En digital agenda för Europa

I detta faktablad beskrivs hur EU:s digitala agenda har utvecklats och hur EU sedan 2024 har flyttat fokus från fastställande av dagordningen till genomförande genom att införa rättsliga ramar såsom AI-förordningen. Det förklarar också hur EU:s nya regler om plattformar, data, digital identitet, AI och cybersäkerhet driver på säkra digitala områden, rättvis konkurrens och digital suveränitet i linje med den gröna omställningen.

Rättslig grund

Även om fördragen inte innehåller några särskilda bestämmelser om informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan EU, på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), agera inom politikområden såsom industri, konkurrens, handel, transeuropeiska nät, forskning, energi, etablering på den inre marknaden, fri rörlighet för varor, rörlighet för personer och tjänster, utbildning och kultur.

Mål

Genom sin digitala agenda strävar EU efter att möjliggöra en människocentrerad, säker och hållbar digital omställning. Med utgångspunkt i strategin för den digitala inre marknaden och den digitala kompassen främjar den digitala agendan tillförlitliga dataflöden, interoperabel digital identitet, rättvisa marknader för onlineplattformar, ansvarsfull AI och stark cybersäkerhet. I policyprogrammet för det digitala decenniet omvandlas dessa mål till mål för kompetens, infrastruktur, digitalisering av företag och offentliga tjänster.

Resultat

A. Den första digitala agendan för Europa: 2010–2020

Den första digitala agendan var inriktad på att förbättra konnektiviteten, minska kostnaderna och stärka konsumentskyddet. Dess viktigaste resultat var bland annat att

  • avskaffa roamingavgifterna (roaming som hemma),
  • främja tillgång till bredband, och
  • införa viktiga dataskyddsregler, särskilt den allmänna dataskyddsförordningen.
  • Den främjade också digital tillväxt genom stöd till kompetensutveckling, digitalisering av industrin och offentliga tjänster samt införande av regler om geoblockering och gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online.

    För att stödja en datadriven ekonomi antog EU åtgärder om det fria flödet av andra data än personuppgifter, cybersäkerhet och öppna data samt stärkt regleringssamordning genom Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation.

    B. Den andra digitala agendan för Europa: Digital kompass

    Den andra digitala agendan inriktas på de genomgripande förändringar som den digitala tekniken fört med sig och digitala tjänsters och marknaders väsentliga roll, och framhäver EU:s tekniska och geopolitiska mål. I sina meddelanden om att forma EU:s digitala framtid och Europas policyprogram för det digitala decenniet redogjorde kommissionen för sina åtgärder för säkra digitala tjänster och marknader. Den prioriterade kvantdatorteknik, en strategi för blockkedjor, AI, halvledare (förordningen om halvledare), digital suveränitet, övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (förordning (EU) 2019/1020, ändrad genom förordning (EU) 2024/2847), 5G- och 6G-nät, europeiska dataområden och globala tekniska standarder.

    I mars 2021 införde EU en digital kompass med fyra mål för 2030.

    • Kompetens: Minst 80 % av alla vuxna bör ha grundläggande digitala färdigheter och 20 miljoner IKT-specialister bör vara anställda inom EU, varav ett utökat antal kvinnor.
    • Företag: 75 % av alla företag bör använda molntjänster, stordata och AI. Mer än 90 % av de små och medelstora företagen i EU bör ha uppnått åtminstone grundläggande digital intensitet och antalet enhörningsföretag (uppstartsföretag med högt värde) i EU bör ha fördubblats.
    • Infrastruktur: Alla hushåll i EU bör ha tillgång till gigabitkonnektivitet och alla befolkade områden bör täckas av 5G. EU bör producera 20 % av världens halvledare. 10 000 klimatneutrala och mycket säkra kantdatornoder bör användas i EU och Europa bör ha fått sin första kvantdator.
    • Offentliga tjänster: Alla centrala offentliga tjänster bör finnas att tillgå på internet, alla medborgare bör ha tillgång till sina digitala patientjournaler (e-journaler) och 80 % av medborgarna bör använda en elektronisk id-lösning.
    • Programmet för ett digitalt Europa, som infördes genom förordning (EU) 2021/694, är ett EU-initiativ som anslår 7,5 miljarder euro (2021–2027) till projekt för digital teknik på områden som superdatorer, AI, cybersäkerhet, avancerade digitala färdigheter och säkerställandet av en bred användning av digital teknik, med stöd av digitala innovationsknutpunkter.

      I policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 fastställs rättsligt bindande mål från september 2022, som omvandlar den digitala kompassen från en strategi till ett genomförandeverktyg med årlig rapportering och mekanismer för samarbete mellan medlemsstaterna.

      1. Data

      Datadelning är av central betydelse för Europas digitala vision. Eftersom EU främjar datadriven innovation strävar man efter att upprätthålla en balans mellan integritet, säkerhet, etik och trygghet, samtidigt som man undersöker användningen och utbytet av icke-personuppgifter för ny teknik och affärsparadigm.

      I EU-strategin för data framfördes idén om att ha gemensamma europeiska dataområden som omfattar nio sektorer och säkerställa att mer data blir tillgängliga för användning i ekonomin och samhället, samtidigt som företag och individer behåller kontrollen över de data de genererar. EU:s regelverk för data omfattar följande:

      • Allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679).
      • Brottsdatadirektivet (direktiv (EU) 2016/680).
      • Den europeiska dataförvaltningsakten (förordning (EU) 2022/868) om tillgång till och förtroende för data.
      • Den europeiska dataförordningen (förordning (EU) 2023/2854) om rättvis åtkomst och användarrättigheter samtidigt som skyddet av personuppgifter säkerställs.
      • 2. Artificiell intelligens

        I vitboken om artificiell intelligens från februari 2020 betonades AI:s avgörande roll i det moderna samhället och dess förväntade samhälleliga och ekonomiska fördelar inom olika sektorer. Parlamentet antog förordningen om artificiell intelligens i mars 2024. Bland de viktigaste bestämmelserna i den ingår:

        • Skyddsåtgärder för användning av artificiell intelligens för allmänna ändamål.
        • Begränsningar av brottsbekämpande myndigheters användning av system för biometrisk identifiering.
        • Förbud mot social poängsättning och användning av AI för att manipulera eller utnyttja användarnas sårbarheter.
        • Konsumenternas rätt att lämna in klagomål och få meningsfulla förklaringar.
        • Förordningen om artificiell intelligens har varit i kraft sedan den 1 augusti 2024 med stegvis tillämpning under 36 månader och en Europeisk AI-byrå för att samordna kontrollen av efterlevnaden på EU-nivå.

          I september 2022 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om skadeståndsansvar gällande AI, som skulle säkerställa samma skyddsnivå för dem som skadas av AI, även om detta sedan dess har dragits tillbaka. Dessutom har ett nytt direktiv om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (direktiv (EU) 2024/2853) lagts fram för att ta itu med digitala produkter såsom AI.

          3. Förordningen om digitala tjänster och förordningen om digitala marknader

          En hörnsten i den digitala strategin är att inrätta en säkrare och mer öppen digital inre marknad som säkerställer användarnas rättigheter och rättvis konkurrens mellan företagen. Detta stöttas av två rättsliga pelare: förordningen om digitala tjänster och förordningen om digitala marknader, som moderniserar EU:s förordningar om digitala tjänster. De antogs av parlamentet och rådet 2022 och ger en enhetlig uppsättning regler för hela unionen sedan de började tillämpas i maj 2023. I förordningen om digitala tjänster anges ansvarsskyldigheterna för förmedlingstjänster, särskilt onlineplattformar. Stora plattformar omfattas av specifika riktlinjer på grund av de risker som de medför gällande spridning av olagligt och skadligt innehåll. I förordningen om digitala marknader fastställs regler för företag med status som ”grindvakt”, med inriktning på de företag som är mest benägna att tillämpa otillbörliga metoder. Detta omfattar tjänster som onlinebaserad förmedling, sociala nätverk och molntjänster. På basis av förordningen om digitala tjänster har kommissionen föreslagit åtgärder för att effektivisera datainsamlingen och datadelningen avseende korttidsuthyrning av boende. Förordningen om digitala tjänster har varit fullt tillämplig sedan den 17 februari 2024. Genomförandet av förordningen om digitala marknader intensifierades 2025 med de första böterna mot grindvakter, och efterlevnad och övervakning är nu ett centralt fokus för kommissionens arbete.

          4. E-förvaltning, e-identitet och den digitala euron

          Den digitala agendan betonar värdet av e-förvaltningstjänster och gränsöverskridande samarbete inom den offentliga sektorn. I mars 2024, efter kommissionens förslag om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (november 2022), antog rådet förordningen om ett interoperabelt Europa (förordning (EU) 2024/903) för att förbättra de offentliga tjänsterna i EU. Genom den inrättas en styrelse för ett interoperabelt Europa med företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och andra EU-organ.

          Att bygga upp förtroendet för onlinemiljön är avgörande för den samhälleliga och ekonomiska tillväxten. Förordningen om elektronisk identifiering (förordning (EU) nr 910/2014) utgör en ram för säker digital interaktion mellan medborgare, företag och myndigheter. För att uppnå dessa mål antog parlamentet i februari 2024 ett ramverk för en europeisk digital identitet (förordning (EU) 2024/1183, eIDA 2.0) som syftar till att göra det möjligt för 80 % av EU-medborgarna att få tillgång till viktiga offentliga tjänster på ett säkert sätt med en digital identitet senast 2030. Förordning eIDA 2.0 har varit i kraft sedan den 20 maj 2024, och medlemsstaterna förbereder införandet av europeiska digitala identitetsplånböcker.

          5. Cybersäkerhet

          Som svar på Rysslands angrepp mot Ukraina införde kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 10 november 2022 EU:s politik för cyberförsvar och en handlingsplan för militär rörlighet 2.0 i syfte att

          • öka investeringarna i cyberförsvar,
          • förbättra samarbetet mellan militära och civila it-sektorer,
          • säkerställa en effektiv hantering av cyberkriser,
          • och stärka EU:s ställning inom kritisk cyberteknik.
          • Detta stärker den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, som syftar till att skapa en integrerad alleuropeisk försvarsindustri. I december 2022 ersatte direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS 2-direktivet) sin föregångare och breddade räckvidden till att omfatta fler sektorer och entiteter. Tidsfristen för införlivande av NIS 2-direktivet var den 17 oktober 2024, med uppföljande överträdelseförfaranden för förseningar. Förordningen om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (cyberresiliensförordningen) trädde i kraft den 10 december 2024, med centrala skyldigheter som ska uppfyllas senast i december 2027. I april 2024 antog parlamentet cybersolidaritetsakten, som syftar till att stärka solidariteten på EU-nivå och bättre upptäcka och reagera på cyberhot och cyberincidenter. Parlamentet och rådet nådde också en överenskommelse om ändring av cybersäkerhetsakten.

            6. Medier och demokrati

            I december 2020 lade kommissionen i ett meddelande upp en handlingsplan till stöd för den europeiska mediesektorns återhämtning och omvandling. I den betonades behovet av mer nationellt stöd genom godkända planer för återhämtning efter covid-19-krisen och de globala onlineplattformarnas omvälvande inflytande på mediesektorn lyftes fram, särskilt deras ledande ställning på data- och annonsmarknaderna. EU:s handlingsplan för demokrati kompletterar den ovan nämnda mediaplanen och är inriktad på att stärka sektorns digitala anpassning, mediefrihet och mediepluralism och på att motverka desinformation. Den tar också upp den försämrade mediefriheten på grund av de ökande hoten mot journalister. Förordningen om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsförordning), som antogs i mars 2024, garanterar redaktionellt oberoende och mediepluralism och skyddar journalister från övervakning.

            7. Utbildning och kompetens

            Utöver reglering främjar EU också digital utbildning. Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) hjälper medlemsstaterna att anpassa sina utbildningssystem till den digitala tidsåldern. Den prioriterar skapandet av ett robust digitalt utbildningsekosystem och förbättrade färdigheter inför den digitala omvandlingen.

            8. Arbetsvillkor för plattformsarbete

            Direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (direktivet om plattformsarbete) antogs i oktober 2024 och förtydligade kriterierna för sysselsättningsstatus och omfattade algoritmisk verksamhetsledning.

            9. Digital infrastruktur

            Den 21 februari 2024 lade kommissionen fram nya initiativ för den digitala infrastrukturen i Europa i syfte att inleda diskussioner om konkreta förslag för att främja den digitala infrastrukturens innovation, säkerhet och motståndskraft.

            Europaparlamentets roll

            Parlamentet har antagit ett antal resolutioner om den digitala agendan.