Direkta utbetalningar
I detta faktablad förklaras hur Europeiska unionen ger jordbrukarna en form av inkomststöd, så kallat direktstöd, som fungerar som ett skyddsnät och ökar jordbruksföretagens lönsamhet. Här beskrivs också de olika betalningssystemen och hur de fungerar i praktiken och det görs en uppdelning av de planerade utgifterna för direktstöd inom ramen för de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).
Rättslig grund
Den rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artiklarna 38–44) (se faktablad 3.2.1).
Den gemensamma jordbrukspolitiken regleras genom en rad rättsakter. Dessa inkluderar följande:
- Förordningen om strategiska GJP-planer (förordning (EU) 2021/2115) (se faktablad 3.2.4).
- Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (förordning (EU) 2021/2116) (se faktablad 3.2.5).
- Förordningen om normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av de strategiska GJP-planerna, översyn av de strategiska GJP-planerna och undantag från kontroller och sanktioner (förordning (EU) 2024/1468).
- Förordningen om ändring av reglerna för systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av reglerna för innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner (förordning (EU) 2025/2649).
- Direktstöd finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och fastställs i förordningen om strategiska GJP-planer. Det är ett skyddsnät för jordbrukare som har lägre inkomster än genomsnittet jämfört med resten av ekonomin, samt osäkra marknader, extrema väderförhållanden, skadedjur och sjukdomar eller en svag förhandlingsposition i livsmedelskedjan.
- Marknadsåtgärder (se faktablad 3.2.6) finansieras också av EGFJ och fastställs i förordningen om en samlad marknadsordning (förordning (EU) nr 1308/2013). De syftar till att stödja och stabilisera jordbruksmarknaderna. Vissa stöder EU:s jordbrukare direkt, till exempel genom att underlätta deras deltagande i producentgrupper eller kvalitetsordningar, och stärker på så sätt deras roll i leveranskedjan.
- Åtgärder för landsbygdsutveckling (se faktablad 3.2.8) finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och av nationella fonder och fastställs i förordningen om strategiska GJP-planer. De syftar till att bidra till landsbygdsområdenas ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. De omfattar också stödåtgärder för jordbrukare, såsom miljöåtgärder inom jordbruket, finansiering av jordbruksinvesteringar, riskhanteringsverktyg och finansieringsinstrument.
- Grundläggande inkomststöd för hållbarhet (artiklarna 21–28 i förordning (EU) 2021/2115) är ett årligt stöd per hektar och hälften av budgeten för direktstöd avsätts för detta. Medlemsstaterna får besluta att betala ett enhetligt belopp per hektar, differentiera stödet utifrån olika socioekonomiska förhållanden eller jordbruksförhållanden eller betala ett belopp baserat på de stödrättigheter som tillämpats inom den tidigare gemensamma jordbrukspolitiken. När medlemsstaterna utgår från stödrättigheter måste de gradvis minska skillnaden mellan värdena under de kommande åren i enlighet med en konvergensprocess. Ett stöd till småbrukare på högst 3 000 euro per år kan beviljas i form av ett engångsbelopp eller per hektar (taket på 3 000 euro ersätter den tidigare gränsen på 1 250 euro efter 2025 års ändringar av förordningen om strategiska GJP-planer). Sådant stöd, som är frivilligt för jordbrukare, ersätter alla andra former av direktstöd, utom de som beviljas för miljösystem, om medlemsstaterna beslutar detta i sina strategiska GJP-planer.
- Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet (artikel 29 i förordning (EU) 2021/2115) är ett årligt extra stöd för de första hektaren jordbruksmark till jordbrukare som är berättigade till grundläggande inkomststöd. Det belopp per hektar och det antal hektar per jordbrukare för vilket omfördelningsinkomststödet är tillgängligt fastställs av medlemsstaterna. Syftet med detta system är att omfördela direktstöd från större till små eller medelstora jordbruksföretag. För att stödja små jordbruksföretag måste minst 10 % av varje medlemsstats budget för direktstöd gå till detta system, såvida inte omfördelning sker på annat sätt.
- Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare (artikel 30 i förordning (EU) 2021/2115) är ett årligt extra stöd till nya jordbrukare som är berättigade till grundläggande inkomststöd. Ett engångsbelopp eller ett belopp per hektar och det antal hektar per jordbrukare för vilket stödet är tillgängligt fastställs av medlemsstaterna. De fastställer också den övre åldersgränsen – mellan 35 och 40 år – och den utbildning och kompetens som krävs för potentiella stödmottagare.
- System för klimatet, miljön och djurskydd (miljösystem) (artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115) hjälper jordbrukare som åtar sig att använda jordbruksmetoder som gynnar klimatet, miljön och djurskyddet eller som bekämpar antimikrobiell resistens. Sådana metoder, som måste gå utöver de rättsliga kraven, förtecknas i de strategiska GJP-planerna. Det årliga stöd per hektar som beviljas för miljösystem kan vara ett stöd utöver det grundläggande inkomststödet eller ett stöd för att kompensera för kostnader eller inkomstbortfall till följd av gjorda åtaganden. Minst 25 % av den nationella budgeten för direktstöd måste gå till detta system, som är frivilligt för jordbrukarna.
- Kopplat inkomststöd (artiklarna 32–35 i förordning (EU) 2021/2115): Inkomststöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken var tidigare kopplat till specifika produkter men successiva reformer har gradvis tagit bort denna koppling, som i dag är begränsad till en liten andel av direktstödet. Det kopplade stödet syftar till att hantera svårigheter i sektorer, typer av produktion eller särskilda typer av jordbruk som är viktiga av socioekonomiska eller miljömässiga skäl. Stödet består av ett årligt stöd per hektar eller djur i syfte att förbättra konkurrenskraften, hållbarheten eller kvaliteten. Inom de sektorer som de strategiska GJP-planerna kan inriktas på kan proteingrödor räknas utan någon särskild motivering, eftersom detta skulle bidra till att minska EU:s beroende av import inom sektorn och användningen av kvävehaltiga gödselmedel.
- Grödspecifikt stöd för bomull (artiklarna 36–41 i förordning (EU) 2021/2115) är ett kopplat direktstöd som beviljar stöd per hektar bomull i områden som godkänts för bomullsproduktion i Bulgarien, Grekland, Spanien och Portugal.
Politiska åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken till stöd för jordbrukare
Den gemensamma jordbrukspolitiken stöder jordbrukarna genom en rad politiska åtgärder:
Översikt
Systemet för direktstöd regleras av artiklarna 20–41 i förordningen om strategiska GJP-planer. Vissa system är obligatoriska, medan andra kan inkluderas på frivillig basis av medlemsstaterna i deras nationella strategiska GJP-planer.
Hur fungerar direktstödet i praktiken?
Varje år får mer än sex miljoner stödmottagare direktstöd. Dessa beviljas aktiva jordbrukare, antingen enskilda personer eller företag, som bedriver minst en miniminivå av jordbruksverksamhet (dvs. jordbruksproduktion eller hållande av jordbruksmark i ett skick som lämpar sig för jordbruk). I de strategiska GJP-planerna definieras aktiva jordbrukare med hjälp av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, bland annat genom en negativ förteckning som utesluter vissa enheter från att betraktas som aktiva jordbrukare.
Stödet genom de strategiska GJP-planerna ges främst i form av arealbaserat stöd. För vissa system baseras stödet på antalet djur. Definitionerna av jordbrukare och områden som är berättigade till stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken fastställs på EU-nivå för att säkerställa att politiken är enhetlig. Jämfört med den föregående GJP-perioden är dessa definitioner inte så detaljerade i EU-lagstiftningen. De ger medlemsstaterna flexibilitet att ytterligare specificera reglerna på nationell nivå så att de kan anpassas till deras behov och att bättre rikta stödet.
Alla medlemsstater fastställer minimikrav för att få direktstöd. De flesta av dem fastställer både en arealrelaterad och finansiell tröskel på mellan 0,3 och 4 hektar respektive mellan 100 och 500 euro. De flesta medlemsstater har inte ändrat sina minimitrösklar jämfört med föregående period.
Jordbrukare som vill ansöka om direktstöd måste ansöka varje år och följa ett antal regler. Utöver de föreskrivna verksamhetskrav som är obligatoriska för att bedriva jordbruksverksamhet omfattas jordbrukare som får GJP-stöd av villkor, dvs. de måste hålla marken i god jordbrukshävd och bevara miljön. Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 innehåller skärpta villkor med ”grönare” krav jämfört med föregående period. De ändringar som infördes 2024 och 2025 i syfte att förenkla reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken har dock gjort vissa av de skärpta villkorlighetskraven mer flexibla (se faktablad 3.2.4). Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 införde också sociala villkor för första gången genom att direktstödet kopplades till vissa grundläggande sociala och arbetsrelaterade principer.
Kommissionen och de nationella myndigheterna sköter direktstödet genom delad förvaltning. Under kommissionens övervakning ansvarar de nationella utbetalande organen för att administrera direktstöd och hantera uppgifter såsom handläggning av stödansökningar, genomförande av utbetalningar och utförande av vissa kontroller (se faktablad 3.2.5).
Viktig finansiell information
Det grundläggande inkomststödet för hållbarhet, ett årligt arealbaserat frikopplat stöd som finansieras enbart genom EU-budgeten, fortsätter att vara det viktigaste GJP-verktyget för att bidra till EU-jordbrukarnas inkomster. De planerade utgifterna inom ramen för de strategiska GJP-planerna för detta verktyg utgör i genomsnitt 51 % av EGFJ:s totala budget eller 31 % av de totala offentliga utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken (se faktablad 3.2.2).
<strong></strong><strong>Fördelning av de totala offentliga planerade utgifterna för direktstöd som ligger till grund för genomförandet av alla 28 strategiska GJP-planer (2023–2027)</strong>
| Interventionstyp | EU:s bidrag(i miljarder euro) | Andel av det totala direktstödet (i %) |
|---|---|---|
| Grundläggande inkomst för hållbarhet (artiklarna 21–28) | 96,69 | 51,12 % |
| Kopplat inkomststöd (artiklarna 32–35) | 23,03 | 12,18 % |
| Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare (artikel 30) | 3,4 | 1,80 % |
| Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet (artikel 29) | 20,09 | 10,62 % |
| Miljösystem – System för klimatet, miljön och djurskydd (artikel 31). | 44,71 | 23,64 % |
| Bomull – Grödspecifikt stöd för bomull (artiklarna 36–41) | 1,23 | 0,65 % |
| Totalt direktstöd EGFJ | 189,15 | 100 % |
Källa: Europeiska kommissionen, Approved 28 CAP Strategic Plans (2023–2027), juni 2023.
Europaparlamentets roll
I maj 2018 antog parlamentet en resolution om framtiden för livsmedel och jordbruk, där prioriteringarna för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 fastställdes. Parlamentet efterlyste ett bibehållande eller en ökning av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken för att ta itu med pågående och nya utmaningar. Parlamentet stödde mer riktat stöd, särskilt till små och medelstora jordbruksföretag och unga jordbrukare, inbegripet ökat stöd för de första hektaren och minskat (begränsat) stöd till större jordbruksföretag. Parlamentet betonade att finansieringen bör gå till riktiga jordbrukare och fördelas mer rättvist mellan EU-länderna, och att större konvergens kräver en större budget. Det belyste också behovet av konsekventa utvärderingsstandarder och stark tillsyn för att säkerställa ett rättvist och effektivt genomförande i hela EU.
Kommissionen föreslog en ny rättslig ram för den gemensamma jordbrukspolitiken den 1 juni 2018. Detta inbegrep förordningen om strategiska GJP-planer, enligt vilken varje medlemsstat skulle ange hur den avsåg att genomföra GJP-åtgärder för att uppnå gemensamma mål. Genom förslaget infördes en ny genomförandemodell samtidigt som direktstödets centrala roll för att stödja EU:s jordbrukare bekräftades.
Under förhandlingarna om GJP-reformpaketet strävade parlamentet efter att spela en bred roll och täcka hela spektrumet av de frågor som diskuterades. I en studie om reformprocessen för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 ur interinstitutionell synvinkel, som parlamentet beställt, påpekas att genom att anta rollen som väktare av EU:s principer och GJP-budgeten försökte parlamentet bevara EU-karaktären och enhetligheten hos de olika delarna av den föreslagna lagstiftningen för att undvika en ”åternationalisering” av GJP. I vissa fall tog Europaparlamentet dessutom ledningen som politisk initiativtagare, vilket framgår av dess ansträngningar att öronmärka en stor andel av direktstödsbudgeten för de nya miljösystemen och genom att framgångsrikt införa sociala villkor i den förordningen om strategiska GJP-planer.
Som en del av förhandlingarna om 2024 och 2025 års ändringar förespråkade parlamentet större flexibilitet i miljökraven, enklare tillgång till krisstöd för jordbrukare, högre årligt ekonomiskt stöd till små och medelstora jordbruksföretag och ytterligare stöd till affärsutveckling av små jordbruksföretag.
Detta faktablad har utarbetats av Europaparlamentets utredningsavdelning för regional utveckling, jordbruk och fiske. Mer information finns på webbplatsen för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Sarah Madeleine Régine Pierrette Costes / Rachele Rossi