Europaparlamentets
verksamhet
Höjdpunkter 1999-2004

 
Europaparlamentet
Reform av EU
Utvidgningen
Medborgerliga rättigheter
Rättsliga och inrikes frågor
Asyl
Invandring
Bekämpning av organiserad brottslighet
Bekämpning av terrorism
Externa relationer
Miljö / Konsumentskydd
Transport / Regionalpolitik
Jordbruk och fiske
Ekonomi och valutafrågor
Sysselsättning och socialafrågor /
Kvinnors rättigheter
Inre marknaden / Industri / Energi / Forskning
 

EPP-ED PSE Group ELDR GUE/NGL The Greens| European Free Alliance UEN EDD/PDE


Med förenade krafter mot organiserad brottslighet

Gränserna i EU har avskaffats, vilket sätter fart på handel, industri och medborgarnas fria rörlighet. Det som däremot måste stoppas med alla tillgängliga medel är den organiserade brottsligheten, som på sitt eget sätt försöker dra nytta av att hela EU öppnats. Brottsliga sammanslutningar har nämligen upptäckt nya sätt att sköta sina olagliga affärer, till exempel nya metoder för penningtvätt och handel med mänskliga organ, men också nya metoder för att undgå straff. Här går friheten i EU dock för långt.

De avgörande styrmedlen i kampen mot penningtvätt är två EU-lagar. Den ena, som redan har genomförts i medlemsstaterna, förhindrar missbruk av det finansiella systemet och den andra syftar till att bredda samarbetet mellan tullmyndigheterna och på så sätt lägga hinder i vägen för olagliga finansiella transaktioner.

För att skydda det finansiella systemet mot olagliga transaktioner har direktivet mot penningtvätt från 1991 skärpts på viktiga punkter. Den nya ramlagen riktar sig numera inte endast mot penningtvätt i samband med narkotikahandel, utan mot all slags penningtvätt, medräknat för att finansiera terrorism. Till skillnad från det tidigare direktivet föreskriver det nya att flera personer som fastighetsmäklare, notarier eller försäljare av lyxvaror skall axla sitt ansvar om de misstänker sina kunder för penningtvätt i samband med transaktioner. Försäljarna kan välja att meddela sina kunder att uppgifter om dem har vidarebefordrats till myndigheterna. Detta var något som parlamentet och rådet enades om under förlikningsförfarandet.

När det gällde den omtvistade frågan om advokaters tystnadsplikt välkomnade parlamentsledamöterna den lösning som likaså antogs under förlikningsförfarandet: sekretessen skall bevaras, såvida juristerna inte är medvetna om att deras råd kommer att missbrukas för penningtvätt.

Fånga upp svarta pengar redan i tullen

Nära förknippat med direktivet om penningtvätt, som redan har trätt i kraft, är förslaget till en annan lag i kampen mot tvätt av pengar som skall komplettera det första direktivet genom stärkt samarbete mellan tullmyndigheterna vid EU:s yttre gränser. Enbart genom ökad insyn i det finansiella systemet kan man nämligen inte förhindra att stora summor pengar och många värdeföremål av tvivelaktigt ursprung dagligen förs in i och ut ur EU. I kommissionens ursprungliga förslag till ramlag fastställs det att den som vid inresa till eller utresa från gemenskapens tullområde för med sig kontanter till ett värde av minst 15 000 euro skall anmäla detta skriftligt.

Europaparlamentets ledamöter anser dock att en sådan anmälningsskyldighet inte är tillräckligt eftersom man bara kan ignorera den, lämna falska uppgifter eller föra ut kontanterna över gränsen i flera omgångar. Ledamöterna ville skärpa förslaget och göra det möjligt för EU:s medlemsstater att i stället för anmälningsskyldigheten införa en meddelandeplikt, alltså en plikt att lämna anmälan på begäran. En resande som medför kontanter till ett värde av minst 15 000 euro skulle således tvingas lämna upplysningar på en tulltjänstemans begäran. Den resande skulle dessutom vara tvungen att uppge varifrån medlen härstammar och vad de skall användas till. Möjligheten för medlemsstaterna att välja det ena eller andra förfarandet bör enligt ledamöterna innebära att lagstiftningen sker i form av ett direktiv och inte i form av en förordning.

Parlamentet krävde också att beslagtagna belopp i princip får kvarhållas i högst tre arbetsdagar. I de medlemsstater där den nationella lagstiftningen tillåter det får fristen förlängas till en månad, men bara en gång. Tullmyndigheternas uppgifter skall lagras i en databas hos den europeiska polismyndigheten Europol och uteslutande sättas in i kampen mot penningtvätt.

Dessutom uppmanade EU medlemsstaterna genom ett rådsbeslut att ömsesidigt förbättra informationsutbytet mellan sina centrala myndigheter när det gäller att övervaka misstänkta eller iögonfallande finansiella transaktioner. Vid stark misstanke om tvättning av pengar från olaglig verksamhet bör medlemsstaterna kunna gripa in snabbare.

Stoppa handeln med mänskliga organ och vävnader

Handeln med mänskliga organ och vävnader är en form av människohandel. För kriminella organisationer utgör den en god affär över gränserna. EU har beslutsamt förklarat krig mot denna allvarliga kränkning av de mänskliga rättigheterna och människovärdet. Enligt det rambeslut som planeras skall medlemsstaterna vara skyldiga att bestraffa brott som är relaterade till handeln med mänskliga organ och vävnader. Hit hör inte enbart avlägsnande och försäljning av kroppsdelar, utan också medhjälp vid transport, import, export och förvaring.

Transplantation av organ och vävnader blir olaglig från och med att professionella förmår eller till och med tvingar någon att t.ex. ge en njure genom att utnyttja den berörda personens ekonomiska nöd och erbjuda ett attraktivt pris för organet genom utpressning, eller genom att avlägsna kroppsdelar från en död person som aldrig hade gått med på att bli organgivare medan han eller hon levde.

Med sitt klara ja till förslaget till rambeslut mot handel med organ och vävnader gjorde Europaparlamentet sin ståndpunkt helt klar. Trots sitt ja krävde parlamentsledamöterna emellertid några viktiga ändringar. De ville införa en hänvisning till den risk som olaglig organhandel innebär för folkhälsan. Enligt parlamentet kan man knappast förvänta sig att personer som avlägsnar organ och vävnader under psykiskt eller ekonomiskt tryck eller t.o.m. under tvång kommer att lämna ärliga uppgifter om eventuella sjukdomar. Den som mottar sådana kroppsdelar utsätts därför för en enorm hälsorisk som i värsta fall kan vara livshotande.

För att inte misskreditera transplantation av organ och vävnader i sig höll parlamentarikerna fast vid att det planerade rambeslutet konsekvent skall hänföra sig till olaglig handel med organ och vävnader. Skillnaden till det lagliga transplantationssystemet bör vara klar. Den olagliga handeln blir dock inte olönsam för de maffialiknande organisationerna förrän man sätt kan tillhandahålla tillräckligt med organ och vävnader på laglig väg. Därför vill parlamentet göra medborgarna mer intresserade av att bli organgivare efter sin död. För att uppnå detta mål efterlyser de unionsomfattande informationskampanjer om denna fråga. Parlamentsledamöterna vill att det planerade beslutet, som skall antas i slutlig form av rådet, skall följas upp genom lämpliga nationella bestämmelser senast i slutet av 2004.

En europeisk arresteringsorder: snabbare och enklare åtgärder

När det gäller såväl penningtvätt, handel med människor och organ som terrorister har det sedan nyåret 2004 varit möjligt att utfärda en europeisk arresteringsorder. Genom den kan man enklare och snabbare utlämna misstänkta och brottslingar från en medlemsstat till en annan. För kunde det uppstå årslånga förseningar eftersom de enskilda staterna ofta inte erkände domstolsbesluten ömsesidigt och utlämningsförfarandena var både långa och komplicerade. Nu har förfarandet däremot förenklats i hela EU.

Sedan EU:s rambeslut trädde i kraft gäller arresteringsordern brottslingar som har dömts till minst fyra månaders fängelse och personer misstänkta för ett brott som bestraffas med minst ett års fängelse. Den europeiska arresteringsordern omfattar 32 brott, medräknat terrorism och människohandel, tagande av gisslan och beväpnat rån, våldtäkt och främlingshat. De rättsliga myndigheterna i samtliga medlemsstater skall erkänna en europeisk arresteringsorder som utfärdats av en annan medlemsstat – med så få kontroller som möjligt – och utlämna den berörda personen senast 90 dagar efter att han eller hon har anhållits.

Den 1 januari 2004 hade Belgien, Danmark, Irland, Finland, Portugal, Sverige, Spanien och Storbritannien införlivat detta rambeslut med den nationella lagstiftningen, och av de nya medlemsstaterna endast Ungern. För de nya staterna är tidsfristen lika med anslutningsdatumet den 1 maj 2004.



  
Föredragande:
  
Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar: Klaus-Heiner Lehne (EPP-ED, D)
En samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelsesenheter avseende utbyte av information: Klaus-Heiner Lehne (EPP-ED, D)
Förebyggande av penningtvätt genom tullsamarbete: Ingo Schmitt (EPP-ED, D)
Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader: Robert J.E. Evans (PES, UK)
En europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna: Graham R. Watson (ELDR, UK)
  
EUT - Antagna texter
  
Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar
En samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelsesenheter avseende utbyte av information
Förebyggande av penningtvätt genom tullsamarbete - Förfarandet pågår fortfarande
Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader - Förfarandet pågår fortfarande
En europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna

 

 

 
  Publishing deadline: 2 April 2004