|
I EU dör varje år cirka 1 000 människor efter fallolyckor på arbetet. Andra dör i explosioner. Tiotusentals får skador p.g.a. buller, vibrationer eller cancerframkallande ämnen som asbest. EU kan fastställa miniminormer för att minska ohälsan och antalet olycksfall på arbetet. Europaparlamentet har fattat flera beslut på detta område under den parlamentsperiod som nu går mot sitt slut och har ofta lyckats skärpa bestämmelserna för en bättre arbetsmiljö.
Trots att antalet arbetsplatsolyckor minskade med nästan 10 procent mellan 1994 och 1998 är siffrorna fortfarande höga: nästan 5 500 dör varje år och 4,8 miljoner skadas i olyckor som leder till mer än tre dagars sjukskrivning från arbetet. Flera nya direktiv avser att skärpa nuvarande EU-lagstiftning. I direktiven fastställs miniminormer, men medlemsstaterna har rätt att tillämpa hårdare bestämmelser.
Nåde den som inte följer reglerna om asbest!
Lungcancer och cancer i lungsäcken är tio respektive tjugo gånger vanligare bland människor som varit utsatta för asbest än i resten av befolkningen. Undersökningar pekar på att flera hundratusen människor under de närmaste trettio åren kommer att få betala konsekvenserna av att ha andats in asbest på arbetet under lång tid. Nya EU-bestämmelser om detta antogs 2002. De kompletterar och skärper de tidigaste bestämmelserna på området från 1983 och skall införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i april 2006. Med de nya reglerna förbjuds allt arbete där anställda utsätts för asbest, med undantag för rivning av hus och asbestsanering.
Gränsvärdena för asbest har sänkts kraftigt, samtidigt som man satsat mer på förebyggande åtgärder och utbildning om asbesthantering efter krav från parlamentet. Europaparlamentet har också fått igenom krav på särskilda viloperioder eftersom arbete där man måste bära andningsmask är extremt tungt. Och för första gången i ett direktiv om arbetsmiljö har parlamentet fått igenom att medlemsstaterna skall tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder vid brott mot bestämmelserna.
Buller på högst 87 decibel
Att vara utsatt för buller innebär risk för hörselskador, men även andra, allmänna hälsorisker. Dessutom ökar buller risken för olyckor eftersom bullret kan överrösta t.ex. varningssignaler och tecken på krånglande maskiner. Enligt en undersökning från Europeiska arbetsmiljöbyrån utsätts 28 procent av arbetstagarna i EU för buller som gör det svårt att tala i vanlig samtalston. År 2002 antog parlamentet ett direktiv som fastställde gränsvärdet för buller till 87 decibel, vilket var lägre än i rådets förslag till direktiv. Beslutet innebär att arbetsgivarna nu är skyldiga att vidta vissa åtgärder mot bullret. Europaparlamentet krävde att de anställda skulle vara berättigade till förebyggande hörselkontroller och individuella hörselskydd tidigare än i rådets förslag. Parlament beslutade även om en bestämmelse som tar hänsyn till de särskilda villkoren för musik- och underhållningsbranschen.
En av fyra arbetstagare utsatt för vibrationer
I samband med att den nya EU-lagstiftningen infördes visade det sig att 24 procent av arbetstagarna är utsatta för vibrationer. Det gäller exempelvis gruvindustrin som stenbrytning och kolbrytning, och byggsektorn, transporter och jordbruk, och kan handla om mekaniska vibrationer från verktyg eller motorer som skadar leder, nervbanor och ryggrad. Detta direktiv antogs 2002 och skall införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i juli 2005. I direktivet fastställs gränsvärden för vilka vibrationer händer, armar respektive kroppen som helhet får utsättas för. Parlamentet har lyckats sänka de tillåtna gränserna och lägga till nya regler om skyldighet att hålla anställda informerade och hälsokontroller.
Förebygga explosioner
I ett nytt direktiv som antogs 1999 och skall införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i juni 2003, fastställs och harmoniseras minimikrav för ett bättre skydd för anställda som arbetar på arbetsplatser där det finns risk för explosioner. Direktivet skapar en skyddslag mot explosioner och fastställer ett antal skyldigheter för arbetsgivaren när det gäller säkerhet, kontroller, riskbedömning och klassificering av riskområden. Exempelvis innehåller direktivet en bestämmelse om en gemensam EU-symbol för farligt område. Kommissionen skall utarbeta en vägledning för hantering av explosionsrisken, vilket parlamentet krävt. Medlemsstaterna skall ta största möjliga hänsyn till denna guide när de utarbetar åtgärder på detta område.
500 000 fall per år
Nästan 10 procent av alla arbetsplatsolyckor avser fallolyckor. I hela EU räknar man med att det inträffar uppåt 500 000 fallolyckor varje år på arbetsplatserna på grund av felaktig användning av byggnadsställningar eller stegar. Detta resulterar varje år i cirka 40 000 allvarliga skador och 1 000 dödsfall. Det är bakgrunden till att parlamentet 2001 antog ett direktiv med bestämmelser om hur stegar och byggnadsställningar skall användas för att öka säkerheten. Det var Europaparlamentet som såg till att riskbedömning, utbildning av anställda och säkerhetsvärden för utrustning förbättrades. Detta direktiv skall införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i juli 2004.
Skydd för egenföretagare
Egenföretagare skyddas sällan av arbetsmiljölagstiftningen, men utsätts ofta för liknande risker. Många egenföretagare arbetar i högriskbranscher, exempelvis jordbruk, fiske, byggbranschen eller transporter, men omfattas inte av dagens lagstiftning. Därför har EU uppmanat medlemsstaterna att vidta frivilliga åtgärder för att förbättra egenföretagarnas situation. Europaparlamentet välkomnade detta initiativ, men beklagade att det inte gick tillräckligt långt. Parlamentet menade att det inte bör föreligga någon som helst diskriminering mellan anställda och egenföretagare när det gäller arbetsmiljöbestämmelser. Denna rekommendation till medlemsstaterna gjordes i februari 2003. Om det om fyra år visar sig att den inte haft tillräcklig verkan anser parlamentet att EU bör vidta bindande åtgärder.
En övergripande arbetsmiljöpolitik
I en resolution som antogs i oktober 2002 stödde parlamentet tanken på en övergripande politik där man anpassar bestämmelserna om arbetsmiljön till förändringar i arbetslivet och samhället och gör tydliga prioriteringar. Parlamentet anser att arbetsmiljölagstiftningen borde utsträckas till att gälla även personalkategorier som ännu inte omfattades av den, t.ex. militärer, egenföretagare, anställda i hemmet och hemarbetande. Parlamentet efterlyser nya lagförslag om ergonomi på arbetsplatsen, tunga lyft, och kemiska och biologiska risker. Parlamentet efterlyser även åtgärder för att se till att EU-lagstiftningen införs och tillämpas i kandidatländerna, där arbetsmiljösituationen inte är tillfredsställande.
|
