|
Det sjätte ramprogrammet för forskning är EU:s främsta verktyg för att finansiera vetenskaplig forskning. Ramprogrammets huvudsakliga syfte är att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet som är utformat som en ”gemensam marknad”. Programmet pågår under fyra år (2003-2006) och dess budget uppgår till cirka 16,3 miljarder euro. Programmet har redan från början fått starkt stöd från Europaparlamentet som även gått in för att påskynda lagstiftningsförfarandet. Parlamentet har dessutom krävt en fördelning av forskningsanslagen som särskilt gynnar parlamentets prioriterade områden, såsom forskning om cancer, aids, malaria och tuberkulos.
I Europa är vetenskaplig forskning mer än någonsin i behov av ett rejält tillskott, särskilt eftersom EU:s främsta konkurrenter på det tekniska området inte visar några som helst tecken på att skära ned på sina forskningsinsatser utan snarare tvärt om. Europeiska unionen ligger idag efter både Förenta staterna och Japan i fråga om forskningsutgifter som andel av BNP (1,8 procent i unionen mot 2,7 procent i Förenta staterna respektive 3,1 procent i Japan), men också i fråga om antalet forskare, antalet patent och export av högteknologi per invånare.
Under medbeslutandeförfarandet mellan Europaparlamentet och ministerrådet genomgick Europeiska kommissionens första förslag till sjätte ramprogram vissa ändringar. Parlamentet var emellertid noga med att inte försena antagandet av programmet och det godkändes den 27 juni 2002 och trädde i kraft den 1 januari 2003, utan att kommissionens förslag ändrats nämnvärt i fråga om struktur, innehåll, budget eller praktiska bestämmelser. Den sammanlagda budgeten för fyraårsperioden uppgår till 16,27 miljarder euro vilket är en ökning med 17 procent jämfört med budgeten för det femte ramprogrammet. Budgetanslaget utgör nästan 4 procent av EU:s totala budget.
Europa har en stark tradition inom forskning och innovation men dess spetsforskningscentrum ligger spridda över hela kontinenten och de hämmas av att samarbete och arbete i nätverk inte utnyttjas tillräckligt. Genom sjätte ramprogrammet hoppas man kunna lösa detta problem. Ett belopp på 2,925 miljarder euro har avsatts för att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet vilket har benämnts ”forskningens motsvarighet till den gemensamma marknaden”. Inom det europeiska området för forskningsverksamhet skall man med hjälp av nätverksarbete och integrerade projekt inrikta resurserna och samordna nationella forskningsinsatser på områden som fri rörlighet för forskare, forskningsinfrastruktur och frågor som rör ”vetenskap och samhälle”. Programmet är öppet för såväl offentliga som privata enheter, stora som små, och de anslag som tilldelas omfattas inte av några nationella kvoter.
Sju nyckelområden
Drygt 13 miljarder euro av den sammanlagda budgeten fördelas på sju nyckelområden som fastslagits av parlamentet och forskningsministrarna, nämligen genomik och bioteknik för bättre hälsa, informationssamhällets teknik, nanoteknik och nanovetenskap, flyg- och rymdteknik; livsmedelssäkerhet; hållbar utveckling samt ekonomi och samhällsvetenskap.
Parlamentet spelade en viktig roll i samband med att dessa kategorier skulle omdefinieras och förbättras. Först och främst såg Europaparlamentets ledamöter till att minst 15 procent av medlen avsattes till förmån för små och medelstora företag. Därefter vidtogs åtgärder för att förtydliga programmet och utöka vissa nyckelområdens räckvidd.
Inom det första nyckelområdet (genomik och bioteknik för bättre hälsa) såg parlamentet till att den grundläggande genomiken utvidgades till att omfatta alla organismer eftersom denna typ av forskning kan ge upphov till användbara tillämpningar även för människors hälsa. Parlamentet krävde också att medicinska tillämpningar av genomik skulle omfatta fler sjukdomar, framför allt cancer, aids, malaria, tuberkulos, diabetes, nervsystemets sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt sällsynta sjukdomar. Parlamentsledamöterna lyckades dessutom införa ett bredare tillvägagångssätt när det gäller cancer som, utan anknytning till genomik, syftar till att utveckla patientinriktade strategier från förebyggande till diagnos och behandling. Den sjätte prioriteringen (hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem) omstrukturerades så att den, i enlighet med parlamentets krav, även skulle innefatta hållbara energisystem, hållbara marktransporter samt globala förändringar och ekosystem.
Etiska principer
Alla som deltog när programmet antogs fäste stor vikt vid etiska frågor men åsikterna på området varierade kraftigt. Europaparlamentets ledamöter försökte inledningsvis hindra viss typ av forskning från att finansieras genom programmet, till exempel forskning som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål, forskning som syftar till framställning av embryon för forskningsändamål och forskning som syftar till förändring av arvsmassan och som kan leda till att förändringen blir ärftlig. Det uppstod emellertid oenighet bland medlemsstaterna varpå parlamentet och forskningsministrarna till slut enades om en vidare definition: ”All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer”.
Programmet är öppet för medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kandidatländerna i Central- och Östeuropa, Cypern, Malta, Turkiet, Schweiz och Israel. Israel är det enda utomeuropeiska land som deltar fullt ut i EU:s ramprogram och landet beräknas tillföra budgeten 192 miljoner euro.
Sjätte ramprogrammet – följande gäller:
Bidrag beviljas endast projekt i vilka flera partner från olika länder ingår.
Bidrag beviljas efter öppen ”inbjudan att lämna projektförslag” som offentliggörs av kommissionen.
Projekten bedöms av i genomsnitt fem oberoende experter.
Anslagen som tilldelas genom detta program är inga allmänna bidrag till forskningsorganisationer och -företag. De skall endast användas till särskild forskningsverksamhet eller särskilda forskningsprojekt.
Kommissionen ansvarar för programmets genomförande.
|
