| Människor dör i trafikolyckor, men även avgasutsläppen orsakar, på ett mer försåtligt sätt, tusentals dödsfall i EU varje år. För att inte tala om hur dessa utsläpp bidrar till växthuseffekten... EU har sedan början av 90-talet arbetat för att minska dessa utsläpp, och Europaparlamentet har ofta lyckats genomdriva stränga bestämmelser för att bränslena ska bli mindre skadliga och fordonen förorena mindre.
Redan under förra mandatperioden lyckades Europaparlamentet få igenom ett antal åtgärder för att minska avgasföroreningarna genom beslut som fattades inom ramen för "Auto-oilprogrammet" 1998. För parlamentarikerna var det främsta målet att göra både kvalitetsnormerna för bränslen och gränsvärdena för utsläppen obligatoriska. I gengäld godtog parlamentarikerna de något mindre strikta värden som regeringarna föreslog, då vissa aspekter beroende på deras konsekvenser skulle ändras under den kommande mandatperioden.
Renare bränslen
Under denna mandatperiod har parlamentet först och främst tagit ställning till ny lagstiftning om bränslekvalitet. Tack vare parlamentet kommer bensin och diesel att vara i princip helt svavelfria från och med 2009. Redan under 1998 hade parlamentarikerna infört normen att bränslenas svavelhalt skulle vara högst 50 ppm (delar per miljon) år 2005, vilket innebär en drastisk minskning av svaveldioxidföroreningarna. I det nya direktivet är detta krav ännu hårdare, och gränsen är satt till 10 ppm från och med 2009, det vill säga två år tidigare än den tidsgräns som kommissionen föreslagit. Svavelfria bränslen ska finnas på marknaden senast den 1 januari 2005, och den 1 januari 2009 ska de vara allmänt tillgängliga. Med denna typ av bränsle kan man använda avancerad katalysteknik och minska partikelutsläppen. Dessutom kommer det från och med den 1 januari 2005 vara förbjudet att sälja bränslen som innehåller bly.
Parlamentet har även fått igenom att det nya direktivet inte bara ska täcka vägfordon, utan även fordon som inte används på väg, till exempel bulldozrar och skogs- och jordbrukstraktorer, som i dag ofta släpper ut mycket föroreningar men som på längre sikt ska omfattas av samma normer som övriga fordon. Parlamentet har också uppnått att medlemsstaterna uppmanats att införa skatteincitament för renare bränslen.
Renare fordon
De två andra förslag till direktiv som ingick i överenskommelsen syftar till att minska avgasutsläppen från motorfordon och lätta lastbilar. Parlamentet har fått igenom sitt krav på obligatoriska normer som är striktare än de som finns i länderna utanför EU. De här normerna begränsas inte bara till nya fordon, eftersom direktivet omfattar alla bensin- eller dieselmotorer i drift. Dessutom har man förbättrat hållbarhetssystemen (diagnossystem).
När det gäller fordon för persontransport har parlamentet betonat att man måste installera "omborddiagnossystem" ("on board diagnostic") för att kontrollera hur länge den utsläppsminskande utrustningen fungerar. På begäran av parlamentet ska den utsläppsminskande utrustningen från och med 2005 vara funktionsduglig under minst 100 000 km eller fem år. I överenskommelsen tog man också med en ändring som parlamentet föreslog, nämligen att man ska utveckla en metod för att testa utrustningen efter "kallstart".
Det är tänkt att en frivillig överenskommelse om en minskning av koldioxidutsläppen ska slutas med bilindustrin. Parlamentet har dock insisterat på att kommissionen ska lägga fram förslag om bindande lagstiftning i fall förhandlingarna misslyckas.
Det tredje direktivet om bekämpning av utsläpp från lätta lastbilar omfattar fordon som används till leveranser i städer, där det är särskilt viktigt att förbättra luftkvaliteten. Ett stort antal bestämmelser i direktivet om persontransport kan också tillämpas på lätta lastbilar. Motorerna i lätta lastbilar är dock annorlunda konstruerade, varför man varit tvungen att ändra en mängd parametrar.
Kommissionen får i framtiden inte föreslå något som skulle kunna påverka de obligatoriska parametrarna för 2005. De får bara "ändras" på grund av den tekniska utvecklingen eller situationen vad gäller oljetillgångarna.
Även två- och trehjuliga fordon
Fastän de två- och trehjuliga fordonen bara motsvarar 2–3 % av alla fordon i Europa står de för 15 % av fordonsutsläppen. Precis som för bilarna finns det bestämmelser om renare motorcyklar från och med 2006. Det krävdes förhandlingar innan parlamentet och rådet i mars 2002 lyckades komma överens om ett antal stränga åtgärder. Parlamentet uppnådde sitt främsta mål, det vill säga obligatoriska gränsvärden för föroreningar, som ska börja gälla 2006 för två- och trehjuliga fordon precis som för bilar. Parlamentarikerna lyckades även uppnå krav på utrustning för utsläppskontroll som ska vara funktionsduglig under minst 30 000 km.
Att återvinna uttjänta fordon
Fordonen förorenar inte bara när de används. Skrotade bilar ger upphov till närapå 9 miljoner ton avfall varje år i EU! Nästan tre fjärdedelar återvinns redan idag som järnskrot, men plast, gummi, oljor och andra miljöfarliga tungmetaller återstår. Av allt farligt avfall som produceras i EU varje år kommer nästan 10 % från bilar. Vad kan vi göra åt det? Redan 1992 uppmanade parlamentet kommissionen att lägga fram ett lagförslag. Kommissionen lade fram ett sådant förslag 1997, och ärendet hamnade till slut i förlikningsförhandlingar med rådet år 2000.
Omständliga förhandlingar krävdes innan man kunde komma överens. Parlamentarikerna hade redan från början ställt upp ambitiösa mål för återvinning och återanvändning av avfallet. De ville även att tungmetallerna skulle bortskaffas, att fordon med samlarvärde skulle undantas från direktivet och att tillverkarna, och inte slutanvändarna, skulle stå för kostnaderna för återvinningen. Parlamentet lyckades under hårda förhandlingar med rådet få igenom många av sina önskemål på dessa områden. Bland annat kommer inlämningen av uttjänta fordon som kommit ut på marknaden efter den 1 juli 2002 inte att kosta slutanvändaren någonting. För äldre fordon ges tillverkarna en tidsfrist till 2007, då de måste åta sig alla sina skyldigheter.
Sedan den 1 januari 2003 är tungmetaller som exempelvis bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom förbjudna inom fordonstillverkningen. Från och med den 1 januari 2006 (parlamentarikerna ville att tidsfristen skulle sättas till 2005, men gick med på ytterligare ett övergångsår för branschen) ska minst 85 % av fordonets vikt återvinnas och 80 % återanvändas eller materialåtervinnas. Dessa procentsatser kommer att uppgå till 95 % respektive 85 % från och med 2015. Precis som parlamentet önskade är veteranfordon, det vill säga historiska fordon, fordon med samlarvärde och fordon som är avsedda för museer, undantagna från det här direktivet.
|
