| De senaste årens explosionsartade utveckling i fråga om Internetanvändningen har fått EU att anta ett stort antal i hopp om att öka fördelarna med denna nya teknologi samtidigt som man vill skydda allmänheten och företagen från dess oönskade effekter. Europaparlamentet har varit delaktigt i utarbetandet av dessa rättsakter, i synnerhet i fråga om att skapa ett nytt toppdomännamn (.eu) och att hindra skräppostutskick, förbättra dataskyddet och höja anslagen för ett program som skall förbättra nätsäkerheten.
Ända sedan man började använda Internet har toppdomänernas namn bestått av bokstavskombinationer såsom .int, .com, .net och .org. Cirka 20 miljoner adresser har registrerats under dessa förkortningar, men under de senaste åren har det uppstått ett behov av en .eu-domän för att stärka den europeiska identiteten och återspegla att EU är ett rättsligt område. Tack vare en ny EU-förordning har en sådan domän nu skapats, och både företag och privatpersoner i EU kan använda den för sina hemsidor och e-postadresser om de vill. Den nya domänen ersätter inte de befintliga domänerna som exempelvis .fr, .de eller .co.uk, utan skall utgöra ett alternativ till dessa. Så småningom kommder dock .eu-domänen antagligen att bli lika vanlig som .com och .org.
Förordningen som inrättar toppdomänen .eu föreskriver att det skapas ett register för att förvalta domänen. En organisation har utsetts för att utföra detta arbete, nämligen European Domain Name Registry (EURID), som är ett oberoende organ som drivs utan vinstsyfte och som kommer att ge olika företag i uppdrag att utföra registreringarna. Alla privatpersoner som är bosatta i EU, och alla företag eller organisationer som har sitt säte i EU har rätt att registrera sina hemsidor under toppdomänen .eu. Registrering kommer att kunna ske från och med andra halvan av 2004, men de måste införas i etapper och innehavare av tidigare rättigheter har förtur till att registrera sina namn. Europeiska kommissionen kommer att anta bestämmelser angående spekulativ och oegentlig registrering, immateriella rättigheter och språkrelaterade frågor.
Parlamentets huvudsakliga bidrag till denna rättsakt var att mer ingående fastställa hur registret skulle utformas för att se till att det fungerar på ett rättvist, öppet och oberoende sätt. Parlamentet har även insisterat på att registret, vid eventuella tvister, bör gå in som medlare och domare antingen kostnadsfritt eller till självkostnadspris. Efter påtryckningar från Europaparlamentets ledamöter kommer de Internethandlare som är registrerade under .eu-domänen så småningom att ansluta sig till en uppförandekod och ett program för utomrättslig tvistlösning, för att främja konsumenternas förtroende för .eu-området.
Hindra skräppostutskick och underlätta shopping över Internet
Parlamentet har också bidragit till utformningen av ett direktiv om dataskydd och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation.
I fråga om dataskydd har Europaparlamentets ledamöter med framgång begärt att medlemsstaterna skall ha rätt att överträda bestämmelserna om dataskydd i samband med att de utreder brott eller för att värna den nationella eller allmänna säkerheten, men att de endast skall kunna göra det om åtgärderna är nödvändiga, lämpliga och proportionerliga i det demokratiska samhället. Om medlemsstaterna vill spara uppgifter - vilket de enligt direktivet endast kan göra under en begränsad period - måste deras lagstiftning vara förenlig med EU-lagstiftningens generella principer och med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
I fråga om skräppost var parlamentet till en början inte enigt om hur man skulle hindra oönskade elektroniska meddelanden i form av direktreklam (bland annat skräp-e-post, skräpfax och automatiska uppringningsutrustningar). Vissa av Europaparlamentets ledamöter ansåg att det bästa vore ett system där konsumenterna måste meddela att de vill få sådana meddelanden innan företagen eller organisationerna får göra utskick till dem. Andra ledamöter föredrog ett system där konsumenterna måste meddela om de inte vill få sådana meddelanden, vilket skulle innebära att meddelanden till en början kan skickas utan att konsumenten bett om dem, men att konsumenterna sedan skulle ha rätt att begära att bli strukna från utskickslistan. Slutligen var det några ledamöter som ansåg att medlemsstaterna själva borde få bestämma.
Efter livliga debatter i Europaparlamentet kunde ledamöterna till slut ge ett omfattande stöd åt det system där konsumenternas godkännande krävs innan denna typ av e-postmeddelanden får skickas. Man lade emellertid till en brasklapp som sade att om företag eller privatpersoner får en kunds e-postadress i samband med försäljning av en produkt, får adressen användas för direktreklam av liknande produkter som de själva säljer, under förutsättning att kunderna tydligt och klart informeras om att de lätt och utan kostnad kan tacka nej.
I ett särskilt direktiv som är avsett att avlägsna hinder för elektronisk handel i EU och som innehåller enhetliga bestämmelser för shopping över Internet, begärde Europaparlamentets ledamöter att medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer som skickar ut oönskad reklam regelbundet skall konsultera de register som medlemsstaterna för över kunder som inte vill ha någon e-postreklam.
Förbättrad nätsäkerhet
Skräppostutskick och hacking är inte bara besvärande, utan också mycket kostsamma problem för dagens Internetanvändare. Företag och organisationer kan knäckas av elektroniskt spionage eller virusintrång i deras nätverk. För att hjälpa till att lösa detta problem har EU skapat Modinis-programmet för att övervaka handlingsplanen eEurope 2005, som ingår i Lissabonstrategin. Planen löper under perioden 2003-2005 och skall bidra till att sprida välfungerande lösningar i fråga om informationsteknik bland medlemsstaterna, analysera de ekonomiska och samhälleliga följderna av informationssamhället och förbättra nätsäkerheten och informationssäkerheten.
Parlamentet gav till en början sitt stöd för kommissionens förslag om att anslå 25 miljoner euro för detta program, men minsterrådet ville minska anslaget till 20 miljoner euro. Europaparlamentets ledamöter gick med på en kompromiss som innebär ett anslag på 21 miljoner euro, vilket bör göra det möjligt för planen att uppnå sina mål.
|
