I detta faktablad förklaras EU:s stödjande roll inom ungdomspolitiken. Här presenteras EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och dess tre pelare – engagera, sammanföra och stärka – som genomförs med hjälp av flaggskeppsprogram som Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och ungdomsgarantin. Här beskrivs också Europaparlamentets roll när det gäller att utforma åtgärder för skydd av barn, säkerhet på nätet för minderåriga och de mekanismer som ger ungdomar en direkt röst i EU:s beslutsfattande.

Rättslig grund

Artiklarna 6, 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är den rättsliga grunden för EU:s åtgärder på ungdomsområdet.

  • I artikel 6 står det att ”unionen ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder” och att områdena för dessa åtgärder på europeisk nivå ska vara bland annat utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott.
  • I artikel 165 anges att EU:s insatser ska syfta till att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyten och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.
  • Genom artikel 166 kan EU genomföra en yrkesutbildningspolitik som understödjer och kompletterar medlemsstaternas insatser.
  • I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs skydd av barn och unga.

    • I artikel 24 i stadgan erkänns barnets rättigheter med bland annat rätten till skydd och omvårdnad samt rätten att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
    • I artikel 32 fastställs förbudet mot barnarbete och skyddet av ungdomar i arbetslivet.
    • Mål

      Ungdomspolitiken är ett nationellt politikområde. EU:s åtgärder syftar därför till att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder. EU:s nuvarande ungdomsstrategi innehåller en förteckning över mål som ska uppnås under perioden 2019–2027:

      • Ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, stödja deras personliga utveckling och bygga upp deras motståndskraft. EU bidrar till detta mål genom sina flaggskeppsprogram, som syftar till att ge ungdomar möjlighet till volontärarbete och lärande över gränserna som främjar självständighet och lägger grunden för livslångt lärande.
      • Uppmuntra ungdomar och ge dem de nödvändiga resurserna för att bli aktiva medborgare. EU främjar ungdomars samhällsengagemang och demokratiska deltagande, särskilt genom mekanismer som främjar dialog, icke-formellt lärande och ungdomsledda initiativ på lokal, nationell och europeisk nivå. För att uppnå detta mål har EU bland annat vidtagit åtgärder för att stödja utvecklingen av de elva europeiska ungdomsmålen genom EU:s ungdomsdialog.
      • Förbättra politiska beslut som påverkar unga människor, särskilt när det gäller sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering. Detta gör EU genom att främja en sektorsövergripande strategi och integrera ungdomsfrågor i alla relevanta politikområden.
      • Bidra till att utrota ungdomsfattigdom och alla former av diskriminering och främja social inkludering. Genom sina finansieringsprogram stöder EU medlemsstaterna i antagandet av en övergripande strategi som till exempel bör inbegripa stöd till sysselsättning, inkluderande utbildning och riktade åtgärder för ungdomar med begränsade möjligheter. Syftet är att minska ojämlikheten och säkerställa lika deltagande i samhället.
      • Resultat

        A. Strategisk ram

        EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 bygger på en resolution med samma namn som rådet offentliggjorde 2018. Strategin är inriktad på följande tre kärnområden:

        • Engagera: genom att få ungdomar att delta aktivt i samhället och det demokratiska livet, främst genom EU:s ungdomsdialog, som möjliggör strukturerade utbyten mellan ungdomar, ungdomsorganisationer och beslutsfattare på alla nivåer.
        • Sammanföra: genom att föra samman ungdomar i och utanför EU med hjälp av volontärarbete, rörlighet i utbildningssyfte och erfarenheter som främjar solidaritet och interkulturell förståelse, främst genom deltagande i flaggskeppsprogrammen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.
        • Stärka: genom att stödja ungdomars egenmakt genom kvalitet, innovation i och erkännande av ungdomsarbete i enlighet med den europeiska agendan för ungdomsarbete.
        • Som en del av denna strategi utsåg kommissionen i juni 2021 för första gången en EU-samordnare för ungdomsfrågor, vars roll är att stärka det sektorsövergripande samarbetet inom kommissionen. Dessutom ger ordförandens ungdomsråd, som lanserades av kommissionen i juli 2025, ungdomar en direkt roll när det gäller att komma med råd om viktiga EU-initiativ, däribland klimatåtgärder, den digitala omställningen och social inkludering.

          B. EU-finansiering för ungdomsprogram

          1. Erasmus+

          Erasmus+ är EU:s flaggskeppsprogram för finansiering av stöd till utbildning, ungdomar och idrott och ger unga möjlighet att studera, utbilda sig och jobba som volontär utomlands. För perioden 2021–2027 anslås 10,3 % av Erasmus+ budget – mer än 2,5 miljarder euro – till verksamhet på ungdomsområdet.

          DiscoverEU integrerades i Erasmus+ ungdomsdel 2021. Det här initiativet ger 18-åringar möjlighet att utforska Europa i upp till en månad och främjar lärande genom resor och interkulturellt utbyte. En särskild budget på 700 miljoner euro har anslagits till initiativet för perioden 2021–2027.

          2. Europeiska solidaritetskåren

          Europeiska solidaritetskåren lanserades i oktober 2018 och är ett initiativ som syftar till att främja solidaritet, volontärarbete och samhällsengagemang bland ungdomar. Initiativet ger ungdomar möjlighet att delta i samhällsbaserade projekt i hela Europa och arbeta med sociala utmaningar som inkludering, klimatåtgärder och humanitärt bistånd. Initiativet har en budget på 1 miljard euro för perioden 2021–2027 och stöder både enskilt volontärarbete och solidaritetsprojekt som initieras av ungdomsorganisationer eller informella grupper.

          C. Andra EU-initiativ

          1. Den förstärkta ungdomsgarantin

          Ungdomsgarantin inrättades 2013 och är ett program som gör det möjligt för unga att få ett högkvalitativt erbjudande om anställning, vidareutbildning, en lärlingsplats eller en praktikplats inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. Eftersom programmet har varit framgångsrikt stärktes det 2020 genom rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti.

          2. Ungdomar och medier

          Onlineteknik kan utgöra en mycket bra möjlighet till digitalt lärande och deltagande i den offentliga debatten för barn och ungdomar. Barn är dock särskilt sårbara för den moderna teknikens potentiella skadeverkningar. Direktivet om audiovisuella medietjänster garanterar minderåriga skydd från skadligt innehåll som kan skada deras utveckling, oavsett om det tillhandahålls av traditionella sändningstjänster eller beställtjänster (se faktablad 4.3.2 om audiovisuell politik och mediepolitik).

          3. Europeiska ungdomsportalen

          Europeiska ungdomsportalen är en webbplats som hjälper ungdomar runtom i Europa att upptäcka alla de möjligheter som EU erbjuder inom flera olika områden (volontärarbete, jobb, lärlingsplatser, kultur och kreativitet osv.).

          4. Europeiska ungdomsveckan

          Vartannat år anordnar kommissionen tillsammans med parlamentet Europeiska ungdomsveckan, vars syfte är att erbjuda ungdomar evenemang och aktiviteter i alla länder som deltar i Erasmus+ och att presentera de olika möjligheter till rörlighet som finns för dem i EU.

          5. Europaåret för ungdomar 2022

          Den 22 december 2021 antog Europaparlamentet och rådet beslut (EU) 2021/2316 om ett Europaår för ungdomar (2022). Det övergripande målet var att stärka EU:s, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser, tillsammans med aktörer i det civila samhället, för att ge egenmakt åt, uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar, inbegripet unga med begränsade möjligheter. I sin resolution av den 24 november 2022 om arvet från Europaåret för ungdomar 2022 insisterade parlamentet på att ungdomars perspektiv skulle integreras i alla politikområden och att ungdomars deltagande bör fortsätta att vara en prioritering i EU:s beslutsfattande. I januari 2024 lanserade kommissionen ”ungdomskontrollen”, som är ett verktyg utformat för att säkerställa att man systematiskt tar noga hänsyn till hur EU:s politik påverkar unga.

          6. Europeiska ungdomshuvudstaden

          2009 inrättade Europeiska ungdomsforumetinitiativet Europeiska ungdomshuvudstaden. Varje år väljs en europeisk stad ut till Europeisk ungdomshuvudstad, som får möjlighet att lyfta fram innovativa initiativ som lanserats av och för ungdomar.

          7. Tävlingen Youth4Regions

          Tävlingen Youth4Regions riktar sig till unga journalister som är intresserade av EU:s regionalpolitik. Vinnarna av tävlingen kan få utbildning i EU-frågor och handledning av erfarna journalister samt få möjlighet att delta i kommissionens pressresor till medlemsstaterna.

          8. Ungdomshandlingsplanen

          Den 4 oktober 2022 informerade kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om ungdomshandlingsplanen för 2022–2027. Syftet med handlingsplanen är att engagera ungdomar i hela världen i EU:s yttre åtgärder. Den 28 november 2022 antog rådet sina slutsatser om planen att stödja ungdomars deltagande i beslutsfattande runtom i världen genom att öka deras deltagande och engagemang i internationella forum och anslå nödvändiga resurser, med fokus på skydd av unga aktivister samt egenmakt, hälso- och sjukvård och rörlighet för unga.

          9. Politiska åtgärder till skydd av barn

          Den 15 februari 2011 antog kommissionen meddelandet En EU-agenda för barns rättigheter. Där bekräftas alla EU-institutioners och medlemsstaters åtagande att främja, skydda och respektera barnets rättigheter i all relevant EU-politik och att omsätta detta åtagande i konkreta åtgärder. Parlamentet har sedan dess utsett en samordnare för barns rättigheter för att se till att detta åtagande inkluderas i EU:s politik och lagstiftning. Till prioriteringarna hör

          • leksakers säkerhet,
          • förbättra datorspels säkerhet,
          • säkrare internet för barn och förebyggande av sexuella övergrepp mot barn på nätet,
          • hälsosamma kostvanor i skolan,
          • den europeiska barngarantin för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning,
          • utrota barnarbete,
          • bekämpa människohandel,
          • barns psykiska och känslomässiga hälsa.
          • 2016 antog parlamentet och rådet ett direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden i syfte att säkerställa att barn kan förstå och följa rättsliga förfaranden, utöva sin rätt till en rättvis rättegång och ta del av åtgärder som förhindrar att de återfaller i brott och stöder deras anpassning i samhället.

            Barns rättigheter och förebyggande av våld mot barn och andra utsatta grupper stöds också genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden för perioden 2021–2027.

            Den 24 mars 2021 antog kommissionen meddelandet EU:s strategi för barnets rättigheter, som fastställer EU:s ambition att säkerställa bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och välbefinnande, både inom och utanför EU.

            Genomförandet av EU:s politiska åtgärder till skydd av barn stöds av mekanismer såsom Europeiska forumet för barnets rättigheter, EU-plattformen för barns delaktighet och EU:s nätverk för barns rättigheter samt ett antal finansieringsinstrument som används för att skydda och främja barnets rättigheter.

            Europaparlamentets roll

            Parlamentet stöder initiativ som uppmuntrar unga att genomföra europeiska projekt. Tillsammans med stiftelsen för Aachens internationella Karlspris inrättade parlamentet år 2008 Europeiska Karlspriset för ungdomar, som delas ut varje år till projekt som främjar europeisk och internationell förståelse. Parlamentet driver också utbildningsprogrammen ambassadörsskola och Euroscola för att bidra till att förbättra unga människors kunskap om EU:s demokrati och värden.

            För att stimulera ett aktivt medborgarskap och involvera unga i sin verksamhet inrättade parlamentet 2014 det europeiska ungdomsevenemanget (EYE), som anordnas vartannat år i Strasbourg. I samma anda utvecklades webbplatsen Youth Hub som en plattform som syftar till att sammanföra ungdomar, utbyta idéer och visa upp ungdomsledda initiativ, och som utgör ett utrymme för fortlöpande dialog och presentation av möjligheter utöver själva EYE.

            Parlamentet har också tagit upp covid-19-pandemins inverkan på ungdomar och idrott och antog den 10 februari 2021 en resolution som belyser de utmaningar som unga står inför. Den 13 september 2022 antog parlamentet en resolution om effekterna av covid-19-stängningar av ungdomsverksamhet för barn och ungdomar i EU. I denna belyste man hur ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande hade försämrats under pandemin och efterlyste ett helhetsgrepp på EU-nivå, som bland annat omfattar investeringar i ökad medvetenhet och tillgång till psykologiska stödtjänster.

            Den 18 maj 2021 antog Europaparlamentet och rådet programmet för Europeiska solidaritetskåren för perioden 2021–2027. Programmet har en särskild budget på över 1 miljard euro, och omkring 350 000 ungdomar kommer att kunna delta. Parlamentet insisterade på att programmet skulle göras mer tillgängligt och inkluderande för ungdomar, även för dem med begränsade möjligheter.

            Den 21 november 2023 antog parlamentet sin halvtidsutvärdering av programmet för Europeiska solidaritetskåren och efterlyste då en fördubbling av anslagen till nästa cykel för att tillgodose efterfrågan på deltagande. Dessutom betonade parlamentsledamöterna behovet av att öka medvetenheten om programmet, eftersom dess synlighet fortfarande är begränsad. För EU:s budget för 2028–2034 har kommissionen föreslagit att den europeiska solidaritetskåren ska slås samman med Erasmus+ och att den sammanlagda budgeten ska vara cirka 40 miljarder euro.

            Den 5 oktober 2023 antog parlamentet en resolution om den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+). Denna strategi säkerställer att barn och ungdomar skyddas, respekteras och får egenmakt på nätet under det nya digitala decenniet. Parlamentet betonade vikten av digital utbildning för säkerheten på nätet och efterlyste en europeisk strategi för att ta itu med mobbning och nätmobbning i skolor.

            Parlamentet håller också på att utarbeta genomföranderapporter om EU:s ungdomsstrategi och ungdomsgarantin, som förväntas offentliggöras i mitten av 2026. Preliminära resultat tyder på konkreta framsteg när det gäller ungdomars delaktighet. Framför allt har det anordnats 28 politiska dialoger med ungdomar, lanserats en interaktionsplattform på nätet och inrättats ett ungdomsråd. En viktig faktor framöver kommer att vara att bättre samordna ungdomsmål, ungdomskontroller och sektorspecifik politik, samt att vidta åtgärder för att bredda integrationen med inriktning på ungdomar i landsbygdsområden, unga med invandrarbakgrund, unga som inte deltar i organiserad verksamhet, såsom ungdomsgrupper, klubbar eller fritidsaktiviteter samt unga som varken arbetar eller studerar.

            Utskottet för kultur och utbildning håller för närvarande på att utarbeta ett initiativbetänkande med titeln Sociala mediers och onlinemiljöns inverkan på unga, som förväntas offentliggöras under våren 2026.

            Detta faktablad har utarbetats av Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgare, jämlikhet och kultur. Mer information finns på webbplatsen för utskottet för kultur och utbildning.

             

            Léanne Emma Clara COSTES / Denise CHIRCOP