| Under 1996 och 1997 tillsatte Europaparlamentet två undersökningskommittéer. Den ena behandlade transitering i gemenskapen och den andra, som väckte större uppmärksamhet, frågan om hur BSE-krisen skulle hanteras. Under den valperioden fanns det inte någon egentlig undersökningskommitté utan fyra tillfälliga utskott. Dessa väckte mindre uppmärksamhet men gjorde det ändå möjligt för parlamentsledamöterna att bidra till den allmänna debatten genom att lägga fram viktiga, konstruktiva förslag. De fyra utskotten behandlade ärenden som avlyssningssystemet Echelon, humangenetik, mul- och klövsjukan samt säkerheten till sjöss efter att Prestige och Erika förlist.
Undersökningskommittéer och tillfälliga utskott kompletterar parlamentets ständiga utskott och offentliga utfrågningar, och står alltså till ledamöternas förfogande då de utövar sina kontroll- och informationsuppgifter. Om en fjärdedel av ledamöterna kräver det kan parlamentet tillsätta en undersökningskommitté, under förutsättning att talmanskonferensen (dvs. de politiska gruppernas ordförande) stödjer förslaget, som sedan skall antas av plenarförsamlingen. En sådan kommitté har 12 månader på sig att utföra sina undersökningar. Perioden kan förlängas två gånger med tre månader. Undersökningarna kan dock endast avse påstådda överträdelser eller bristfälligt genomförande av gemenskapsrätten som begåtts av en EU-institution eller den offentliga förvaltningen i en medlemsstat. Undersökningarna kring galna kosjukan rörde också det sätt på vilket kommissionen, rådet och den brittiska regeringen hade hanterat krisen, som var mycket oroväckande med tanke på folkhälsan. Undersökningarna resulterade i strikta rekommendationer och en intern reform av kommissionen som syftade till bättre konsumentskydd.
De tillfälliga utskotten inrättas för en tolvmånadersperiod som kan förlängas obegränsat. Utskotten kan undersöka frågor som inte enbart avser tillämpningen av gemenskapsrätten. Av denna anledning föredrog man ett tillfälligt utskott i stället för en undersökningskommitté då frågan om avlyssningssystemet Echelon skulle utredas. Systemets effekter går nämligen långt utöver gemenskapsrätten, eftersom det i stort sett saknas EU-bestämmelser på detta område. Dessutom hade en undersökningskommitté haft mindre handlingsfrihet, eftersom dessa kommittéer enligt gällande bestämmelser har tystnadsplikt och måste ta hänsyn till den allmänna eller nationella säkerheten.
Avlyssningssystemet Echelon finns - och man måste gardera sig
1999 fick Europaparlamentet till sin överraskning ta del av en undersökningsrapport som det hade beställt av den brittiske journalisten Duncan Campbell. Rapporten avslöjade att det finns ett världsomfattande system för avlyssning av telekommunikation, Echelon. Systemet inbegriper verksamhet som är mycket mer omfattande än sedvanlig informationsverksamhet, nämligen företagsspionage och avlyssning av privatpersoners kommunikation. Enligt rapporten omfattar nätverket Förenta staterna, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland, och genom det kan de amerikanska informationstjänsterna hjälpa amerikanska företag att komma åt kontrakt före sina europeiska konkurrenter.
Parlamentet beslutade att inrätta ett tillfälligt utskott för att bekräfta påståendena och slå fast vilka åtgärder som skall vidtas. Från och med juli 2000 hörde ledamöterna många experter på telekommunikation och skydd av personuppgifter, medlemmar av informationstjänsterna, journalister, jurister och nationella parlamentariker. Det tillfälliga utskottet lade fram sina slutsatser i september 2001 i form av en resolution som antogs i plenum. Europaparlamentet drog slutsatsen att Echelon verkligen existerar och syftar till att övervaka privatpersoners och företags kommunikation.
Parlamentet uppmanade alla medlemsstater att utveckla europeisk krypteringsteknik och göra allmänheten och företagen medvetna om att skyddsåtgärder måste vidtas. Kommissionen uppmanades att stärka sina egna säkerhetssystem och företagen att samarbeta närmare med kontraspionaget. Till följd av dessa rekommendationer från parlamentet har unionen inrättat en byrå som ansvarar för säkerheten när det gäller informationsnät.
Humangenetik: en känslig fråga
I december 2000 inrättades ett annat tillfälligt utskott. Det fick i uppdrag att undersöka den senaste utvecklingen på området för humangenetik och annan ny medicinsk teknik som kloning och stamcellsforskning. Efter det att det första klonade fåret Dolly sett dagens ljus 1996 har forskningen och biotekniken gjort oerhört snabba framsteg. 2000 beslutade den brittiska regeringen att stödja kloning i terapeutiskt syfte. Dessa vetenskapliga rön har etiska, juridiska, ekonomiska och sociala konsekvenser som Europaparlamentet måste ta ställning till i syfte att mer detaljerat dokumentera hur det bäst skulle kunna axla sitt politiska ansvar och lägga fram rekommandationer.
I januari 2001 tog ledamöterna itu med frågan. Under sex månader anordnade de elva expertutfrågningar och en rundabordskonferens med nationella parlamentariker. Eftersom ämnet var känsligt och kontroversiellt lades mer än 500 ändringsförslag fram till förslaget till betänkande. Slutligen antog utskottet förslaget med 18 röster för, 13 röster emot och 3 nedlagda röster. Det tillfälliga utskottet motsatte sig kloning i både terapeutiskt och reproduktivt syfte. Det opponerade sig mot användning av embryonala stamceller som framställts genom provrörsbefruktning för andra syften än graviditet och mot användning av gemenskapsmedel för att finansiera forskning om kloning av människor. Tillfälliga utskottet krävde också att handel med mänskliga embryon eller embryonala stamceller skulle förbjudas. Det efterlyste en rättslig ram för all forskning om ny teknik inom medicinen och föreslog en allmän ram för skydd av de mänskliga rättigheterna. Utskottet motsatte sig möjligheten att patentskydda levande material, men stödde forskningen om vuxna stamceller.
Plenumdebatten den 29 november 2001 var mycket häftig. Många motsägelsefulla ändringsförslag riskerade att urvattna parlamentets ståndpunkter. De flesta politiska grupper kunde inte längre ställa sig bakom förslaget till resolution, som slutligen förkastades av en överväldigande majoritet: 319 röster emot, 37 röster för och 47 nedlagda röster. Tillfälliga utskottets arbete gav parlamentet en chans att sätta sig grundligt in i dessa komplicerade frågor, och debatten fick bred publicitet. Att resolutionen förkastades hindrade inte parlamentet från att ta ställning till vissa aspekter. I september 2000 antogs en resolution som förbjöd all forskning om mänsklig kloning, och i oktober 2001 uttalade sig plenarförsamlingen mot patent på mänskliga varelser, deras celler och gener.
Hur bekämpa mul- och klövsjukan?
Våren 2001 utbröt mul- och klövsjukeepidemier i Storbritannien, Nederländerna och, i mindre omfattning, Frankrike och Irland. Man beslutade att satsa på omfattande utslaktningsåtgärder före vaccinering. De flesta brittiska djuruppfödare motsatte sig vaccinering, eftersom detta senare hade gjort det omöjligt för dem att avsätta sina produkter inom livsmedelsindustrin. Enbart i Storbritannien slaktades 6,5 miljoner djur. Epidemins ekonomiska konsekvenser är omfattande, och allmänheten är mycket orolig. Var gemenskapslagstiftningen tillräcklig? Tillämpades den korrekt? Hur skall man förebygga andra kriser?
I januari 2002 beslutade Europaparlamentet att inrätta ett tillfälligt utskott för att ta itu med dessa frågor och utarbeta rekommendationer. Det anordnade många utfrågningar med tjänstemän och politiska beslutsfattare på nationell och europeisk nivå, vetenskapsmän samt företrädare för jordbrukssektorn. Många delegationer sändes ut till de mest utsatta regionerna i Storbritannien och Nederländerna.
I december 2002 lade tillfälliga utskottet fram sina arbetsresultat för plenarförsamlingen, som antog en resolution. I den rekommenderades i första hand vaccineringar då en epidemi bryter ut i syfte att förhindra omfattande utslaktningar. Eftersom sjukdomarna varierar så mycket kan förebyggande vaccineringar dock inte genomföras med ett enda vaccin.
I enlighet med parlamentets slutsatser och rekommendationer lade kommissionen strax därefter fram ett förslag till nytt direktiv för att uppdatera metoderna i kampen mot mul- och klövsjukan. Som ledamöterna begärt rekommenderade kommissionen nödvaccineringar, men de blev inte obligatoriska. Det blir aktuellt med obligatoriska nödvaccineringar endast om de smittade besättningarna inte kan destrueras inom 24 timmar och de mest utsatta besättningarna inom 48 timmar. I ett annat betänkande stödde parlamentet kommissionens förslag men insisterade på att åtgärderna även skall omfatta de sociala och psykologiska konsekvenserna om nya epidemier bryter ut.
Förbättra säkerheten till sjöss
Efter att Erika och Prestige förlist och andra olyckor inträffat inrättade man ett fjärde tillfälligt utskott under den berörda valperioden. Målet var att undersöka hur katastroferna uppstått, utvärdera deras ekonomiska och sociala konsekvenser, kontrollera att gemenskapens bestämmelser tillämpas och föreslå kompletterande åtgärder.
Arbetets gång beskrivs i ett särskilt informationsblad som avser säkerheten till sjöss. Olika EU-rättsakter har antagits om detta område, och parlamentet har spelat en viktig roll som medlagstiftare.
|
