Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende väktare av EU-medborgarnas finansiella intressen.

Rättslig grund

  • Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (särskilt avdelning XIV om extern revision och beviljande av ansvarsfrihet).
  • Struktur

    A. Ledamöter

    1. Antal

    Revisionsrätten har en ledamot per EU-medlemsstat (genom Nicefördraget formaliserades detta som tidigare varit allmän praxis), så i princip 27.

    2. Krav

    Ledamöterna måste

    • tillhöra eller ha tillhört externa revisionsorgan i sina respektive länder eller vara särskilt kvalificerade för detta ämbete,
    • visa att deras oberoende inte kan ifrågasättas.
    • 3. Utnämningsförfarande

      • Varje EU-medlemsstat rekommenderar en kandidat för sin plats i revisionsrätten. Europeiska unionens råd utser sedan formellt dem till ledamöter av revisionsrätten, efter samråd med Europaparlamentet.
      • 4. Mandatets karaktär

        Ledamöterna har en mandatperiod på sex år som kan förnyas.

        5. Ställning

        Revisionsrättens ledamöter åtnjuter samma privilegier och immunitet som domarna i Europeiska unionens domstol.

        6. Skyldigheter

        Ledamöterna ska “fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet”. Detta betyder

        • att de inte får begära eller ta emot instruktioner utifrån,
        • att de måste avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter,
        • att de inte får utöva någon annan yrkesverksamhet, betald eller ej,
        • att de kan skiljas från sitt ämbete av Europeiska unionens domstol om de inte uppfyller dessa förutsättningar.
        • B. Organisation

          Revisionsrättens ledamöter väljer bland sig en ordförande för en mandatperiod på tre år som kan förnyas.

          Revisionsrätten är organiserad i fem avdelningar med ansvar för särskilda utgiftsområden och inkomster.

          • Avdelning I: Hållbar användning av naturresurser
          • Avdelning II: Investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering
          • Avdelning III: Yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa
          • Avdelning IV: Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi
          • Avdelning V: EU:s finansiering och förvaltning
          • Varje avdelning har två ansvarsområden, nämligen

            • att anta särskilda rapporter, specifika årsrapporter och yttranden,
            • att förbereda förslag till iakttagelser för årsrapporterna om EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden samt förslag till yttranden för antagande av revisionsrätten.
            • Revisionsrätten har cirka 900 anställda och har sitt säte i Luxemburg.

              Befogenheter

              A. Revisionsrättens revision

              1. Ansvarsområde

              Revisionsrätten har befogenhet att granska räkenskaperna över alla inkomster och utgifter för Europeiska unionen och för alla övriga EU-organ. Revisionsrätten ska genomföra revisioner för att få rimliga garantier för att

              • unionens årliga räkenskaper är tillförlitliga (finansiell revision),
              • de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (regelefterlevnadsrevision), och
              • den ekonomiska förvaltningen är sund (effektivitetsrevision).
              • 2. Revisionsmetoder

                Revisionsrätten utövar en fortlöpande granskning. Den kan genomföras innan räkenskaperna avslutas för budgetåret i fråga. Granskningen genomförs på grundval av bokföringen men kan även utföras på plats

                • hos EU:s institutioner och byråer,
                • hos varje organ som förvaltar inkomster eller utgifter för unionens räkning,
                • hos varje fysisk eller juridisk person som tar emot betalningar från unionens budget.
                • Granskningen i medlemsstaterna genomförs i samarbete med de nationella högre revisionsorganen. Revisionsobjekten ska på revisionsrättens begäran överlämna de handlingar eller den information som revisionsrätten behöver för sin uppgift.

                  Revisionsrätten har inga undersökningsbefogenheter. Den rapporterar därför fall av eventuellt bedrägeri och korruption till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och/eller Europeiska åklagarmyndigheten, som sedan undersöker dessa fall i enlighet med sina respektive befogenheter.

                  3. Revisionsrapporter

                  Efter sina granskningar offentliggör revisionsrätten

                  • årliga rapporter om genomförandet av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, inklusive revisionsförklaringen, med inriktning på efterlevnad och korrekthet (senast den 15 november); sedan 2022 behandlas prestandaaspekter återigen inom ramen för årsrapporterna och i särskilda rapporter (till skillnad från åren 2019–2021 då det utarbetades en årlig rapport om EU-budgetens prestation),
                  • särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag,
                  • särskilda rapporter om ämnen av intresse, i synnerhet om frågor som rör sund ekonomisk förvaltning och särskilda utgifts- eller budgetområden,
                  • översyner som täcker politiska ämnen och förvaltningsteman, analyserar områden eller frågor som ännu inte granskats eller tar fram faktaunderlag om vissa ämnen.
                  • B. Rådgivande befogenheter

                    I enlighet med artikel 287.4 i EUF-fördraget kan de övriga institutionerna, när de så finner lämpligt, begära ett yttrande från revisionsrätten. Rådet måste be om revisionsrättens yttrande när det

                    • antar finansiella bestämmelser som fastställer förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten och för redovisning och revision av räkenskaperna,
                    • fastställer de metoder och det förfarande enligt vilka unionens egna medel ska ställas till kommissionens förfogande,
                    • fastställer regler för styrekonomers, utanordnares och räkenskapsförares ansvar, eller
                    • beslutar om åtgärder för att bekämpa bedrägerier.
                    • Revisionsrättens yttranden är rådgivande och inte rättsligt bindande.

                      <a href="https://www.eca.europa.eu/sv/publications?ref=ar-2024">Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2024</a>

                      A. Genomförande av EU:s allmänna budget

                      Den totala felprocenten för utgifterna ökade från 3,0 % 2021 till 4,2 % 2022 och 5,6 % 2023, och minskade därefter till 3,6 % 2024. Av de granskade utgifterna var 68,9 % högriskutgifter, dvs. huvudsakligen ersättningsbaserade betalningar, som omfattas av komplexa regler och kriterier för stödberättigande. Denna typ av betalningar görs ofta inom ramen för sammanhållningspolitiken och programmen för landsbygdsutveckling, som förvaltas genom delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna.

                      Felprocenten för denna typ av betalningar uppskattades till 5,2 % (jämfört med 7,9 % 2023, 6 % 2022 och 4,7 % 2021), vilket ligger över väsentlighetsgränsen och klassificerades som “av avgörande betydelse”. Revisionsrätten gjorde därför för sjätte året i rad ett uttalande med avvikande mening om budgetutgifternas laglighet och korrekthet (i stället för ett uttalande med reservation, vilket var fallet för åren 2016–2018), och framhöll att fel avseende stödberättigande och upphandling bidrog mest till den uppskattade felnivån.

                      B. Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

                      Utöver sin revision av utgifterna inom ramen för EU:s allmänna budget övervakar revisionsrätten hur faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) genomförs och bedömer om betalningarna är kopplade till uppnåendet av överenskomna delmål och mål. Dess roll är att säkerställa att RRF:s prestationsbaserade strategi ger resultat på ett ändamålsenligt sätt och att EU-medel används på ett korrekt och transparent sätt. I detta syfte utarbetar revisionsrätten en rad rapporter om genomförandet av RRF.

                      Revisionsrätten granskade 222 delmål och 173 mål som ingick i de 28 bidragsbetalningar som gjordes 2024 och som uppgick till 59,9 miljarder euro, för att bedöma om de uppfyller villkoren för utbetalning och stödberättigande. Revisionsrätten avgav ett yttrande med reservation om lagligheten och korrektheten för RRF-utgifterna. Följande kvalitativa och kvantitativa faktorer nämndes:

                      • 12 av de 395 granskade delmålen och målen berördes av iakttagelser med ekonomiska konsekvenser över väsentlighetströskeln.
                      • Sex delmål i fem utbetalningar hade inte uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.
                      • Delmål eller mål definierades vagt i fyra fall.
                      • Det förekom ett fall av dubbelfinansiering från RRF och andra EU-medel, och ett mål hade upphävts.
                      • Vissa projekt hade inletts innan stödberättigandeperioden inleddes i februari 2020.
                      • Vissa medlemsstater genomförde inte omedelbart de flesta av kommissionens öppna revisionsrekommendationer avseende kritiska och mycket viktiga iakttagelser.
                      • RRF-medlen är inte systematiskt spårbara i alla medlemsstater.
                      • Revisionsrätten utfärdade följande två rekommendationer till kommissionen:

                        • Utvidga omfattningen av de kontroller som utförs under preliminära bedömningar.
                        • Åtgärda förseningar i medlemsstaternas genomförande av kommissionens revisionsrekommendationer.
                        • C. EU-budgetens prestation

                          2022 slutade revisionsrätten att offentliggöra den årliga prestationsrapporten och integrerade på nytt prestationsaspekterna av budgetgenomförandet i kapitel 3 i sin årsrapport. Detta kapitel består av två huvuddelar.

                          • Del 1 ger en översikt över resultaten av revisionsrättens 28 särskilda rapporter under 2024 inom fem strategiska områden, nämligen
                            • EU:s insatser för återhämtning efter krisen,
                            • EU:s ekonomiska konkurrenskraft,
                            • motståndskraft inför hot mot EU:s säkerhet,
                            • klimatförändringar, miljö och naturresurser,
                            • finanspolitik och offentliga finanser.
                            • Efter sammanfattningen av huvudbudskapen för varje område ger årsrapporten exempel på åtgärder som vidtagits av kommissionen i uppföljningen av de särskilda rapporterna och sammanfattar Europaparlamentets och rådets reaktioner.

                              • Del 2 ger mer information om prestationen för program i den fleråriga budgetramen med fokus på rubrik 1 (inre marknaden, innovation och digitalisering) och följande program i urvalet: Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), EU:s rymdprogram och InvestEU.
                              • Europaparlamentets roll

                                Revisionsrätten inrättades 1977 på parlamentets initiativ. Den blev en EU-institution 1993. Sedan dess har den bistått parlamentet och rådet när de utfört sitt uppdrag att granska hur budgeten genomförs. Revisionsrättens årsrapporter och särskilda rapporter utgör grunden för parlamentets årliga beslut om ansvarsfrihet.

                                Revisionsrättens ledamöter bjuds in för att presentera sina rapporter vid utskottssammanträden och besvara frågor från ledamöter av Europaparlamentet – främst i parlamentets budgetkontrollutskott (CONT), men även vid gemensamma sammanträden i CONT-utskottet med ett eller flera specialiserade utskott eller, ibland, om ämnet är av begränsat intresse för CONT-utskottet, endast i ett specialiserat utskott. Varje år håller revisionsrätten och CONT-utskottet sammanträden för att diskutera sina prioriteringar samt revisionsrättens årliga arbetsprogram, detaljerade arrangemang för samarbete osv. En gång om året deltar revisionsrättens ordförande i ett sammanträde i parlamentets utskottsordförandekonferens för att presentera revisionsrättens årliga arbetsprogram och uppmana alla utskott att lägga fram sina förslag för nästa programperiod. Parlamentet lämnar också förslag om dessa frågor i sina årliga resolutioner om ansvarsfrihet för revisionsrätten.

                                Parlamentet deltar också i utnämningen av revisionsrättens ledamöter. CONT-utskottet håller utfrågningar av nominerade ledamöter av revisionsrätten, röstar om deras nominering och utfärdar en rekommendation till kammaren, som sedan röstar om deras utnämning inom två (i praktiken ibland tre) månader efter mottagandet av nomineringen.

                                Vidare får ledamöterna av Europaparlamentet hjälp av den kompetens som finns inom revisionsrätten när de utarbetar lagstiftning i finansiella ärenden.

                                För mer information om detta ämne, se budgetkontrollutskottets webbplats.

                                 

                                Vera Milicevic