fördes i London den 4-5 maj samt förhandlingar om ekonomiska interimsfrågor, den gemensamma förklaringen om det EU-palestinska säkerhetssamarbetet samt ett intensifierat utbyte med parterna och USA. Det noterar nya positiva bidrag, inbegripet den fransk-egyptiska fredsuppmaningen och de förslag som har framförts av det särskilda sändebudet samt uppmanade rådet (allmänna frågor) att mot bakgrund av utvecklingen beakta dessa och andra möjliga alternativ.

87. Europeiska rådet betonar Europeiska unionens önskan att fortsätta att göra allt som står i dess makt för att stödja och stärka fredsprocessen och dem som strävar efter att föra den framåt.

INDIENS OCH PAKISTANS KÄRNVAPENPROV

88. Europeiska rådet ger uttryck för sin djupa oro över situationen i södra Asien. Indiens och Pakistans kärnvapenprov har skadat stabiliteten i regionen och fjärmat de båda länderna från det internationella samfundets ansträngningar när det gäller icke-spridning av kärnvapen.

89. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från mötet den 4 juni mellan de utrikesministrar som företräder de fem ständiga medlemmarna i säkerhetsrådet och från G8-gruppens utrikesministrar den 12 juni som ett positivt bidrag till processen att uppmuntra Indien och Pakistan att på ett konstruktivt sätt att ta itu med de frågor som skiljer länderna åt. Europeiska rådet välkomnar även det beslut som ett antal utrikesministrar fattade den 12 juni om att upprätta en aktionsgrupp för att främja icke-spridning i södra Asien. Det bekräftar på nytt EU:s åsikt att Indien och Pakistan bör vidta snara åtgärder för att minska spänningen och instabiliteten i södra Asien genom att återuppta den politiska dialogen sinsemellan och med Kina och sträva efter att på olika sätt bygga upp ett ömsesidigt förtroende.

90. Europeiska rådet uppmanar Indien och Pakistan att ansluta sig till det internationella systemet för icke-spridning genom att underteckna avtalet om fullständigt provstopp i dess nuvarande lydelse och genom att aktivt bidra till förhandlingarna om ett avtal om stopp för klyvbart material. Europeiska rådet upprepar på nytt att EU anser att icke-spridningsavtalet utgör hörnstenen i det internationella systemet för icke-spridning och uppmanar Indien, Pakistan och alla andra länder som inte har anslutit sig till avtalet att göra detta. Europeiska rådet noterar att medlemsstaterna och såväl kärnvapenstater som stater utan kärnvapen på nytt har bekräftat sin fasta föresats att uppfylla åtagandena om kärnvapennedrustning enligt artikel VI i Icke-spridningsfördraget. Det noterade det initiativ som flera länder, däribland Irland och Sverige, nyligen tagit i frågan.

91. Europeiska unionen kommer att överväga ytterligare åtgärder om Indien och Pakistan inte lyckas göra framsteg i dessa frågor.

INDONESIEN/ÖSTTIMOR

92. Europeiska rådet har diskuterat situationen i Indonesien. Det uppmanar president Habibie att genomföra sitt engagemang när det gäller politiska och ekonomiska reformer samt sin uttalade avsikt att hålla tidiga val nästa år och uppfylla alla utfästelser mot utlandet. Under förutsättning att ett trovärdigt program för ekonomiska reformer nu följer uttrycker Europeiska rådet sitt fortsatta stöd till Indonesiens ekonomiska återhämtning, med stöd av internationella finansinstitut. Det erkänner de ekonomiska påfrestningar som det indonesiska folket får utstå och välkomnar det humanitära bistånd som ges såväl av Europeiska gemenskapen som av enskilda medlemsstater.

93. Europeiska rådet diskuterade konsekvenserna av den nuvarande situationen i Östtimor. Det erinrar om betydelsen av en rättvis, övergripande och internationellt godtagbar lösning samt bekräftar på nytt att det stöder de ansträngningar som görs i detta syfte under ledning av FN:s generalsekreterare. Det uppmanar vidare Indonesien att respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och begär att alla politiska fångar, inbegripet dem från Östtimor, skall friges. Det enades om att fortsätta att yrka på ett snart frigivande av Xanana Gusmao. Europeiska rådet betonar vikten av fortsatt humanitärt bistånd till Östtimor i enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt.

KONFLIKTEN MELLAN ETIOPIEN OCH ERITREA

94. Europeiska rådet bekräftar på nytt sin bestörtning över fientligheterna mellan Etiopien och Eritrea. Det fördömer särskilt ländernas bombningar av varandras territorier och de onödiga förlusterna av människoliv. Europeiska rådet välkomnar båda sidors beredvillighet att upphöra med flyganfallen, men uppmanar dem båda enträget att inställa alla fientligheter och enas om ett formellt vapenstillestånd. Europeiska rådet uppmanar båda sidor att återuppta förhandlingarna och poängterar nödvändigheten av att lösa konflikten med fredliga medel. Europeiska unionen kommer i detta hänseende att fortsätta att stödja de pågående medlingsförsöken, däribland de som görs av den USA-rwandiska stödgruppen, och upprepar på nytt sitt erbjudande att tillhandahålla allt relevant bistånd som kan bidra till en förhandlingslösning.

EUROPA-MEDELHAVSPROCESSEN

95. Europeiska rådet framhåller betydelsen av Europa-Medelhavspartnerskapet. Det enades om att framgången vid utrikesministrarnas ad hoc-möte i Palermo den 3-4 juni med att utveckla partnerskapet visar att dessa relationer fungerar väl. Europeiska rådet noterar att detta skulle utgöra en god grund för en lyckad tredje ministerkonferens i Stuttgart i april 1999.

EN INTERNATIONELL BROTTMÅLSDOMSTOL

96. Europeiska rådet förordar starkt att det inrättas en universell och effektiv brottmålsdomstol och gläds åt det breda internationella stöd som förslaget åtnjuter och de framsteg som gjorts i den förberedande kommittén. Europeiska rådet är fast beslutet att se till att den pågående diplomatiska konferensen i Rom blir lyckad.

[Top] [Previous]

VII. NORDIRLAND

97. Europeiska unionen välkomnar varmt det historiska avtal som uppnåddes i Belfast den 10 april, och det avgörande stöd som det fick i de efterföljande folkomröstningarna i de två delarna av den irländska ön. Det noterar den generösa praktiska hjälp som EU har givit genom åren, och bekräftar på nytt slutsatsen från rådet (allmänna frågor) att unionen bör fortsätta att ta aktiv del i främjandet av varaktig fred och varaktigt välstånd i Nordirland. Det noterar att parlamentet har begärt att rådet och kommissionen skall betrakta frågan om hur avtalet kan stödjas i praktiken som en brådskande angelägenhet, och kommissionens åtagande att fortsätta finna fram till nya kreativa sätt att stödja de nya möjligheter som fredsavtalet kommer att medföra. Det uppmanar kommissionen att lägga fram förslag i enlighet härmed.


© European Parliament: 1999