|
EUROPEISKA RÅDET I SANTA MARIA DA FEIRA
DEN 19- 20 JUNI 2000
ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER
1. Europeiska rådet höll sitt möte i Santa Maria da Feira den 19- 20 juni 2000. Som inledning till överläggningarna diskuterade Europeiska rådet och Europaparlamentets ordförande Nicole Fontaine huvudfrågorna för diskussionerna.
I FÖRBEREDELSE INFÖR FRAMTIDEN
2. Mot bakgrund av den nyväckta offentliga debatten om och intresset för Europeiska unionens framtid har Europeiska rådet vidtagit en rad viktiga åtgärder för att möta de utmaningar som unionen står inför under den närmaste framtiden.
A. Regeringskonferensen om reformeringen av institutionerna
3. Europeiska rådet noterar och välkomnar ordförandeskapets rapport om regeringskonferensen. Av ordförandeskapets rapport framgår de betydande framsteg som har uppnåtts vid konferensen när det gäller ändringar i fördraget som kommer att säkerställa att unionen även efter utvidgningen kommer att ha väl fungerande, effektiva och lagenliga institutioner efter utvidgningen. Europeiska rådet anser i synnerhet att de bestämmelser om närmare samarbete som infördes i Amsterdamfördraget bör ingå i konferensens framtida arbete samtidigt som behovet av enhetlighet och solidaritet i en utvidgad union respekteras. Konferensen kan arbeta vidare på en solid grund så att en övergripande överenskommelse kan nås i december i enlighet med den tidsplan som Europeiska rådet fastställde i Köln och Helsingfors.
B. Stadga om de grundläggande rättigheterna
4. Europeiska rådet uttryckte sin varma medkänsla med Roman Herzog och uttryckte sin uppskattning av hans ovärderliga personliga bidrag till konventets arbete. Ignacio Mendez de Vigo, vice ordförande för konventet för utarbetande av ett utkast till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheter, redogjorde inför Europeiska rådet för det arbete som nu föreligger.
5. Konventet uppmanas att fortsätta sitt arbete i enlighet med den tidsplan som fastställdes i mandatet från Europeiska rådet i Köln så att ett utkast till dokument skall kunna läggas fram före Europeiska rådets möte i oktober 2000.
C. Den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken
6. Europeiska rådet bekräftar sitt åtagande att skapa en gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik som kan förstärka unionens externa verksamhet genom att bygga upp en militär krishanteringskapacitet liksom en civil sådan, i full överensstämmelse med principerna i Förenta nationernas stadga.
7. Europeiska rådet välkomnar ordförandeskapets rapport "Förstärkning av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken" och därtill hörande dokument ( se bilaga I), vilken godkänts av rådet. Tillfredsställande framsteg har gjorts för att fullgöra mandatet från Helsingfors när det gäller såväl de militära som de civila aspekterna av krishantering. I detta sammanhang noterar Europeiska rådet den successiva uppbyggnaden av den interimistiska kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och de interimistiska militära organ som fastställdes i Helsingfors.
8. Att förbättra den europeiska militära kapaciteten är av central betydelse för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitikens trovärdighet och effektivitet. Europeiska rådet är fast beslutet att år 2003 uppnå de huvudmål som man enades om i Helsingfors. I detta sammanhang ser Europeiska rådet fram emot konferensen om kapacitetsåtaganden senare i år, då medlemsstaterna kommer att göra inledande nationella åtaganden, och inrättandet av en översynsmekanism för att mäta de framsteg som görs för att uppnå dessa mål. Den nödvändiga öppenheten och dialogen mellan unionen och Nato kommer att säkerställas och expertis från Nato kommer att konsulteras i fråga om vad som krävs för dessa kapacitetsmål.
9. Principer och metoder för arrangemang har fastställts så att det blir möjligt för europeiska Nato-medlemmar som inte är medlemmar i EU och andra länder som är kandidater till anslutning till EU att bidra till EU:s militära krishantering. Principer för samråd med Nato om militära frågor och villkor för att utveckla förbindelserna mellan EU och Nato har också fastställts inom fyra områden vilka omfattar säkerhetsfrågor, kapacitetsmål, villkor för EU:s tillgång till Natos resurser samt fastställande av fasta samrådsarrangemang.
10. Alla tredje länder som är partnerländer uppmanas att bidra till att förbättra den europeiska kapaciteten. Europeiska rådet välkomnar erbjudandena från Turkiet, Norge, Polen och Tjeckiska republiken, som kommer att utöka omfattningen av den kapacitet som står till förfogande för EU-ledda operationer.
11. Europeiska rådet välkomnar inrättandet av och det första mötet i kommittén för civila aspekter av krishantering samt fastställandet av prioriterade målområden när det gäller civila aspekter av krishantering och av särskilda mål för en civil poliskapacitet. I detta avseende har medlemsstaterna genom frivilligt samarbete åtagit sig att senast 2003 kunna bidra med upp till 5 000 poliser för internationella uppdrag i form av olika operationer för konfliktförebyggande insatser och krishantering. Medlemsstaterna har också åtagit sig att kunna rekrytera och sätta in upp till 1 000 poliser inom 30 dagar. Europeiska rådet välkomnar också kommissionens vilja att bidra till civil krishantering inom sina verksamhetsområden.
12. Europeiska rådet betonar unionens beslutsamhet att, i sin inställning till konfliktförebyggande och krishantering, i allt fullgöra sina skyldigheter enligt Petersberguppdragen i enlighet med vad som bestämdes i Helsingfors. Det uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att tillsammans med generalsekreteraren/höge representanten arbeta vidare inom rådet (allmänna frågor) i enlighet med de mandat som anges i ordförandeskapets rapport och att lägga fram en övergripande rapport från ordförandeskapet till Europeiska rådet i Nice. De permanenta politiska och militära strukturerna bör inrättas så snart som möjligt efter mötet i Nice.
D. Utvidgningen
13. Europeiska rådet bekräftar unionens prioritering av utvidgningsprocessen och noterar med tillfredsställelse de väsentliga framstegen i förhandlingarna efter Europeiska rådet i Helsingfors ( se bilaga II). Det välkomnar i synnerhet att anslutningsförhandlingar har inletts med Malta, Rumänien, Slovakien, Lettland, Litauen och Bulgarien och de första konkreta resultat som redan har uppnåtts. Europeiska rådet anser att det bör vara genomförbart att så tidigt som möjligt under år 2001 kunna inleda förhandlingar på alla områden av regelverket med de kandidatländer som har nått längst.
14. Europeiska rådet välkomnar vidare att förhandlingar med Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckiska republiken och Slovenien inletts inom alla områden av regelverket, utom "Institutionerna". Det noterar att avsevärda framgångar har uppnåtts på flera områden som redan är under förhandling.
15. Europeiska rådet upprepar unionens åtagande att bibehålla dynamiken i anslutningsprocessen. Alla kandidatländer kommer även i fortsättningen att bedömas på grundval av egna meriter. I enlighet med principen om differentiering kommer kandidatländerna att kunna komma ifatt de länder som inledde sina förhandlingar tidigare.
16. Europeiska rådet framhåller att framstegen i förhandlingarna, förutom att man finner lösningar på förhandlingsfrågorna, är avhängiga av att kandidatländerna införlivar regelverket i sin nationella lagstiftning och i synnerhet av att de effektivt kan genomföra och upprätthålla detta regelverk. Framsteg har redan gjorts och detta kräver att kandidatländerna gör stora ansträngningar för att fortsätta sina nationella reformer, i synnerhet att stärka sina administrativa och rättsliga strukturer. Unionen kommer att noggrant övervaka de resultat som kandidatländerna uppnår. Kommissionen uppmanas därför att rapportera sina rön till rådet. Vid mötet i Nice kommer Europeiska rådet att granska framstegen när det gäller utvidgningen och överväga hur anslutningsprocessen skall drivas vidare.
17. I fråga om Turkiet noterar Europeiska rådet detta kandidatlands initiativ för att uppfylla kriterierna för anslutning. I enlighet med slutsatserna från Helsingfors ser Europeiska rådet fram emot konkreta framsteg, i synnerhet i fråga om de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och domstolsväsendet. Kommissionen bör också rapportera till rådet om framstegen i arbetet med att förbereda den analytiska granskningen av regelverket med Turkiet. Kommissionen uppmanas också att med utgångspunkt i det ovannämnda så snart som möjligt lägga fram förslag till en gemensam ekonomisk ram för bistånd till Turkiet och för partnerskapet för anslutning.
18. Europeiska rådet betonar vikten av att säkerställa fortsatt stöd för utvidgningen och behovet av att lämna adekvat information till allmänheten i såväl medlemsstaterna som kandidatländerna.
II SYSSELSÄTTNING, EKONOMISKA REFORMER OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING - UPPFÖLJNING AV EUROPEISKA RÅDET I LISSABON
19. Lissabonstrategin, som nu håller på att genomföras, ligger till grund för alla gemenskapsåtgärder för sysselsättning, innovation, ekonomisk reform och social sammanhållning. Betydande resultat redovisas redan på alla områden som omfattas av strategin.
20. Ett forum på hög nivå med arbetsmarknadens parter, unionens institutioner, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken sammanträdde i Bryssel den 15 juni. Detta forum bekräftade att det råder stor enighet om Lissabonstrategin, fastställde vilka bidrag som de olika aktörerna var och en inom sitt område kan ge och påvisade betydelsen av en bred politisk debatt, socialt samråd och social dialog. Europeiska rådet välkomnar i synnerhet det gemensamma uttalandet från arbetsmarknadens parter som innehåller konstruktiva ståndpunkter om tillfällig anställning, distansarbete, livslångt lärande och bestämmelser om gemensam uppföljning av industriell förändring.
21. Drivkraften för att genomföra strategin måste bibehållas genom att de kommande prioriterade åtgärder som skisseras nedan fastställs.
A. Förberedelser inför övergången till en konkurrenskraftig, dynamisk och kunskapsbaserad ekonomi
Handlingsplan för eEuropa
22. Europeiska rådet godkänner den övergripande handlingsplanen för eEuropa 2002 och anmodar institutionerna, medlemsstaterna och alla övriga aktörer att se till att den genomförs fullt ut och i god tid före 2002 och utarbeta långsiktiga planer för en kunskapsbaserad ekonomi som främjar integreringen med hjälp av informationstekniken och minskar den digitala klyftan. Som en kortsiktig prioritering bör nödvändiga åtgärder vidtas för att minska kostnaden för tillträde till Internet genom att öppna accessnät. Kommissionen skall lägga fram en rapport för Europeiska rådet i Nice och därefter regelbundet rapportera om de framsteg som görs för att uppnå målen i handlingsplanen. Europeiska rådet erinrar om den strategiska betydelsen av Galileo-projektet och av ett beslut om denna fråga senast i slutet av 2000.
Upprättande av ett europeiskt område för forskning
23. Europeiska rådet välkomnar resolutionen från rådet (forskning) och åtagandet att snabbt utveckla ett europeiskt område för forskning, bland annat genom att utarbeta kriterier för bänkmärkning i fråga om forskningspolitik, fastställa etapper och tidsfrister för att senast 2001 kartlägga vetenskaplig och teknisk kompetens i Europa, inrätta nationella och europeiska forskningsprogram i nätverk samt ta initiativ för att i så snabb takt som möjligt koppla samman nationella elektroniska nät för forskning. I slutsatserna från det senaste toppmötet mellan USA och EU uppmanas kommissionen att aktivt fortsätta dialogen med myndigheterna i USA för att upprätta bredband, en fast och rättvist inrättad transatlantisk bredbandslänk mellan forsknings- och utbildningsinstitutioner i Europa och USA.
Den europeiska stadgan för småföretagen och den nya ramen för företagspolitiken
24. Europeiska rådet välkomnar den europeiska stadgan för småföretagen ( se bilaga III) som nyligen har antagits och i vilken småföretagens och småföretagarnas betydelse för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i unionen betonas. Europeiska rådet kräver att den skall genomföras fullt ut inom den övergripande ram för företagspolitik som håller på att utarbetas. Denna övergripande ram för företagspolitik fortsätter på grundval av kommissionens förslag till arbetsprogram för företagspolitiken 2000- 2005, dess förslag till bänkmärkning i fråga om företagspolitik samt förslaget till flerårigt program för företag och entreprenörskap 2001- 2005. De första resultaten av detta arbete måste föreligga senast i slutet av 2000.
Fullbordandet av den inre marknaden
25. Europeiska rådet ställer sig bakom den allmänna inriktningen i kommissionens meddelande om översynen av strategin för den inre marknaden som en användbar grund för planeringsarbetet. Det behövs en enhetlig ram för att utveckla den inre marknaden genom att framtida revideringar av kommissionens strategi anpassas till Cardiffprocessen för ekonomisk reform så att framstegen uttömmande kan bedömas vid Europeiska rådets vårmöten.
26. Det har redan vidtagits betydande åtgärder för att fullborda den inre marknaden. Således
- har direktivet om elektronisk handel antagits och en överenskommelse har uppnåtts om harmoniseringen av vissa aspekter av upphovsrätt och angränsande rättigheter,
- har man inom ramen för handlingsplanen för finansiella tjänster uppnått en politisk överenskommelse om gemensamma ståndpunkter om uppköpserbjudanden samt rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut och försäkringsföretag; dessutom har direktivet om elektroniska pengar nyligen antagits,
- har kommissionen lagt fram förslag till nya bestämmelser om offentlig upphandling och om nästa etapp i liberaliseringen av posttjänster; den kommer inom kort att lägga fram ytterligare förslag till reformer inom telekommunikationssektorn samt till ett gemenskapspatent och bruksmönster.
27. Arbetet med andra aspekter måste nu fortsätta. Kommissionen uppmanas därför att
- senast i mars 2001 lägga fram en rapport om utvecklingen av energimarknaderna i enlighet med Lissabonstrategin,
- fortsätta högnivågruppens arbete när det gäller ett gemensamt europeiskt luftrum för att presentera en slutrapport i början av 2001, så att lämpliga förslag kan läggas fram.
28. Europeiska rådet betonar att frågor om och betydelsen av offentliga tjänster av allmänt intresse måste beaktas i en dynamisk inre marknad. I detta sammanhang upprepar det sin begäran att kommissionen skall uppdatera sitt meddelande från 1996 om offentliga tjänster av allmänt intresse. Det förväntar sig att det uppdaterade meddelandet kommer att läggas fram senast vid dess nästa möte i Biarritz.
29. Rådet och Europaparlamentet uppmanas att påskynda arbetet med direktivet om penningtvätt och direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Kommissionen anmodas att lägga fram förslag om en gemensam licens för emittenter (prospektdirektivet), en ny redovisningsstrategi för att lättare kunna jämföra börsföretagens årsredovisningar och åtgärder för att stärka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster, inklusive distansförsäljning och elektronisk handel.
30. Europeiska rådet välkomnar det snabba genomförandet av Innovation 2000-initiativet från Europeiska investeringsbanken och dess bidrag till utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi och social sammanhållning. Det uppmanar banken att fortsätta sina insatser i samarbete med nationella och regionala myndigheter, det finansiella samfundet och kommissionen.
31. Europeiska rådet betonar den uppgift som offentliga förvaltningar, administrativa åtgärder och bättre lagstiftning har och när det gäller att stärka unionens och medlemsstaternas konkurrenskraft och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Europeiska rådet uppmuntrar medlemsstaterna att se över den offentliga förvaltningens kvalitet och resultat i syfte att fastställa ett europeiskt system för bänkmärkning och bra metoder.
B. Att modernisera den europeiska sociala modellen genom att investera i människor och bygga en aktiv välfärdsstat
Utbildning för att leva och arbeta i kunskapssamhället
32. Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande om e-lärande och godkänner rådets riktlinjer för framtida utmaningar och mål för utbildningssystemen i utbildningssamhället. På grundval av dessa utarbetas den bredare rapporten om utbildning som skall läggas fram för Europeiska rådet våren 2001 samt en metod för att förbättra utbildningspolitikens bidrag till Luxemburgprocessen.
33. Livslångt lärande är en väsentlig strategi för utveckling av medborgarskap, social sammanhållning och sysselsättning. Medlemsstaterna, rådet och kommissionen uppmanas att inom sina behörighetsområden fastställa enhetliga strategier och praktiska åtgärder för att främja livslångt lärande för alla, främja medverkan av arbetsmarknadens parter, fullt ut utnyttja den offentliga och privata finansieringspotentialen och göra högre utbildning lättare tillgänglig för fler människor som ett led i strategin för livslångt lärande.
Utveckling av en aktiv sysselsättningspolitik
34. Sysselsättningsprognoserna i unionen har förbättrats väsentligt. Insatser för att ytterligare förbättra den europeiska sysselsättningsstrategin genom översynen efter halva tiden av Luxemburgprocessen bör ligga till grund för översynen av riktlinjerna för sysselsättningen för 2001. I detta sammanhang uppmanas arbetsmarknadens parter att spela en mer framträdande roll när det gäller att fastställa, genomföra och utvärdera de riktlinjer för sysselsättningen som de har ansvar för och särskilt inrikta sig på moderniseringen av arbetets organisation och på livslångt lärande samt på att öka sysselsättningsgraden, särskilt för kvinnor.
Modernisering av socialt skydd och främjande av social integration
35. En rad prioriteringar har redan fastställts på detta område:
- När det gäller den framtida utvecklingen av socialt skydd bör särskild uppmärksamhet ägnas åt pensionssystemens hållbarhet genom att två riktlinjer fastställs som syftar till att förbättra prognoserna om den framtida utvecklingen och att erhålla ingående kunskap om de nyare, aktuella eller förväntade nationella reformstrategierna för pensionssystemen.
- För att främja den sociala integrationen bör en ram som omfattar lämpliga mål fastställas för att utvärdera konsekvenserna av medlemsstaternas socialpolitik och indikatorer fastställas om gemensamma referenser i kampen mot social utslagning och för utrotning av fattigdomen.
36. Utvecklingen och den systematiska övervakningen av arbetet med dessa frågor på gemenskapsnivå kommer att förbättras genom den kommitté för socialt skydd som nyligen har inrättats, genom regelbunden diskussion om dessa frågor och genom att samarbetet mellan medlemsstaterna stimuleras med hjälp av en öppen samordningsmetod i kombination med nationella handlingsplaner med ett gemenskapsprogram för att bekämpa social utslagning. När det gäller den senare punkten anmodas rådet att snabbt anta detta förslag till program som kommissionen nyligen har lagt fram. Medverkan från arbetsmarknadens parter i det pågående arbetet bör också utvecklas. I slutsatserna från toppmötet i Lissabon vädjade Europeiska rådet särskilt till företagen att ta sitt sociala ansvar. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse den pågående uppföljningen av detta och välkomnar att processen har inletts för att upprätta ett nätverk för en europeisk dialog för att främja att företagen tar sitt sociala ansvar. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse den politiska överenskommelse som nyligen har uppnåtts i rådet om ett direktiv om upprättande av en rättslig ram för att bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
Den europeiska sociala agendan
37. Det utkast till europeisk social agenda som kommissionen har föreslagit kommer att ge en flerårig ram för sociala åtgärder. Rådet uppmanas att behandla denna agenda som ett brådskande ärende så att den kan godkännas av Europeiska rådet i Nice.
C. Förbättrade arbetsmetoder
38. Genomförande, kontroll av framstegen och uppföljning av Lissabonstrategin kommer att ske inom den befintliga institutionella ramen och kommer att befästas genom att
- samordningen mellan de olika rådskonstellationerna förbättras och ett nära samarbete säkerställs mellan rådets ordförandeskap och kommissionen, under övergripande ledning av Europeiska rådet och i enlighet med de rekommendationer som godkändes vid Europeiska rådets möte i Helsingfors,
- metoderna för den öppna samordningsmetoden, eventuellt inom ramen för rådets arbete, utvecklas och förbättras som ett av möjliga instrument på olika politikområden, t.ex. informationssamhället, forskning, innovation, företagspolitik, ekonomiska reformer, utbildning, sysselsättning och social integration,
- kommissionen senast i slutet av september lägger fram en rapport om den föreslagna strategin för indikatorer och bänkmärken, både på särskilda politikområden och för användning i den sammanfattande rapporten till Europeiska rådets vårmöte, för att säkerställa den nödvändiga enhetliga och standardiserade presentationen.
D. Europeiska rådets vårmöte
39. Europeiska rådet ser fram emot att i början av 2001 i Stockholm hålla det första ordinarie vårmötet om ekonomisk och social strategi och politik som skall bygga på den årliga sammanfattande rapport som kommissionen skall lägga fram och beakta bidragen från de olika rådskonstellationerna. Arbetsmarknadens parter bör också få tillfälle att behandla dessa frågor före Europeiska rådets möte.
III EKONOMISKA, FINANSIELLA OCH MONETÄRA FRÅGOR
A. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken
40. Europeiska rådet välkomnar de allmänna riktlinjerna för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik för år 2000. Som Europeiska rådet upprepade vid mötet i Lissabon syftar riktlinjerna till att bibehålla en tillväxt- och stabilitetsorienterad makroekonomisk politik, att öka unionens tillväxtpotential, att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet samt att gå vidare med långtgående och omfattande reformer av produkt-, kapital- och arbetsmarknaderna. De bygger på Lissabonstrategin och bidrar därigenom till att över tiden möta de utmaningar som ligger i att återupprätta full sysselsättning, främja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi, förbereda inför konsekvenserna av en allt äldre befolkning och förbättra den sociala sammanhållningen. De förbättrar också samverkan mellan Köln-, Cardiff- och Luxemburgprocesserna.
41. Europeiska rådet uppmanar Ekofinrådet att genomföra sina slutsatser om praktiska steg framåt för att förstärka den samordnande uppgiften hos de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i nära samarbete med andra relevanta rådskonstellationer och genom att kopplingen mellan strukturpolitik och makroekonomisk politik beaktas. Den makroekonomiska dialogen bör också förbättras.
B. Skattepaketet
42. Europeiska rådet godkänner Ekofinrådets rapport om skattepaketet ( se bilaga IV), uttalandena till rådets protokoll och överenskommelsen om principerna och riktlinjerna. Det godkänner tidsplanen i vilken det fastställs en stegvis utveckling mot informationsutbyte som grund för beskattning av utländska medborgares inkomster från sparande. Europeiska rådet anmodar Ekofinrådet att med beslutsamhet fortsätta arbetet med alla delar av skattepaketet så att en fullständig överenskommelse om antagandet av direktiven och genomförandet av hela skattepaketet kan uppnås så snart som möjligt och senast i slutet av 2002.
C. Greklands inträde i euroområdet
43. Europeiska rådet gratulerar Grekland till den konvergens som har uppnåtts under de senaste åren och som bygger på en sund ekonomisk och finansiell politik och välkomnar beslutet att Grekland skall ansluta sig till euroområdet den 1 januari 2001, vilket är ytterligare ett positivt steg mot unionens monetära integration.
IV EUROPA OCH MEDBORGARNA
A. Folkhälsa och livsmedelssäkerhet
44. Europeiska rådet bekräftar på nytt behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå avseende folkhälsan vid utformningen och genomförandet av unionens politik inom alla områden.
45. Europeiska rådet noterar ordförandeskapets rapport om det arbete som inletts i fråga om kommissionens vitbok om livsmedelssäkerhet. Politiken för livsmedelssäkerhet bör tillämpas på hela djurfoder- och livsmedelskedjan och stödjas av en oberoende europeisk livsmedelsmyndighet som kompletterar den förebyggande övervakning som de nationella myndigheterna utför. Rådet kommer att snarast behandla de förslag från kommissionen som syftar till att genomföra vitbokens tankar så att det senast år 2002 föreligger en livsmedelslagstiftning som motsvarar de strängaste krav man kan tänka sig när det gäller folkhälsan. Det första av dessa förslag som behandlar inrättandet av en europeisk livsmedelsmyndighet, väntas senast i september 2000. Under tiden uppmanar Europeiska rådet kommissionen att lägga fram förslag om harmonisering av gränsvärden för föroreningar. Europeiska rådet noterar även ordförandeskapets rapport om de framsteg som uppnåtts när det gäller kommissionens meddelande om försiktighetsprincipen inför diskussionen av rapporten vid Europeiska rådet i Nice.
B. Miljö och hållbar utveckling
46. Europeiska rådet välkomnar den överenskommelse som nåddes i Montreal och undertecknandet i Nairobi av protokollet om biosäkerhet. Europeiska rådet betonar vikten av gemenskapens initiativ för främjande av en hållbar utveckling på lokal nivå och tillämpning av Agenda 21, som antogs vid FN:s toppmöte om miljön i Rio 1992, genom vilket en ram inrättas för samarbete mellan kommissionen och europeiska nätverk av städer.
47. Europeiska rådet betonar vikten av att återuppta diskussionen om stadsmiljön och ber kommissionen att överväga denna fråga i de förslag som skall införas i det sjätte handlingsprogrammet för miljön som skall läggas fram vid utgången av 2000.
48. I enlighet med slutsatserna från Helsingfors kommer Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2001 att göra en omfattande översyn av hur miljöskyddskrav och hållbar utveckling skall integreras i prioriterad sektorspolitik. Vid samma möte avser Europeiska rådet att anta en strategi för hållbar utveckling på grundval av ett förslag från kommissionen.
C. Sjösäkerhet
49. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en rapport om sin föreslagna övergripande strategi om sjösäkerhet vid Europeiska rådet i Biarritz för att nå ett beslut senast vid årets slut.
D. Idrott
50. Europeiska rådet uppmanar kommissionen och rådet att beakta idrottens specifika karaktär i Europa och dess sociala funktion när man förvaltar gemenskapens olika politikområden.
E. Frihet, säkerhet och rättvisa
51. Europeiska rådet bekräftar sitt åtagande att skapa det område med frihet, säkerhet och rättvisa som fastställdes vid mötet i Tammerfors. Följaktligen beslutar Europeiska rådet att
- stödja EU:s handlingsplan mot narkotika som ett avgörande instrument för att omsätta den europeiska strategin mot narkotika (2000- 2004) i konkret handling, som innebär att narkotikaproblemet behandlas effektivt, integrerat och sektorsövergripande: medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk öka sina ansträngningar för att lämna tillförlitlig och jämförbar information om viktiga epidemiologiska indikatorer så att man bättre kan bedöma narkotikafrågornas betydelse,
- godkänna rapporten om Europeiska unionens externa prioriteringar på området för rättsliga och inrikes frågor, som bör integreras i unionens övergripande externa strategi och på så sätt bidra till inrättandet av området med frihet, säkerhet och rättvisa; Europeiska rådet begär att den rapport som skall läggas fram för Europeiska rådet i december 2001 enligt slutsatserna från Tammerfors skall innehålla ett kapitel som ägnas genomförandet av denna externa dimension.
- uttrycka sin avsky för de tragiska terrordåden i Europa , framföra sin djupa medkänsla för offrens familjer och ännu en gång å det bestämdaste upprepa sitt engagemang att fortsätta kampen mot terrorism på nationell och europeisk nivå. Europeiska rådet uttrycker därför sin beslutsamhet att till fullo utnyttja de möjligheter som ges genom fördragen för att i en anda av solidaritet förstärka och intensifiera samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område.
52. Europeiska rådet uttrycker sin bestörtning över det tragiska faktum att 58 utländska medborgare påträffats döda vid ankomsten till Förenade kungariket. Europeiska rådet fördömer de brottsliga gärningar som begås av personer som profiterar på sådan människohandel och förpliktigar Europeiska unionen att intensifiera samarbetet för att bekämpa sådan gränsöverskridande brottslighet som har kostat så många människoliv i hela Europa. Europeiska rådet uppmanar det tillträdande franska ordförandeskapet och kommissionen att skyndsamt föra arbetet vidare på detta område med utgångspunkt i slutsatserna från Tammerfors, i första hand i särskilt nära samarbete mellan medlemsstaterna och Europol, för att avslöja och bryta upp kriminella nätverk som bedriver denna människohandel och genom att besluta om hårda påföljder mot dem som medverkar i denna grova och skändliga brottslighet.
F. Regionerna i de yttersta randområdena
53. Europeiska rådet noterade kommissionens arbetsprogram för att förverkliga åtgärder avsedda för tillämpning av artikel 299.2 i fördraget som handlar om regionerna i de yttersta randområdena. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att ta ställning till de upplysningar som medlemsstaterna lämnat eller kommer att lämna innan den vidtar de åtgärder som ligger inom dess behörighet och att snarast lägga fram lämpliga förslag för rådet om vilka beslut som så snart som möjligt skall fattas. Europeiska rådet skall vid sitt möte i Nice i december 2000 granska vilka framsteg som gjorts.
G. Stadga för Europaparlamentets ledamöter
54. Europeiska rådet välkomnar de resultat som nyligen uppnåtts i fråga om upprättandet av en stadga för Europaparlamentets ledamöter i vilken deras uppgifter fastställs och som vidgar insynen i deras mandatutövning. Europeiska rådet uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att fortsätta detta arbete med utgångspunkt i de framsteg som hittills gjorts.
V YTTRE FÖRBINDELSER
A. Ryssland
55. Ett starkt och sunt partnerskap måste bibehållas mellan unionen och Ryssland och måste bygga på gemensamma värderingar och, i synnerhet, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska rådet välkomnar det positiva resultatet av toppmötet mellan USA och Ryssland den 29 maj 2000 och ger president Putin och den nya ryska regeringen sitt stöd i deras arbete för att modernisera och reformera sitt land. Demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen, en marknadsinriktad ekonomi med ett effektivt regelverk och effektiva skattestrukturer samt anslutning till WTO är det bästa sättet att bygga upp och bevara det förtroende hos investerarna som är nödvändigt för att Rysslands ekonomi skall kunna utvecklas framgångsrikt. I detta sammanhang välkomnas de förslag som framlagts av medlemsstaterna och kommissionen. Oberoende medier måste ges tillfälle att spela en viktig roll i ett öppet och demokratiskt samhälle.
56. Unionen står redo att hjälpa Ryssland att fullfölja dessa strävanden, mål och åtaganden och att utveckla samarbetet med Ryssland på grundval av den gemensamma strategin och partnerskaps- och samarbetsavtalet. Europeiska rådet uppmanar därför rådet och kommissionen att se över läget i juli och att fatta de beslut som krävs om Tacis och andra instrument. Europeiska rådet välkomnar det samarbete i internationella frågor som man uppnått med Ryssland, särskilt om västra Balkan.
57. Europeiska rådet erinrar om att unionens åtagande att bygga upp ett starkt partnerskap med Ryssland innebär en öppen dialog som bygger på förtroende. I detta hänseende uppmanar Europeiska rådet Ryssland att leva upp till sina åtaganden och förpliktelser när det gäller den pågående konflikten i Tjetjenien. Dessa innefattar att man undviker överdrivet våld och ser till att konflikten inte sprider sig, att man fortsätter en politisk process med val av tjetjenska företrädare, effektiva oberoende undersökningar om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, samarbete med Europarådet, stöd till OSSE:s stödgrupp när den genomför sitt fullständiga mandat och garanterar säkra leveranser av humanitärt bistånd. Endast en politisk lösning kan åstadkomma ett slut på krisen.
B. Gemensam strategi avseende Medelhavsregionen
58. Europeiska rådet har beslutat om Europeiska unionens gemensamma strategi för Medelhavsområdet ( se bilaga V). Den gemensamma strategin kommer att vägleda unionens politik och verksamhet när det gäller att utveckla det Europa- Medelhavs-partnerskap som upprättades genom Barcelonaförklaringen och det därpå följande regelverket, både i dess bilaterala och regionala delar, samt den konsolidering av fred, stabilitet och säkerhet i Mellanöstern som kommer att bli följden av ett övergripande fredsavtal. Den gemensamma strategin är således ett uttryck för unionens beslutsamhet att aktivt sträva efter en konsekvent politik gentemot denna region. Unionen kommer att fortsätta att stödja parternas ansträngningar att ingå och genomföra fredsavtal i Mellanöstern.
C. Fredsprocessen i Mellanöstern
59. Europeiska rådet anser att det föreligger en reell möjlighet att uppnå en rättvis, bestående och övergripande fred i Mellanöstern, grundad på de principer som fastställts inom ramen för Madridavtalet, Osloavtalet och senare avtal och i enlighet med relevanta FN-resolutioner.
60. Europeiska rådet vädjar till premiärminister Barak och president Arafat att intensifiera sina ansträngningar för att inom den överenskomna tidsplanen ingå ett övergripande avtal som behandlar alla frågor om permanent status och sålunda få ett slut på konflikten och jämna vägen för försoning.
61. I denna strävan är det personliga engagemanget hos Israels och den palestinska myndighetens ledare och deras fortsatta ömsesidiga förtroende av yttersta vikt. Europeiska rådet betonar därför behovet av att ingångna avtal fullständigt genomförs, som till exempel den tredje ytterligare omstruktureringen och erinrar om rådets uttalande av den 22 maj.
62. Europeiska rådet upprepar också sitt uttalande av den 25 mars 1999 i Berlin. Det är särskilt viktigt i den diskussion som nu pågår om permanent status att man fullt ut ser till att den palestinska staten, oavsett hur den kommer att utformas, blir livsduglig.
63. I Helsingfors välkomnade Europeiska rådet den bortgångne president Hafez al-Assads och premiäminister Ehud Baraks modiga beslut att återuppta förhandlingarna mellan Israel och Syrien. Europeiska rådet vädjar till den nya syriska ledningen och den israeliska regeringen att fortsätta välja freden som strategi.
64. Europeiska rådet välkomnar Israels tillbakadragande från Libanon nyligen i enlighet med resolution 425 och det faktum att Israel har uppfyllt de villkor som ställdes av FN:s generalsekreterare i hans rapport av den 22 maj 2000. Det vädjar till alla inblandade parter att samarbeta med FN och FN:s fredsbevarande styrka i Libanon och att avstå från handlingar och uttalanden som skulle kunna äventyra deras strävanden.
65. Europeiska rådet uppmanar rådet att på grundval av förslag från generalsekreteraren/höge representanten med bistånd av det särskilda sändebudet och kommissionen, undersöka hur Europeiska unionen kan hjälpa och bistå Libanon i dess insatser för att få till stånd försoning och återuppbyggnad.
D. Västra Balkan
66. Europeiska rådet välkomnar den rapport om västra Balkan som generalsekreteraren/höge representanten utarbetat på ordförandeskapets och rådets uppdrag i fullt samförstånd med kommissionen och stöder dem helt och fullt i deras ansträngningar att säkerställa att unionens politik på västra Balkan blir verkningsfull, konsekvent och synlig. Europeiska rådet uppmanar dem att aktivt fullfölja initiativen samt genomföra de prioriteringar som fastställts i deras rapport.
67. Europeiska rådet bekräftar att dess målsättning alltjämt är att så fullständigt som möjligt integrera länderna i regionen i Europas politiska och ekonomiska huvudfåra med hjälp av stabiliserings- och associeringsprocessen, den politiska dialogen, liberaliseringen av handeln och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Alla berörda länder är tänkbara kandidater till EU-medlemskap. Unionen kommer att stödja stabiliserings- och associeringsprocessen genom tekniskt och ekonomiskt bistånd. Kommissionen har redan lagt fram förslag om att rationalisera och påskynda förfarandena för snabbare utbetalning av bistånd och om att snarast utöka de asymmetriska handelsförmånerna inom industri och jordbruk till staterna på Balkan.
68. Europeiska rådet uppmuntrar staterna i regionen att förstärka sitt regionala samarbete genom regionala handelsöverenskommelser. EU är redo att intensifiera sitt samarbete med dessa länder, bland annat genom ekonomiskt och finansiellt bistånd, politisk dialog, frihandel, tillnärmning till EU:s lagstiftning och samarbete på andra politikområden.
69. Europeiska rådet uppmanar generalsekreteraren/höge representanten att på ordförandeskapets och rådets uppdrag och i fullt samförstånd med kommissionen fortsätta verksamheten på grundval av mandatet från Lissabon, särskilt det intensifierade samarbetet i regionen när det gäller rättsliga och inrikes frågor liksom på övriga områden.
70. Europeiska rådet upprepar sitt stöd för demokratiska och ekonomiska reformer i Kroatien och ser fram emot att förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal snarast påbörjas. Det välkomnar de framsteg som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har gjort vid förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal och understryker den vikt det fäster vid gränsernas okränkbarhet, särskilt vid f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens territoriella integritet. Europeiska rådet vädjar till den albanska regeringen att fortsätta arbetet med att gripa sig an de frågor som togs upp i kommissionens genomförbarhetsstudie, och noterar den "vägkarta" för Bosnien och Hercegovina som anger var ytterligare framsteg behövs för att man skall kunna dra full nytta av stabilisering och associering.
71. Ett demokratiskt och samarbetsvilligt Jugoslavien som lever i fred med sina grannar kommer att välkomnas som medlem i den europeiska familjen av demokratiska nationer. Europeiska rådet stöder initiativen från det civila samhället samt de demokratiska krafterna i Serbien i deras kamp för att uppnå detta mål och uppmanar dem till fortsatt sammanhållning och förstärkt samarbete. Unionen ser fram emot den dag när Jugoslavien fullständigt kan delta i stabiliserings- och associeringsprocessen.
72. Inför den massiva ekonomiska och politiska press som Belgrad utövar kommer EU att fortsätta att stödja Montenegros strävanden mot demokratiska och ekonomiska reformer och välkomnar varmt den montenegrinska regeringens politik för etnisk tolerans och regionalt samarbete.
73. Ett år efter antagandet av säkerhetsrådets resolution 1244 upprepar Europeiska rådet sitt stöd för dess fullständiga genomförande och för fria och rättvisa kommunalval i Kosovo senare i år som är noggrannt förberedda och övervakade på lämpligt sätt av behöriga internationella myndigheter. Våld från extremister kommer inte att tolereras. De lokala ledarna uppmanas enträget att ta sitt fulla ansvar genom att aktivt medverka till att skapa ett tolerant samhälle till vilket flyktingar och fördrivna personer kan återvända och där hela Kosovos befolkning kan leva i trygghet.
74. Europeiska rådet betonade behovet av att ytterligare förstärka det regionala samarbetet och bekräftade samtidigt på nytt unionens beslutsamhet att fortsätta spela en ledande roll i stabilitetspakten. Det välkomnade att en "stabilitetsdagordning" antogs i Thessaloniki som en ram för framtida åtgärder. Europeiska byrån för återuppbyggnad, som är en myndighet som skall genomföra de framtida Card-programmen, bör få använda sin fulla potential för att nå de mål som fastställdes i Köln.
75. Europeiska rådet välkomnade Frankrikes förslag om ett toppmöte mellan Europeiska unionen och de länder i västra Balkan som, trots att de befinner sig på olika nivåer, har kommit längst i sin demokratiska utveckling. Ett sådant toppmöte skulle innebära att länderna i regionen är förvissade om Europas solidaritet och möjliggöra en diskussion om hur man kan påskynda den demokratiska och ekonomiska reformprocessen. Europeiska rådet uppmanar rådet att med biträde av generalsekreteraren/höge representanten börja förbereda ett sådant toppmöte.
E. Den nordliga dimensionen
76. Europeiska rådet gav sitt stöd till handlingsplanen för den nordliga dimensionen i Europeiska unionens externa och gränsöverskridande politik (2000- 2003) som ett viktigt steg mot att genomföra de riktlinjer som antogs i Köln. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att inta en ledande roll när det gäller genomförandet av handlingsplanen och att lägga fram uppföljningsförslag om bland annat frågor som rör miljö och kärnsäkerhet, kampen mot den organiserade brottsligheten samt frågan om Kaliningrad. Europeiska rådet välkomnade det kommande svenska ordförandeskapets avsikt att tillsammans med kommissionen utarbeta en fullständig rapport om den nordliga dimensionens politik som förberedelse inför Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001.
F. Afrika
77. Europeiska rådet erinrar om att president Mandela var närvarande vid mötet i Cardiff och välkomnar varmt närvaron av Sydafrikas president Thabo Mbeki som ett tecken på de varma och allt tätare förbindelserna mellan EU och Sydafrika.
78. Efter överläggningar med Sydafrikas president bekräftar Europeiska rådet sina åtaganden från det första toppmötet mellan Afrika och Europa i Kairo den 3- 4 april att utveckla en global dialog som bygger på ett strategiskt biregionalt partnerskap mellan Afrika och Europa och som omfattar de många dimensionerna i deras förbindelser. Båda sidorna erinrar om att uppföljningen till toppmötet mellan Afrika och Europa kommer att omfatta dessa dimensioner, bland annat frågor i samband med skuldlättnad, och att de lämpliga mekanismerna för genomförande av de beslut som fattats i Kairo snart kommer att införas. Europeiska rådet välkomnade Portugals erbjudande att vara värd för nästa toppmöte mellan Europa och Afrika i Lissabon 2003 under det grekiska ordförandeskapet.
79. Europeiska rådet, som erkänner att de utmaningar som den afrikanska kontinenten står inför kräver extraordinära och varaktiga insatser från länderna i Afrika med stöd av ett starkt internationellt engagemang och samarbete, bekräftade på nytt sin beredvillighet att fortsätta att stödja åtgärder som syftar till snabb ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Detta kommer att vara möjligt endast i en miljö som präglas av fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
80. Europeiska rådet antog det uttalande om Etiopien och Eritrea som återfinns i bilaga VI.
© Europaparlamentet: 2000
|