Europaparlamentets
verksamhet
Höjdpunkter 1999-2004

 
Europaparlamentet
Reform av EU
Utvidgningen
Medborgerliga rättigheter
Rättsliga och inrikes frågor
Asyl
Invandring
Bekämpning av organiserad brottslighet
Bekämpning av terrorism
Externa relationer
Miljö / Konsumentskydd
Transport / Regionalpolitik
Jordbruk och fiske
Ekonomi och valutafrågor
Sysselsättning och socialafrågor /
Kvinnors rättigheter
Inre marknaden / Industri / Energi / Forskning
 

EPP-ED PSE Group ELDR GUE/NGL The Greens| European Free Alliance UEN EDD/PDE


Att bekämpa terrorismen och samtidigt skydda de medborgerliga rättigheterna

Redan före terroristattentaten den 11 september 2001 försökte EU hitta mer effektiva sätt att bekämpa terrorismen. Efter den 11 september ökade EU snabbt sina insatser och sökte närmare samarbete med USA. Bara några månader senare framkom dock synpunkter om att de amerikanska metoderna hotade de individuella rättigheterna. Europaparlamentarikerna gick i bräschen för att nå en balans mellan säkerhet och medborgerliga rättigheter.

Redan i början av mandatperioden var Europaparlamentarikerna oroade över att terroristattentaten ökade i EU och att det traditionella samarbetet mellan polis och domstolar inte räckte till. Den 5 september 2001, bara några dagar före terroristattentaten som skakade världen, antog Europaparlamentet en resolution med en rad rekommendationer om hur EU skulle kunna bekämpa terrorismen. Parlamentet uppmanade rådet att införa en europeisk arresteringsorder för att underlätta kampen mot terrorismen, och menade att EU måste definiera vad ett terroristattentat är och harmonisera straffen för terroristdåd. Formella utvisningar borde avskaffas och medlemsstaterna borde erkänna varandras beslut om terroristbrott. Dessutom uppmanade parlamentet EU:s medlemsstater att införa likadana regler för ersättning till offer för terroristbrott. Många av förslagen togs sedan med i lagstiftningen.

Frysa terroristernas tillgångar

Efter den 11 september 2001 påskyndade och ökade EU sina insatser mot terrorismen. Den 1 oktober 2001 lade EU-kommissionen fram förslag om att frysa tillgångarna för 27 olika personer och organisationer som är misstänkta för att ha medverkat i attentaten. Parlamentet skulle yttra sig om förslagen vilket gjordes mycket snabbt, och lagen antogs bara tre dagar efter det att förslaget lagts fram. Parlamentet ansåg att tillgångarna skulle frysas tillfälligt eftersom lagen skrevs i all hast och behövde förbättras. Förordningen borde upphöra att gälla i slutet av 2003 och ses över inom ett år. Ministerrådet lyssnade på parlamentet och införde detta i den slutliga lagen.

Växande oro för de medborgerliga rättigheterna

I november 2001 yttrade sig parlamentet om en ny lag för terrorismbekämpning. Vid det laget hade parlamentarikerna insett de mer långtgående konsekvenserna. Å ena sidan röstade de för att det skulle bli straffbart enligt lag att samarbeta med terrorister och underlätta terroristdåd, och rekommenderade att brott riktade mot miltära mål skulle ses som en försvårande omständighet. De krävde också att flyg- och fartygskapningar samt utsläpp av farliga kemiska eller biologiska ämnen räknas som terrorism.

Å andra sidan föreslog parlamentet vissa ändringar i den nya lagen för att undvika att mindre överträdelser eller politisk verksamhet (bland annat lagligt berättigade folkliga demonstrationer och fackliga protester) räknas som terroristbrott. Parlamentet fick gehör för detta hos rådet som ansträngde sig för att få en balans mellan effektiv terrorismbekämpning och respekt för de grundläggande rättigheterna. Slutligen ändrade rådet lagförslaget avsevärt och rådfrågade parlamentet igen i februari 2002 då parlamentet gav sitt stöd till den nya och förbättrade lagen.

Avtal om utvisning och rättsligt samarbete mellan EU och USA

Under 2003 ingick rådet två avtal om utvisning och rättsligt samarbete med USA. Parlamentet protesterade mot att det brast i den demokratiska granskningen av avtalen. Naturligtvis motsatte sig parlamentet inte de amerikanska insatserna för att bekämpa terrorismen men antog en resolution där man krävde att USA skall överlämna bevismaterial i enskilda fall till EU:s medlemsstater. Detta skulle möjliggöra att EU-medborgare som begått brott i Europa får sina fall prövade i det egna landet i stället för att utvisas till USA. Vidare menade parlamentet att det i avtalet uttryckligen skall vara förbjudet att utvisa personer till USA om de riskerar dödsstraff. Om flera instanser begär att en utvisning skall göras, bör man i första hand tillmötesgå kraven från Internationella brottmålsdomstolen och EU:s medlemsstater.

Parlamentarikerna hävdade att man borde göra en uttömmande studie av vilka konsekvenser den amerikanska lagstiftningen får, innan avtalen ratificeras av EU:s medlemsstater. Parlamentet krävde även att en interparlamentarisk kommitté bildas för att följa upp avtalen. Slutligen uppmanade parlamentarikerna EU:s myndigheter att underteckna avtalet endast på villkor att en rimlig lösning för de europeiska medborgare som sitter fängslade i Guantánamo Bay kunde hittas. De finner det oacceptabelt att européer hålls fängslade i Guantánamo Bay utan åtal bara därför att USA anser att de är terrorister.

Växande opposition mot USA:s metoder

Under 2003 växte kritiken mot de amerikanska metoderna för att bekämpa terrorismen. Det var under 2003 som USA krävde att europeiska flygbolag skulle lämna över personuppgifter om sina passagerare till de amerikanska myndigheterna. USA ville ha 39 olika slags uppgifter, till exempel telefonnummer och måltidsval för passagerare på transatlantiska flyg. Avsikten var att kunna identifiera terrorister som försöker ta sig in i USA. Men att lämna över personuppgifter strider mot EU:s lagar om skydd av privatlivet och parlamentarikerna var rädda att dessa lagar skulle offras för kampen mot terrorismen. Så i oktober 2003 antog parlamentet med överväldigande majoritet en resolution där man krävde att passagerares personuppgifter bara får lämnas ut till en tredje part om icke-amerikanska passagerare inte diskrimineras, om passagerarna har informerats och gett sitt samtycke och om det finns möjlighet att överklaga. Vidare krävde parlamentet att antiterroristsamarbetet mellan EU och USA skall bedömas både utifrån effektivitet och respekt för de grundläggande rättigheterna. I resolutionen drog parlamentet slutsatsen att det för närvarande inte är möjligt att hävda att de amerikanska myndigheternas skydd av personuppgifter är tillräckligt.

I december 2003 informerade kommissionär Bolkestein parlamentarikerna om att USA gjort ett flertal betydande eftergifter och att parlamentets påtryckningar på ett avgörande sätt bidragit till detta. Klara gränser hade dragits när det gäller mängden data som skall kunna överföras, och listan hade minskats från 39 till 34 kategorier. USA hade också gått med på att endast lagra uppgifterna under tre och ett halvt år och inte i femtio år som de till en början ville. Användningen av uppgifterna skulle också definieras tydligare, lagstiftningen skulle uppdateras tillsammans med EU:s myndigheter minst en gång om året och varje europeisk passagerare vars överklagande till det amerikanska departementet för inrikes säkerhet inte behandlats på ett tillfredssställande sätt skulle ha rätt att representeras av EU:s dataskyddsmyndigheter. Parlamentet ansåg emellertid att avtalet fortfarande stred mot EU-medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter. I april 2004 beslutade parlamentet att vända sig till EG-domstolen med en begäran om ett yttrande om huruvida avtalet är förenligt med EU:s lagstiftning om dataskydd. Denna begäran hindrade dock inte rådet från att underteckna avtalet, vilket skedde en månad senare. Europaparlamentet kommer nu troligen att be EG-domstolen att upphäva avtalet.



  
Föredragande
  
Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar: Johanna L.A. Boogerd-Quaak (ELDR, NL)
Avtal EU-Förenta staterna (straffrättsligt samarbete och utlämning): Jorge Salvador Hernández Mollar (EPP-ED, E)
Unionens roll i kampen mot terrorismen: Graham R. Watson (ELDR, UK)
Rådets rambeslut om bekämpande av terrorismen: Graham R. Watson (ELDR, UK)
Rådets förordning om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism: ärende utan föredragande
  
Översikt över lagstiftningsarbetet
  
Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar
Avtal EU-Förenta staterna (straffrättsligt samarbete och utlämning)
Unionens roll i kampen mot terrorismen
Rådets rambeslut om bekämpande av terrorism
Rådets förordning om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism
  
EUT - slutliga texter
  
Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar - text antagen av parlamentet
Avtal EU-Förenta staterna (straffrättsligt samarbete och utlämning) - text antagen av parlamentet
Unionens roll i kampen mot terrorismen - text antagen av parlamentet
Rådets rambeslut om bekämpande av terrorism
Rådets förordning om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism

 

 

 
  Publishing deadline: 2 April 2004