|
Finns det något sådant som kvinnors hälsa? Är hälsa inte samma sak för alla människor? Absolut inte. Kvinnor och män är olika på grund av sitt biologiska kön och sina roller i samhället, som tillsammans påverkar deras hälsa. Bröstcancer är till exempel något som nästan enbart drabbar kvinnor. Det är mest kvinnor som blir offer för våld i parförhållandet, och i samband med familjeplanering står kvinnans kropp i fokus. EU:s social- och hälsopolitik måste ta hänsyn till könsspecifika skillnader, och detta är en hjärtesak för parlamentsledamöterna.
Miljoner kvinnor i hela världen utsätts dagligen för våld – ett våld med många ansikten. Det kan vara brutalitet i parförhållandet och familjen, mobbning på arbetsplatsen, psykisk grymhet, sexuellt missbruk eller tvångsprostitution. Därför var uppföljningen av Daphneprogrammet för att bekämpa våld mot kvinnor, ungdomar och barn ett viktigt projekt för EU:s lagstiftare. Programmet Daphne II pågår från 2004 till slutet av 2008 och syftar till att finansiera initiativ i hela Europa, främst från icke-statliga organisationer, för att skydda kvinnor och ungdomar mot våld.
Föregångaren, Daphne I-programmet som löpte ut 2003, var ett gemensamt initiativ från parlamentet och rådet som fick stor framgång. Responsen var så bred att man tog emot långt fler ansökningar om stöd än väntat. Programmet finansierade t.ex. en upplysningskampanj mot könsstympning av kvinnliga invandrare från arabiska och afrikaniska länder, hjälp till självhjälp för misshandlade kvinnliga narkotikamissbrukare och en jourtelefon för prostituerade i nöd. Genom Daphne I, som hade en budget på 20 miljoner euro, kunde man emellertid endast stödja 140 projekt, trots att åtminstone dubbelt så många hade kommit på fråga för stöd. Parlamentet engagerade sig i att fortsätta uppföljningsprogrammet och utvidga det.
Daphne II inleds nu med en budget på 50 miljoner euro. Ökningen beror bland annat på att behovet av finansiering ökar betydligt då de nya medlemsstaterna går med i unionen. Parlamentet hade krävt detta belopp, medan kommissionen inledningsvis endast föreslog 41 miljoner euro. Daphne II pågår ett år längre än sin föregångare. Denna gång vill EU:s lagstiftare ge målinriktat stöd till stora projekt, som nu kan motta upp till 250 000 euro i stöd, i stället för högst 125 000 euro som tidigare.
Lagstiftningsförfarandet pågår fortfarande. Parlamentsledamöterna hade lagt fram ett antal ändringsförslag till kommissionens förslag men kunde inte driva igenom sina krav i samtliga fall. De ville t.ex. stadga om ett särskilt stöd för vissa grupper som unga flickor eller gatubarn, men kommissionen avslog förslaget med motiveringen att Daphne II-programmet bör stå till förfogande för alla kvinnor och ungdomar.
Parlamentet går in för en ansvarsfull familjeplanering
Parlamentarikerna har också klart tagit ställning till frågor som sexuell hälsa och familjeplanering och uppmanat unionens medlemsstater att i mycket högre grad än tidigare bistå medborgarna i samband med ansvarsfull sexualitet och familjeplanering. Det är fortfarande främst kvinnorna som ansvarar för preventionen, och frågan om graviditet och en eventuell abort rör kvinnorna direkt. Därför står de även i fokus för parlamentets resolution.
Parlamentsledamöterna vill uppnå en hög nivå av information och praktisk hjälp överallt i unionen. Konkreta mål är bland annat att erbjuda skydd mot oönskade graviditeter och dramatiskt minska antalet sjukdomar som överförs genom sexuell kontakt. I detta sammanhang rekommenderar parlamentet framför allt att de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna bör jämnas ut, t.ex. när det gäller tillgång till preventivmedel. Enligt parlamentarikerna skall preventivmedel vara kostnadsfria eller åtminstone tillgängliga till rimliga priser – även för ungdomar. I den kontroversiella abortfrågan betonar majoriteten av ledamöterna att abort inte får främjas som en metod för familjeplanering. Antalet aborter bör minskas genom ökad rådgivning samt materiellt och ekonomiskt stöd. Den som ändå beslutar sig för abort skall få exakt information om de psykiska och fysiska riskerna. Generellt bör aborter dock "vara lagliga, säkra och tillgängliga för alla" i EU.
Bröstcancer: minska dödligheten med 25 procent senast 2008
Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken i EU bland kvinnor i åldrarna 35 till 55 år. Enligt WHO insjuknade över 216 000 och dog 79 000 kvinnor i bröstcancer i EU enbart under 2000. Sjukdomen kan dock botas i 90 procent av alla fall - om den upptäcks i tid. Parlamentet vill att kampen mot bröstcancer skall prioriteras i unionens hälsopolitik. Målet är att minska den genomsnittliga dödligheten i bröstcancer inom EU med 25 procent, och för detta har de efterlyst ett antal åtgärder. Dessa sträcker sig från tidig upptäckt till eftervård som även beaktar kvinnornas psykologiska behov.
Konkret krävde parlamentarikerna i ett initiativbetänkande att kvinnor mellan 50 och 69 år vartannat år skall kallas till en kostnadsfri mammografiscreening, dvs. en röntgenundersökning av bröstet. För närvarande finns det ännu inte några geografiskt heltäckande screeningprogram i alla medlemsstater. Endast åtta medlemsstater har nationella screeningprogram, och även de med varierande resultat. Om man misstänker cancer krävs det snabba åtgärder. Patienterna skall i framtiden informeras om diagnosen inom fem arbetsdagar. Om diagnosen lyder bröstcancer skall behandlingen inledas inom fyra veckor och utföras av expertteam på särskilda bröstcentrum.
Dessutom vill parlamentet att EU och medlemsstaterna skall investera mer i forskning om orsaker och nya behandlingsmetoder. Nationella cancerregister finns ännu inte i alla medlemsstater, men ledamöterna vill att man i framtiden inrättar sådana överallt i EU för att hjälpa forskarna att sammanställa data. Dessutom vill parlamentet utöka patietens rättigheter, t.ex. rätten att själv fatta beslut om behandlingen efter att ha blivit utförligt informerad och rätten till ett andra expertutlåtande.
|
