Innehåll

• 1.1. Den europeiska integrationens utveckling
• 1.1.1. De första fördragen
• 1.1.2. Utvecklingen fram till Europeiska enhetsakten
• 1.1.3. Maastricht- och Amsterdamfördragen
• 1.1.4. Nicefördraget och konventet om Europas framtid
• 1.1.5. Lissabonfördraget
• 1.2. Europeiska unionens rättssystem och beslutsförfaranden
• 1.2.1. EU-rättens källor och räckvidd
• 1.2.2. Subsidiaritetsprincipen
• 1.2.3. Överstatliga beslutsförfaranden
• 1.2.4. Mellanstatliga beslutsförfaranden
• 1.2.5. Budgetförfarandet
• 1.3. EU:s institutioner och organ
• 1.3.1. Europaparlamentet: historisk bakgrund
• 1.3.2. Europaparlamentet: befogenheter
• 1.3.3. Europaparlamentet: organisation och funktion
• 1.3.4. Europaparlamentet: valsystem
• 1.3.5. Europaparlamentet: förbindelser med de nationella parlamenten
• 1.3.6. Europeiska rådet
• 1.3.7. Europeiska unionens råd
• 1.3.8. Europeiska kommissionen
• 1.3.9. Europeiska unionens domstol
• 1.3.10. Europeiska unionens domstols behörighet
• 1.3.11. Europeiska centralbanken (ECB)
• 1.3.12. Revisionsrätten
• 1.3.13. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
• 1.3.14. Regionkommittén
• 1.3.15. Europeiska investeringsbanken
• 1.3.16. Europeiska ombudsmannen
• 1.4. Finansiering
• 1.4.1. EU:s inkomster
• 1.4.2. Unionens utgifter
• 1.4.3. Den fleråriga budgetramen
• 1.4.4. Budgetens genomförande
• 1.4.5. Budgetkontroll
• 1.4.6. Bedrägeribekämpning och skydd av unionens ekonomiska intressen

• 2.1. Den inre marknaden
• 2.1.1. Den inre marknaden: allmänna principer
• 2.1.2. Fri rörlighet för varor
• 2.1.3. Fri rörlighet för kapital
• 2.1.4. Etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster
• 2.1.5. Fri rörlighet för arbetstagare
• 2.1.6. Ömsesidigt erkännande av examensbevis
• 2.1.7. Den överallt tillgängliga digitala inre marknaden
• 2.1.8. Kommunikation till överkomliga priser för företag och konsumenter
• 2.1.9. Den inre marknaden för energi
• 2.1.10. Avtal om offentlig upphandling
• 2.1.11. Bolagsrätt
• 2.1.12. Immateriella, industriella och kommersiella rättigheter
• 2.1.13. Utstationering av arbetstagare
• 2.2. Konsumentskydd och folkhälsa
• 2.2.1. Konsumentpolitiken: principer och instrument
• 2.2.2. Konsumentskydd
• 2.2.3. Passagerares rättigheter
• 2.2.4. Folkhälsa
• 2.2.5. Läkemedel och medicintekniska produkter
• 2.2.6. Livsmedelssäkerhet
• 2.3. Social- och sysselsättningspolitiken
• 2.3.1. Social- och sysselsättningspolitiken: allmänna principer
• 2.3.2. Europeiska socialfonden Plus
• 2.3.3. Sysselsättningspolitiken
• 2.3.4. Socialförsäkringsskydd i andra EU-medlemsstater
• 2.3.5. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
• 2.3.6. Arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande
• 2.3.7. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter
• 2.3.8. Jämställdhet
• 2.3.9. Kampen mot fattigdom, social utestängning och diskriminering
• 2.4. Industri-, energi- och forskningspolitiken
• 2.4.1. Allmänna principer för EU:s industripolitik
• 2.4.2. Små och medelstora företag
• 2.4.3. En digital agenda för Europa
• 2.4.4. Försvarsindustri
• 2.4.5. Politik för forskning och teknisk utveckling
• 2.4.6. Innovationspolitik
• 2.4.7. Energipolitiken: allmänna principer
• 2.4.8. Energieffektivitet
• 2.4.9. Förnybar energi
• 2.4.10. Kärnenergi
• 2.5. Miljöpolitiken
• 2.5.1. Miljöpolitik: allmänna principer och grundläggande ramar
• 2.5.2. Kampen mot klimatförändringarna
• 2.5.3. Biologisk mångfald, markanvändning och skogsbruk
• 2.5.4. Skydd och förvaltning av vattenresurser
• 2.5.5. Luftföroreningar och buller
• 2.5.6. Resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin
• 2.5.7. Hållbar konsumtion och produktion
• 2.5.8. Kemikalier och bekämpningsmedel
• 2.6. Ekonomiska och monetära unionen, beskattning och konkurrenspolitik
• 2.6.1. Ekonomiska och monetära unionens bakgrund
• 2.6.2. EMU:s institutioner
• 2.6.3. EU:s monetära politik
• 2.6.4. Ekonomisk styrning
• 2.6.5. Bankunionen
• 2.6.6. EU:s finanspolitiska ram
• 2.6.7. Makroekonomisk övervakning
• 2.6.8. Finansiellt stöd till EU:s medlemsstater
• 2.6.9. Allmän skattepolitik
• 2.6.10. Direkt beskattning: beskattning av bolag och personer
• 2.6.11. Indirekta skatter
• 2.6.12. Konkurrenspolitik
• 2.6.13. Finansiella tjänster
• 2.6.14. Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS)

• 3.1. Regional- och sammanhållningspolitiken
• 3.1.1. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
• 3.1.2. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)
• 3.1.3. Sammanhållningsfonden
• 3.1.4. Solidaritetsfonden
• 3.1.5. Europeiskt territoriellt samarbete
• 3.1.6. Den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts)
• 3.1.7. De yttersta randområdena
• 3.1.8. Peace-programmet för Nordirland
• 3.1.9. Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS)
• 3.1.10. Fonden för en rättvis omställning
• 3.1.11. Återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU)
• 3.2. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)
• 3.2.1. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och fördraget
• 3.2.2. Finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken
• 3.2.3. Den gemensamma jordbrukspolitiken: instrument och reformer
• 3.2.4. Den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare: I – Den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter
• 3.2.5. Den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare: II – Direktstöd för jordbrukare
• 3.2.6. Den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare: landsbygdsutvecklingspolitik
• 3.2.7. Jordbruksavtal inom ramen för WTO
• 3.2.8. Doharundan och jordbruket
• 3.2.9. På väg mot den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020
• 3.2.10. Den gemensamma jordbrukspolitiken i siffror
• 3.2.11. EU och skogarna
• 3.3. Den gemensamma fiskeripolitiken
• 3.3.1. Den gemensamma fiskeripolitiken: ursprung och utveckling
• 3.3.2. EU:s fiskeriförvaltning
• 3.3.3. Fiskekontroll och fisketillsyn
• 3.3.4. Strukturstöd för fisket
• 3.3.5. Den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter
• 3.3.6. Internationella förbindelser inom fisket
• 3.3.7. Vattenbruksproduktionen i Europeiska unionen
• 3.3.8. Europeiska unionens integrerade havspolitik
• 3.3.9. Det europeiska fisket i siffror
• 3.4. Transport- och turismpolitiken
• 3.4.1. Den gemensamma transportpolitiken: Översikt
• 3.4.2. Vägtransport: internationella vägtransporter och cabotage
• 3.4.3. Transporter på väg: harmonisering av lagstiftning
• 3.4.4. Vägtransport: trafik- och säkerhetsbestämmelser
• 3.4.5. Järnvägstransport
• 3.4.6. Lufttransport: Marknadsregler
• 3.4.7. Lufttransporter: Luftfartsskyddet inom den civila luftfarten
• 3.4.8. Lufttransporter: Det gemensamma europeiska luftrummet
• 3.4.9. Lufttransport: Säkerhet
• 3.4.10. Sjöfart: strategiska riktlinjer
• 3.4.11. Sjöfart: trafik- och säkerhetsbestämmelser
• 3.4.12. Turism
• 3.5. Transeuropeiska nät för transport-, telekommunikations- och energisektorerna
• 3.5.1. Transeuropeiska nät – riktlinjer
• 3.5.2. Finansiering av de transeuropeiska näten
• 3.6. Kultur, utbildning och idrott
• 3.6.1. Kultur
• 3.6.2. Den audiovisuella politiken och mediepolitiken
• 3.6.3. Allmän och yrkesinriktad utbildning
• 3.6.4. Högre utbildning
• 3.6.5. Ungdomar
• 3.6.6. Språkpolitiken
• 3.6.7. Idrott
• 3.6.8. Kommunikationspolitiken

• 4.1. Enskilda och kollektiva rättigheter
• 4.1.1. Unionsmedborgarna och deras rättigheter
• 4.1.2. Värdena i artikel 2 i EU-fördraget och skyddet av dem i EU
• 4.1.3. Fri rörlighet för personer
• 4.1.4. Rätten att göra framställningar
• 4.1.5. EU:s medborgarinitiativ
• 4.2. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa
• 4.2.1. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa: allmänna aspekter
• 4.2.2. Asylpolitiken
• 4.2.3. Invandringspolitiken
• 4.2.4. Förvaltning av de yttre gränserna
• 4.2.5. Civilrättsligt samarbete
• 4.2.6. Straffrättsligt samarbete
• 4.2.7. Polissamarbete
• 4.2.8. Skydd av personuppgifter

• 5.1. Politiken för yttre förbindelser
• 5.1.1. Utrikespolitiken: mål, instrument och resultat
• 5.1.2. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
• 5.2. Utrikeshandelsförbindelser
• 5.2.1. Europeiska unionen och dess handelspartner
• 5.2.2. Europeiska unionen och Världshandelsorganisationen
• 5.2.3. Handelsordningar som är tillämpliga på utvecklingsländer
• 5.3. Utvecklingspolitiken
• 5.3.1. Allmän översikt över utvecklingspolitiken
• 5.3.2. Humanitärt bistånd
• 5.4. Mänskliga rättigheter och demokrati
• 5.4.1. Mänskliga rättigheter
• 5.4.2. Att främja demokrati och övervaka val
• 5.5. Utvidgning av unionen och unionens grannskap
• 5.5.1. Unionens utvidgning
• 5.5.2. Västra Balkan
• 5.5.3. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Schweiz och Norden
• 5.5.4. Den europeiska grannskapspolitiken
• 5.5.5. Tre länder i det östliga partnerskapet: Ukraina, Moldavien och Belarus
• 5.5.6. Tre länder i det östliga partnerskapet i Sydkaukasien
• 5.5.7. Sydliga partner
• 5.6. Förbindelser med andra länder än grannländer
• 5.6.1. De transatlantiska förbindelserna: USA och Kanada
• 5.6.2. Latinamerika och Västindien
• 5.6.3. Ryssland
• 5.6.4. Centralasien
• 5.6.5. Gulfstaterna, Iran, Irak och Jemen
• 5.6.6. Afrika
• 5.6.7. Sydasien
• 5.6.8. Östasien
• 5.6.9. Sydostasien
• 5.6.10. Stillahavsområdet