9:e valperioden Alessandra BASSO

. – Vi svenska socialdemokrater valde att avstå i voteringen om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
Betänkandet understryker nya och framväxande hot som utgår från statliga och icke-statliga aktörer i en multipolär värld, såsom terrorism, den ökade förekomsten av auktoritära styren, hybridhot, såsom it-attacker, desinformation och utländsk inblandning. Betänkandet betonar en ökad militarisering i världen, med tilltagande global maktkonkurrens och geopolitiska spänningar, minskade nedrustningsinsatser och internationella vapenkontrollsystem, spridning av massförstörelsevapen, kärnvapen, och användning av kemiska vapen.
Betänkandet noterar en situation av instabilitet och oförutsebarhet vid unionens gränser och i dess närmaste grannskap. Den ryska aggressionen mot Ukraina och Georgien utgör ett direkt och indirekt hot mot den europeiska säkerhetsordningen. Därför understryker betänkandet att ett aktivt engagemang i unionens grannskap ligger i EU:s intresse. Betänkandet noterar med oro den tilltagande militariseringen på Krimhalvön och Ryska federationens försök att destabilisera området kring Svarta havet. EU bör stå upp för folkrätten som det gemensamma regelsystem världens stater har kommit överens om, inklusive varje stats suveräna likställighet och territoriella integritet.
I linje med betänkandet anser vi att EU:s röst i utrikes- och säkerhetspolitiken behöver stärkas. Unionen bör kunna agera när stater begår övergrepp mot sina egna befolkningar, eller hotar grannländer med vapen och ekonomiska påtryckningar. Genom att slopa kravet på enhällighet inom vissa områden av utrikespolitiken kan EU agera snabbare och tydligare. Vi behöver också stärka vår förmåga att klara vår egen säkerhet. Men säkerhet kan inte byggas ensidigt. Fördjupade relationer med andra, även utanför EU, är en förutsättning för att vi ska kunna skapa en säker värld och gemensam säkerhet.
Vi vänder oss dock emot betänkandets skrivningar om genomförandet av ”ett gemensamt europeiskt försvar” samt en ”verklig europeisk försvarsunion”. Den svenska försvarspolitiska inriktningen innebär att vi bygger säkerhet tillsammans med andra. Vi förordar dock inte en militär utveckling inom EU som för tankarna till någon slags gemensam armé. Den snabbinsatsstyrka som förordas i betänkandet får anses duplicera EU:s existerande stridsgrupper.
Vidare understryker betänkandet att behovet av att systematiskt ta hänsyn till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens bidrag till EU:s strategiska autonomi. Försvarstekniska samarbeten och forskning bör fortsatt stödjas men det får inte ske på bekostnad av mindre medlemsstater, inklusive svensk försvarsindustri, som bidrar till att säkerställa Sveriges militära alliansfrihet. EU bör fortsatt värna unionens grundläggande principer som öppenhet, innovation och frihandel.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att avstå i voteringen om jordbruksutskottets genomföranderapport om produktionsdjurens välbefinnande, samt att stödja den alternativa rapporten som tidigare antagits av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
Det alternativa förslaget konstaterar brister i EU-direktiven om produktionsdjurens välbefinnande och bedömer att de är föråldrade, ofta otillräckliga och saknar artspecifikt skydd för vissa arter såsom mjölkkor, slaktkycklingar och avelshöns, kaniner, får och kalkoner. Rapporten uppmanar kommissionen att se över lagstiftningen om djurs välbefinnande och hälsa, samt säkerställa att kraven är tydliga, exakta och ändamålsenliga när det gäller att skydda produktionsdjur i samband med födseln, uppfödning, transport och slakt.
Vidare betonar rapporten att det i direktivet om värphöns och direktivet om kalvar har funnits en kombination av undantag, vaga villkor och en avsaknad av särskilt skydd i EU-lagstiftningen parallellt med olika nationella regler, vilket har snedvridit konkurrensen på den inre marknaden. Rapporten framhåller att ohälsosam kost med för mycket salt, socker, fett och animaliskt protein utgör viktiga riskfaktorer för sjukdom och dödlighet i EU. En hållbar kost med mer växtbaserade livsmedel och med färre animaliska livsmedel kan bidra positivt till den globala hälsan, klimatet och miljön, och innebära att målen i den gröna given och Parisavtalet uppnås snabbare.
Jordbruksutskottets rapport fastslår i sin tur att investeringar i bättre djurskydd leder till ökade produktionskostnader och en ökad arbetsbörda för uppfödarna, oavsett vilken sorts uppfödning det rör sig om, och ytterligare offentliga stöd från EU:s jordbrukspolitik för investeringar i djurskydd efterfrågas. Inkomststödet i pelare I för åren 2023–2027 kräver dock en öronmärkning på minst 25 procent för miljö, klimat och djurens välbefinnande. Dessutom öronmärks minst 35 procent i pelare I (landsbygdsfonden) gällande satsningar inom miljö, klimat, och djurens välbefinnande. Dessa stöd torde stimulera till ytterligare investeringar i bättre djurskydd 2023–2027, samtidigt som jordbrukarnas absorptionsförmåga för stöd till djurens välbefinnande bör säkerställas.
Jordbruksutskottet anser att åtgärder för bättre djurens välbefinnande kan vara kontraproduktiva och undergräva hållbarhetsaspekter såsom hälsa och säkerhet, bekämpning av antimikrobiell resistens samt insatser för att minska växthusgasutsläppen. Vi delar inte utskottets bild om att det föreligger en målkonflikt mellan skärpta djurskyddsregler i EU och klimat och hälsa. Istället bör skärpningar av EU:s djurskyddslagstiftning kunna utformas på ett sådant sätt att produktionsdjurens välbefinnande säkerställs, samtidigt som miljö, klimat, och hälsa, samt jordbrukarnas konkurrenskraft beaktas och värnas.