I detta faktablad förklaras EU:s stödjande roll på utbildningsområdet. Det innehåller information om de viktigaste politiska ramarna och flaggskeppsprogrammen för europeiskt samarbete på detta område. Att uppmuntra till rörlighet bland studerande och personal, verka för ett ömsesidigt erkännande av examensbevis och perioder av utlandsstudier och främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter hör till de främsta målen för EU:s utbildningspolitik.

Rättslig grund

Utbildning erkändes formellt som ett område som omfattas av EU:s behörighet genom Maastrichtfördraget från 1992. EU:s befogenheter beskrivs i de nedanstående artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

  • I artikel 6 står det att ”unionen ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder” och att ”områdena för dessa åtgärder … på europeisk nivå [ska] vara […] utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott ”.
  • Artikel 9 kan beskrivas som en övergripande ”social klausul” och lyder så här: ”Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor”.
  • I artikel 165.1 anges det att ”unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald”.
  • I artikel 165.2 fastslås det att ”målen för unionens insatser ska vara att
    • utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen […],
    • främja rörligheten för studerande och lärare, bl.a. genom att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider,
    • främja samarbete mellan utbildningsanstalter; utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som är gemensamma för medlemsstaternas utbildningssystem,
    • främja utvecklingen av distansundervisning”. […]
    • Tack vare artikel 166 kan EU kan bedriva en yrkesutbildningspolitik som stöder och kompletterar medlemsstaternas insatser. Enligt den artikeln har EU i uppgift att underlätta tillträde till yrkesutbildning och främja rörligheten för yrkeslärare och för elever i sådan utbildning, särskilt yngre personer.
    • Artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna slår i sin tur fast att ”var och en har rätt till utbildning”.

      Mål

      A. Det europeiska utbildningsområdet

      Den 30 september 2020 antog kommissionen ett meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, där man skissade upp hur man skulle gå tillväga för att höja EU-invånarnas utbildningsnivå och att ge dem en starkare känsla av samhörighet med EU. Det europeiska utbildningsområdet bygger på sex dimensioner: kvalitet på utbildningen, inkludering, den gröna och den digitala omställningen, lärare och utbildare, högre utbildning och den geopolitiska dimensionen. I februari 2021 antog rådet en resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030), med en lista över mål som ska uppnås under de närmaste åren:

      • Andelen 15-åringar med svaga färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap bör vara lägre än 15 % senast 2030 (andel år 2022: 26,25 % för läsning, 29,5 % för matematik och 24,2 % för naturvetenskap).
      • Andelen åttondeklassare med svaga färdigheter i datorkunskap och informationskompetens bör vara lägre än 15 % senast 2030 (andel år 2023: 43 %).
      • Senast 2030 bör minst 96 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart delta i barnomsorg (andel år 2023: 94,6 %).
      • Senast 2030 bör andelen unga med högst grundskoleutbildning vara lägre än 9 % (andel år 2024: 9,3 %).
      • Andelen personer i åldern 25–34 år med eftergymnasial utbildning bör vara minst 45 % senast 2030 (andel år 2024: 44,1 %).
      • Andelen nyutexaminerade från en yrkesutbildning som fått delta i arbetsplatsförlagt lärande under sin yrkesutbildning skulle vara minst 60 % senast 2025 (andel år 2023: 65,6 %).
      • Senast 2025 skulle minst 47 % av de vuxna i åldersgruppen 25–64 år ha deltagit i lärande under de senaste 12 månaderna (andel år 2022: 46,6 %).
      • I juli 2025 offentliggjorde kommissionen en interimsutvärdering av den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning 2021–2030, där man konstaterade att medlemsstaternas samarbete kring gemensamma prioriteringar hade gett tidiga positiva resultat, bland annat framsteg när det gäller rörlighet inom högre utbildning, inkluderande och digital utbildning och initiativet Europauniversitet. Kommissionen såg dock även en del utmaningar och rekommenderade vissa förbättringar, till exempel att man ska klargöra vilka de strategiska prioriteringarna är, stärka kopplingarna mellan olika utbildningssektorer, förbättra övervakningen och stärka samverkanseffekterna med andra europeiska områden som exempelvis forskning.

        B. Bolognaprocessen

        Utöver medlemsstaternas egna initiativ ger EU också aktivt stöd till prioriteringarna inom Bolognaprocessen, genom vilken man sedan starten 1999 arbetat för mer jämförbara, kompatibla och enhetliga system för högre utbildning i Europa och grannregionerna. Detta arbete kulminerade i att det inrättades ett europeiskt område för högre utbildning genom Budapest-Wiendeklarationen, som antogs vid ministerkonferensen i mars 2010. I dag är 49 länder medlemmar i det europeiska området för högre utbildning.

        C. Den nya EU-agendan för högre utbildning

        Under 2017 offentliggjorde kommissionen meddelandet En ny agenda för högre utbildning, där fokus ligger på fyra prioriterade uppgifter, nämligen att

        • anpassa kompetensutvecklingen inom den högre utbildningen till behoven på arbetsmarknaden,
        • göra den högre utbildningen mer tillgänglig, mer inkluderande och mer närvarande i samhället,
        • öka innovationskapaciteten inom systemen för högre utbildning,
        • göra systemen för högre utbildning mer ändamålsenliga och effektiva.
        • Resultat

          A. Erasmus+

          Erasmus+ är EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott för perioden 2021–2027. Dess övergripande mål är att

          • stödja enskildas utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utveckling genom livslångt lärande,
          • på det sättet bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning av hög kvalitet och social sammanhållning, en starkare europeisk identitet och ett aktivt medborgarskap,
          • skapa ett europeiskt område för utbildning och underlätta europeiskt strategiskt samarbete på utbildningsområdet och dess underliggande sektorsspecifika dagordningar,
          • stärka det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för EU:s ungdomsstrategi för 2019–2027,
          • utveckla idrottens europeiska dimension.
          • Det har fastställts ett antal programområden för uppnåendet av de övergripande målen.

            • Programområde 1: Enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte.
            • Programområde 2: Samarbete mellan institutioner och utbyte av bästa praxis.
            • Programområde 3: Stöd till politiska reformer.
            • Högre utbildning intar en särställning inom Erasmus+. Minst 34,6 % av programmets totala budget ska anslås till högre utbildning. Erasmus+ stöder rörlighet bland studerande och personal inom högre utbildning och finansierar även gemensamma masterexamina inom ramen för Erasmus Mundus.

              Under 2018 lanserades initiativet Europauniversitet, som stöder inrättandet av gränsöverskridande nätverk av högre utbildningsanstalter i Europa. Syftet är att utveckla ett långsiktigt strukturellt, strategiskt och hållbart samarbete mellan de högre utbildningsanstalterna. Tack vare dessa allianser kan studenterna ta ut en examen genom att kombinera studier i flera europeiska länder. Det finns nu 73 europeiska universitetsallianser i 36 länder.

              Den 22 oktober 2021 antog kommissionen en ny ram för inkluderingsåtgärder för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren 2021–2027. Målsättningen är att underlätta tillträdet för personer med sämre förutsättningar och att undanröja eventuella hinder för deltagande. Ramen utgör ett stöd för yrkesutbildningsanordnare som vill organisera läranderörlighet för studerande och personal. Samarbete är också en grundpelare i den nya ramen och inbegriper småskaliga partnerskap, vilket breddar tillträdet till programmet.

              I juli 2025 offentliggjorde kommissionen sin halvtidsutvärdering av Erasmus+ 2021–2027 och slututvärderingen av Erasmus+ 2014–2020. Fram till 2023 hade fler än 1,6 miljoner enskilda deltagare och 77 000 organisationer deltagit i programmet. Programmets övergripande prioriteringar – särskilt inkludering och mångfald, digital omställning och den gröna omställningen – har visat sig vara effektiva. Nästan en tredjedel av alla resor har gjorts via grönare transportmedel och många deltagare uppger att de förbättrat sina digitala färdigheter och blivit mer miljömedvetna.

              Parallellt med detta innehåller förslaget till förordning om Erasmus+ för 2028–2034 en föreslagen budget på cirka 40,8 miljarder euro.

              B. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder

              Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna stöder rörlighet och fortbildning för forskare. De utgör en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa (2021–2027), och är uppdelade i fem delåtgärder. Inom den högre utbildningen har Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna blivit EU:s främsta program för forskarutbildning. Horisont Europa anslår en budget på cirka 6,6 miljarder euro till Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.

              C. Samarbete på området högre utbildning

              I april 2022 antog rådet slutsatser om en EU-strategi för att stärka lärosäten för Europas framtid och en rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete inom högre utbildning. Avsikten var att hjälpa europeiska högre utbildningsanstalter att hitta sitt sätt att bidra till hållbara och resilienta ekonomier och att intensifiera och utvidga det gränsöverskridande samarbetet.

              I mars 2024 antog kommissionen ett paket med förslag för den högre utbildningen i Europa med en plan för djupare och bredare gränsöverskridande samarbete mellan högre utbildningsanstalter. Efter detta paket med förslag följde sedan en rekommendation från rådet av den 25 november 2024 om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning, där man beskriver olika sätt att förbättra villkoren för akademisk personal och stärka den högre utbildningen och dess roll i samhället. Sedan, den 12 maj 2025, avgav rådet ytterligare en rekommendation och en kompletterande resolution. I rekommendationen ställer rådet upp gemensamma europeiska kriterier och kvalitetssäkringsmetoder för gemensamma program, medan resolutionen innehåller skrivningar om en stegvis strategi för införande, övervakning och utvärdering av en kvalitetsmärkning, som är tänkt att ligga till grund för ett framtida politiskt beslut om att inrätta en gemensam europeisk examen.

              D. Kompetensunionen

              Den 18 april 2018 antog Europaparlamentet och rådet beslut (EU) 2018/646 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass).

              I mars 2025 lanserade kommissionen kompetensunionen, en strategisk ram för att förse människor i EU med den kompetens som krävs för en grön, digital och konkurrenskraftig ekonomi. Tonvikten ligger på grundläggande färdigheter (läsning, matematik, naturvetenskap och digital kompetens), utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, livslång kompetenshöjning och omskolning (inklusive mikromeriter), möjligheten att överföra färdigheter och kvalifikationer mellan medlemsstaterna, insatser för att locka till sig och behålla kompetens och arbeta i riktning mot en europeisk examen/märkning och ett nytt examensbevis för yrkesutbildning. Dessutom skapas det nya styrningsverktyg (ett europeiskt observatorium för kompetensinventering och en högnivåstyrelse för kompetens), och man har fastställt olika mål för initiativet, till exempel att andelen personer med svaga färdigheter inom läs- och skrivkunnighet, matematik, naturvetenskap och digital kompetens ska vara lägre än 15 % senast 2030.

              Sedan 2019 har Erasmus+ finansierat 69 projekt för yrkeskunskapscentrum som

              • utvecklar modulära kursplaner och mikromeriter som är anpassade till arbetsmarknadens behov,
              • stärker samarbetet mellan yrkesutbildning, högre utbildning och näringslivet,
              • integrerar gröna och digitala färdigheter i utbildningsprogrammen,
              • banar väg för innovativa undervisningsmetoder, allt från AI-drivna verktyg till utmaningsbaserat lärande.
              • E. Andra insatser

                Under 2020 införde kommissionen det europeiska priset för innovativ undervisning för att lyfta fram det arbete som görs av lärare (och deras skolor) som utövar yrket på ett utomordentligt sätt. I samband med prisets femårsjubileum infördes det två nya kategorier: Europeiska utmärkelsen för språkprojekt och vuxenutbildning. Detta lärarinriktade initiativ kompletteras av andra initiativ inom Erasmus+:

                • Lärarakademier, som skapar europeiska partnerskap och främjar samarbete mellan institutioner för lärarutbildning och utbildningsanordnare i syfte att stödja lärare i början av yrkeslivet och stärka deras yrkesmässiga utveckling,
                • eTwinning, som är en internetgemenskap för skolor och som erbjuder lärare och elever i hela Europa en säker och kostnadsfri plattform där de kan samarbeta kring projekt, föra gruppdiskussioner och utveckla sina färdigheter.
                • Europaparlamentets roll

                  Parlamentet får allt större inflytande över EU-politiken på utbildningsområdet.

                  A. Erasmus+

                  I maj 2021 antog parlamentet och rådet förordningen om inrättande av Erasmus+-programmet för perioden 2021–2027 (förordning (EU) 2021/817). Med en budget på 26,6 miljarder euro (jämfört med 14,7 miljarder euro under den föregående perioden) är en uppgift för det rådande programmet att säkerställa lika möjligheter genom att förbättra tillgången för missgynnade grupper.

                  I sin resolution om genomförandet av inkluderingsåtgärder inom Erasmus+ under åren 2014–2020, som antogs den 23 juni 2022, drog parlamentet slutsatsen att inkludering visserligen fått en större plats inom programmet och hanterades på ett mer omfattande och målinriktat sätt än tidigare, men att det kvarstod betydande utmaningar och brister. Detta bekräftade behovet av att satsa mer på inkluderingsåtgärder i Erasmus+ 2021–2027, som genom sin rättsliga grund tydligt och klart har ”inkludering” som ett av sina viktigaste mål.

                  I januari 2024 antog parlamentet en resolution om genomförandet av det pågående Erasmus+ (2021–2027) som ett led i halvtidsutvärderingen av programmet. Parlamentet poängterade att Erasmus+ är ett mycket framgångsrikt program, men efterlyste ytterligare finansiering samt förenklingar för att förbättra tillträdet för studerande med begränsade möjligheter. Dessutom uppmanade parlamentet kommissionen att stärka programmets gröna och digitala komponenter i linje med handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

                  B. Andra specifika områden

                  Parlamentet hyser ett stort intresse för att diskutera och lyfta fram specifika utbildningsområden, vilket illustreras av följande exempel:

                  I sin resolution av den 25 mars 2021 om utformning av politiken för digital utbildning redogjorde parlamentet för sin ståndpunkt om kommissionens meddelande Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern. I mars 2023 offentliggjorde Europaparlamentets utredningstjänst en genomgång av läget i genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning. Utredningstjänsten belyste behovet av att åtgärda fortgående brister i digital kompetens, infrastruktur och inkludering för att säkerställa ett effektivt och rättvist genomslag av handlingsplanen i hela EU.

                  Parlamentet ansvarar för utbildningsprogrammen Europaparlamentets ambassadörsskolor och Euroscola, som syftar till att bidra till ökad medvetenhet om europeisk demokrati och europeiska värden. Den 6 april 2022 antog parlamentet en resolution om genomförande av insatser för medborgarutbildning. I denna uttryckte parlamentet oro över de stora variationerna i fråga om genomsnittliga medborgerliga kunskaper mellan och inom medlemsstaterna och lade fram flera rekommendationer för att komma till rätta med detta.

                  I sin resolution av den 11 november 2021 om det europeiska området för utbildning betonade parlamentet behovet av ett helhetsgrepp och gemensamma insatser samt vikten ur utbildningshänseende av att främja ett europeiskt område för utbildning med målet att ge EU:s invånare fler och bättre möjligheter till studier, praktik och arbete utomlands. Den 19 maj 2022 antog parlamentet en resolution om inrättande av det europeiska området för utbildning senast 2025, där det välkomnade kommissionens förslag om att ta fram en europeisk strategi för mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö. Alla dessa frågor ingick bland målen för att uppnå ett europeiskt område för utbildning senast 2025.

                  Den 11 september 2025 antog parlamentet också en resolution om sin vision för allianserna mellan Europauniversiteten, där man gav vägledning om dessa alliansers framtida utveckling, styrning och roll i fråga om att främja akademisk spetskompetens, rörlighet och en europeisk identitet.

                  C. Förslag till ändringar av fördragen

                  Den 22 november 2023 antog parlamentet en resolution om Europaparlamentets förslag till ändringar av fördragen. På utbildningsområdet uppmanade parlamentet EU att ta fram gemensamma mål och standarder för utbildning som främjar demokratiska värden och rättsstaten samt digital och ekonomisk kompetens. Dessutom uppmanade parlamentet EU att främja samarbete och samstämdhet mellan utbildningssystemen och samtidigt garantera kulturella traditioner och regional mångfald. Vidare uttryckte parlamentet en önskan om att EU ska utveckla gemensamma standarder för yrkesutbildning för att öka arbetstagarnas rörlighet. Parlamentet föreslog också att EU ska sträva efter att skydda och främja tillgången till kostnadsfri och allmän skolgång, institutionell och individuell akademisk frihet samt mänskliga rättigheter.

                  Detta faktablad har utarbetats av Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgare, jämlikhet och kultur. Mer information finns på webbplatsen för utskottet för kultur och utbildning.

                   

                  Léanne Emma Clara COSTES / Anastasia MITRONATSIOU